Mangårdsbyggnaden till Fröåsa Mellangård söder om Kisa. Gården fungerade som skjutsstation till järnvägens tillkomst förbi orten 1902. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Inför detsamma tillvaratog museet tre st dörrar, sju st fönsterbågar och målat brädtak som daterats till omkring år 1700.
Från 299 kr
Motiv från Kisa 1902. Vyn tolkas visa parti av Kisaån strax söder om samhället vid platsen av den bastant anlagda bron med väg mot Mjällerums gård till höger utanför bildytan. De synliga byggnaderna åt samma håll visar hemmanet Ängelund och i bildens vänsterkant är Brokullen under uppförande.
Porträtt av före detta läroverksläraren Gustaf Vilhelm Moselius. Född i Linköping 1853 tog han där sin mogenhetsexamen, varefter han tjänstgjorde som privatlärare hos en garverifabrikör Andersson i Kisa. Han var även en tid anställd som extralärare vid läroverk. Sjukdom tvingade honom dock att avbryta sin läraregärning i förtid. Han avled i juli månad 1932.
Enligt uppgift porträtt av Anders Johan Samuelsson. Född 1864 i Viprödsle, Kisa socken som son till Samuel Gustaf Bengtsson och Charlotta Albertina Jonsdotter. Från 1888 gift med Augusta Mathilda Johansdotter från Malexander. Den äktenskapliga lyckan varade bara i drygt tre år. Endast dagar efter nedkomsten av parets tredje barn avled modern, rimligtvis i sviterna av födseln. Kort därefter gifte Anders Johan om sig med Augusta Josefina Johansdotter, bördig från Västra Harg. Efterhand flyttade makarna med sin förstfödda till Kisa för att bli brukare i Lindhylta. Här fick paret ytterligare tre barn innan Anders Johan i maj månad 1900 hastigt dog av lungsot. Kvar stod änkan och barnen utan egen försörjning. Som så kallad inhyses kämpade Augusta Josefina vidare tills hon själv dog i sviterna av magcancer 1904. De efterlevande barnen skingrades till släktingar i Ulrika respektive Västra Harg. Ett inte ovanligt öde i äldre tider.
Den från Kisa bördige Nils Andersson kom efter seminariestudier att tillsättas tjänsten som folkskolelärare och kantor i Appuna. Han inflyttade till sin nya hemort sommaren 1899 och erbjöds bostad i Appuna skolhus. Hans tid i Appuna lämnar i källorna inte någon större förändring i hans liv förrän giftemålet med Augusta Helena Holts 1923. Kort före bröllopet hade parets son nedkommit. Lyckan blev dock kort. Nils Andersson avled i sviterna av diabetes 1925. Foto omkring 1910.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Ludvig Theodor Brogrens betydelse för Linköping var betydande. Född i Gammalkil 1827 kom han under ungdomsåren att bedriva studier i Stockholm. Efter apotekarexamen 1852 styrde han åter till Östergötland där han erhållit privilegium att förestå apoteket i Kisa. Kort före inflyttningen hade han gift sig i med Theresia Brogren. Från 1858 var han verksam i Linköping som innehavare av apoteket Vasen. Parallellt med apotekargärningen anlade han tidigt det bryggeri, L. Th. Brogrens bryggeri, som genom efterföljare kom att bestå på bryggeritomten invid Stångån ända till 1971. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Porträtt av Inga Karin Sunesdotter vid mogen ålder. Född i Kisa 1810 kom hon några dagar före sin 21-årsdag att ingå äktenskap med bondesonen Israel Samuelsson i Viprösle i Ulrika socken. Sommaren 1839 blev hon änka men gifte snart om sig med nämndeman Jacob Larsson i Lilla Farsbo. In i det nya äktenskapet förde hon med sig två söner från förra giftet. Det nya giftemålet skulle välsignas med tre döttrar. Äktenskapet blev även långt och kom inte att ändas förrän Inga Karin avled av ålderdomssvaghet i juni månad 1885.
