Greksåsars hytta. Foto från väster. Framför hyttan är råstutaket, vid sidan maskinhuset med lokomobilen. Husen till vänster tillhör gästgivaregården. Längst till höger handelsboden, på före detta posthemmanets plats. Mellan maskinhuset och handelsboden syns norra längan i Sexmansgården, d.v.s. den bodlänga som flyttades till Skansen i Stockholm. Fotot tagen efter år 1895.
Från 299 kr
Boningshuset till vänster på bilden och handelsboden till höger. Affären låg i vinkeln, fönstret i mitten. Sett framifrån låg handelsboden till vänster i huset. Där fanns galler för fönstren och stängbara luckor på insidan. Kontoret låg bakom, som en smal gång.
Greksåsars hyta. Foto från väster. Framför hyttan är råstutaket, vid sidan maskinhuset med lokomobilen. Husen till vänster tillhör gästgivaregården. Längst till höger handelsboden, på före detta posthemmanets plats. Mellan maskinhuset och handelsboden syns norra längan i Sexmansgården, d.v.s. den bodlänga som flyttades till Skansen i Stockholm. Fotot tagen efter år 1895.
Aron Larsson i sin handelsbod på Skolgatan 20 i Linköping. Huset revs år 1980. Handelsboden på Skolgatan hade han åren 1908-1923. Han flyttade sedan till Domkyrkogatan och hade en affär på Apotekaregatan. Aron Larsson bodde på övervåningen på Handelsboden åren 1957-1967 i Gamla Linköping som idag (2022) är museum. Arons far Gustaf Larsson drev handelsboden som idag ligger i Gamla Linköping. Under ett år på 1890-talet låg butiken vid Storgatan. Aron var den första personen som var föreståndare för handelsboden i Gamla Linköping. Historik om bilden inskickad av Arons barnbarn Gunilla Cromnow: "Min mormor och morfar bodde där, jag tror åren 1957- 1967, Aron och Elisa Larsson hette de. Jag tror också att Aron Larssons far ägde handelsboden när den låg på Storgatan. Det var morfar Aron som gjorde de förträffliga strutarna fyllda med danske kungens bröstkarameller."
Forsby. U 1154.
Denna handelsbod uppfördes 1905 av August Löfgren från Hemmor. Han sålde den redan 1908 till Ida Weström som bodde i Garde och ägde en handelsbod där. Ida sålde handelsboden 1925 till Helny Ahlqvist från Fröjel, som drev den till 1943, då Nils Pettersson från Vänge köpte den. Han sålde den 1947 till Ingvar Thomsson från Dalbo på När. Handelsboden skadades svårt av brand 1949 och då köpte Ingvar mark tillhörande Hemmor strax väster om Lau kyrka och byggde där en modern affär med bostad på övervåningen. Den gamla handelsboden köptes och reparerades 1950 av Harald Vinberg från Hallsarve. Huset är senare om- och tillbyggt och är en permanentbostad idag.
Gårdsmiljö på sin ursprungliga plats som sedan 1950-talet kan återses i friluftsmuseet Gamla Linköping som Kopparslagaregården och Handelsboden. Dåvarande Storgatan 64 till vänster och gatans nummer 62 i blickfånget. Foto omkring 1915.
Enligt text på fotot: "Handelsboden vid Hjärtsäter, Dalsland. Ett minne från lördagen den 6 juli 1918 då Två vänner voro inne här för vykortsaffärer. De vännerna voro då på väg frö att följande dag närvara vid konungabesöker i Krokstad".
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fem personer. Handelsboden till vänster på bilden och boningshuset till höger. Handelsboden hade galler för fönster. En kakelugn värmde boden och gav lite ljus. Annars fanns ingen elektricitet och belysning var fotogenlampa. Givaren Gunnar berättar att det fanns ytterligare ett hus på gården, där förvarades mjöl. Det fanns en klocka i affären som löpte med lina till boningshuset med hjälp av trådrullar. En snillrik uppfinning, som gjorde att kunden kunde ringa på klockan när handlaren inte var där och så kom man från boningshuset och tog han om uppköpen.
Under åren 1903-08 drev Carl Sundström handelsboden i Viby. Vid sidan av arbetet fotograferade han flitigt och var uppenbarligen även musikant och tecknare. På en vägg i bostaden har han nålat upp och dokumenterat en rad dråpliga teckningar, månne karikatyrer av personer från orten. Samtliga är för övrigt daterade 1906.
Den 4 november år 1953 flyttas Handelsboden till Gamla Linköping från Storgatan. Byggnaden flyttades hel. För transporten stod Bröderna Pettersson från Blekinge. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nedplockning av taket på Storgatan 62, det vill säga Handelsboden i Gamla Linköping. Förberedelse av flytt från Järntorget till Gamla Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Murbergets friluftsmuseum. Interiör av handelsboden. Byggnaden är ursprungligen ett bostadshus från 1700-talets Härnösand. Den låg i kvarteret Banken vid Storgatan och kallades för "långstugan" Huset flyttades 1942 till Murberget och inreddes som handelsbod.Butiksinredningen från 1920-talet är hämtad från Jonke Berglunds lanthandel vid köpmanholmens ångbåtsbrygga strax söder om Örnsköldsvik
Även om informationen kring en bild är knapp kan den fängsla och ganska självklara motiv kan vara sällan sedda. Vilka de karaktärsfasta målarna var är inte känt men väl platsen. Det är handelsboden i Viby, på Viby Källgårds ägor, som rustas. Under åren 1903-08 drevs handeln av den från Närke bördige Carl Sundström, som även var en icke oäven amatörfotograf. I en serie fotografier har han dokumenterat upprustningsarbetet med bland annat ny veranda och ljus kulör på fasaden.
Den 4 november år 1953 flyttas Handelsboden till Gamla Linköping från Storgatan. Byggnaden flyttades hel. För transporten stod Bröderna Pettersson från Blekinge. På bilden gör byggnaden halt strax väster om Vallaplan. I bildens högra hörn syns Konsum i Valla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.