Hilma Ydén föddes i Skänninge 1845 och växte upp som boende i Allhelgona skolhus där fadern var lärare. Sommaren 1863, vid 18 års ålder, flyttade hon till Kisa och kom där att som mamsell ha husrum i ortens gästgiveri. Där blev hon kvar till hösten 1867. Detta år, i mitten av november månad, flyttade hon till Norrtälje och kom där att ingå i minuthandlare Anders Anderssons hushåll. Efter några år i Roslagens centralort var hon från slutet av år 1874 tillbaka i Östergötland. Ny boplats hade hon funnit i Motala och från 1879 var hon dessutom gift med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Det är omkring den tiden vi ser henne på fotografiet. Deras barnlösa äktenskap nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Porträtt av kammarjunkare, författare och politikern Leonard Fredrik Rääf. Född 18 september 1786 på gården Tomastorp i Kisa socken som son till häradshövdingen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Gift 1801 med Christina Jacobina (Jacquette) von Heijne, dotter till Georg Leonard von Heijne och Christina Florentina Ulrika von Lingen. I sin ungdom inledde Rääf studier vid Uppsala universitet och fick senare anställning på ett statligt verk i Stockholm. Han tjänstgjorde även i krigsexpeditionen och var där extra ordinarie kanslist 1805-1810. Rääf var även politiker och ledamot av riksdagen vid flera tillfällen under 1800-talets tidigare hälft. Som författare och kulturhistoriker utgav han de så kallade L F Rääfs diplomatarium som var medeltida handskrifter och arbetet Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Rääf bosatte sig vid Forsnäs gård i Sunds socken 1843 och blev där begraven efter sin död den 9 juni 1872.
Porträtt av överjägmästare Eric Hjort 1906. Själv titulerade han sig oftast som Eric G:son Hjort, där mellannamnet avser patrinymikonet efter faderns förnamn, Georgsson. Gift 1866 med Tekla Emerantia Magnusson. Samma år kom makarna i besittning av Råstorp södergård i Kisa. Äktenskapet blev barnlöst, varefter de bjöd in fostersonen Hjalmar Axelsson i parets helgd. Fostersonen var emellertid efter dåtidens språkbruk sinnessvag, och kom att i perioder vistas vid Vadstena hospital. Efter sonens och makans bortgång 1909 repsektive 1911 flyttade Hjort till lägenheten Hjortslund på Råstorps ägor. Om inte förr började överjägmästaren nu köpa och insamla föremål från orten, vilket blev till ett museum. Efter Hjorts bortgång 1922 hölls auktion av samlingen som Östergötlands museum i konkurrens med bland andra Nordiska museet i Stockholm inropade omkring 2000 föremål.
Porträtt av Christian August Ekeborgh, tidigare Tingström. Född i Norrköping 1824 som enda överlevande barn till bagaren Per Tingström och hustrun Christina Catharina Ringman. Christian August håg stod till en kyrkliga yrkesbana och efter examen 1847 prästvigdes han samma år. Efter kyrklig tjänst i Västra Eneby och Krokek bröt han 1856 upp för delvis nya uppdrag i Kisa som pastorsadjunkt vid sidan av lärare i ortens skola. Dessförinnan hade han gift sig och tillsammans med hustrun Josephine Laurette Öhman hittills välsignats tre söner, varav två överlevt. År 1861 var familjen åter i Norrköping där Ekeborgh erhållit tjänsten som stadskomminister. Efter tiotalet år erbjöds han funktionen som kyrkoherde i Östra Eneby och år 1882 kunde han kröna sitt kall genom biskopens val av honom till kontraktsprost. Som änkling från 1895 gifte han fyllda 72 om sig med den 43 år yngre Anna Amalia Hagberg. Äktenskapet blev barnlöst och upplöstes med Ekeborghs död i midsommartid 1906.
Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.