fotografi
Från 299 kr
En egen kraftstation. Byggd av stationskarlsförman Per Erik Andersson år 1918. På lediga stunder har han och fadern byggt ett elektricitetsverk vid ett mindre vattenfall nära bostaden, som försåg bostadshus, ladugård och hönshus med elström.
Masugnen vid Motjärnshyttan, 1914. Från vänster: badstuga, snickarstuga, stalldrängskällare, svinhus, stall och vagnsbod med ränne, drängstuga och brugghus, vedskjul, iskällare, skråhus, fårhus och hönshus, ladugård, loge och lador samt bostad och brukskontor (byggd 1812).
Karlsborg, Prästgårdens arrendeboställe Ulfstigen Norra Skogen, var arrendebostad sedan år 1828. Här syns ladugård och hönshus. Arrendebostället revs i mitten av 1970-talet. Foto och gåva av Göte och Lis-Bet Ivarsson.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Lindome 3:31. Hus nr: 579B1005. Benämning: permanent bostad, ladugård (hönshus) och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, övriga: god. Material, bostadshus: gult tegel. Material, ladugård: eternit. Material, redskapsbod: trä. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Berget 1:5. Hus nr: 569D1006. Benämning: permanent bostad, ladugård, garage och hönshus. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, övriga: god. Material: trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 1:31. Hus nr: 569B2021. Benämning: permanent bostad, redskapsbod och hönshus. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: höns och kaniner. Bråtigt, men på husets baksida. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Denna fastighet låg i södra hörnet vid nerfarten till Anderse och var bara 2.500 m2 stor. Inbyggarna här var sockensmeder. Manbyggnaden är ett bulhus i parstugeform från omkring 1820 och beboddes i tre generationer. Efter sista ägarens död tillfördes boplatsen Botels Bodins part och manbyggnaden byggdes om till hönshus. Detta hus finns ännu kvar, men står utan användning.
Här ser vi ladugården från norr med ett äldre inpanelat bulhus på gaveln. Ladugården var byggd 1909 och innehöll stall, ko-, gris- och hönshus. Stilen är den sedvanliga för tiden med fähusdel i sten och foderloft i resvirke under halmtak och spröjsade fönster. Till höger står ett tröskhus som kan vara äldre.
Masse har tagit två bilder av uthusen och satt ihop. Längst till vänster står en mycket gammal bulbod, den kan ha varit en strandbod tidigare. Taket har skjutit ut mycket längre utanför ingångsgaveln från början än vad det gör på bilden, se det utstickande hammarbandet på gavelns högra sida. Det är ett mycket ålderdomligt tecken. Om boden varit vedbod eller hönshus eller något annat är oklart. Sedan ser vi ladan och ladugården med portlider. Ladugården har haft en båsrad till höger respektive till vänster om dörren, med plats för 1-2 hästar, 2-3 kor, 1-2 ungdjur och någon kalv. Skjulet till höger tycks ha varit delat i två delar. Den vänstra skulle ha kunnat vara hönshus, den högra kanske dass. Kvinnorna har inte gått att identifiera, men de borde vara dottern Elin och modern Hanna.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Det här var en mycket fin ladugård för sin tid, byggd i resvirke med foderloft och papptak. De vitmålade fönstren med sina spröjsar är också typiska för tiden. Troligen innehåller ladugården lada närmast, därefter gris- och hönshus, i mitten stall och längst bort kohus. Den lilla byggnaden på gaveln är dasset. En ny ladugård med lada uppfördes på samma plats 1936-1946, knappast för att denna var utsliten, utan snarare för att den var för liten.
Masse har tagit en bild av tröskhuset och ladugården tom portlidret 3 år efter den förra bilden, se Bild 977 och 978. Vi ser att tröskhuset har portar och således är ombyggt till vagnbod e dyl. Till vänster står en mängd trolar till bandtaunar. Om man jämför med bilden från 1914, ser man att ladugårdens väggar blivit färdigputsade. Utrymmet innanför det stora smårutiga fönstret är troligen hönshus, av hönsluckan nertill att döma. T h är någon form av mindre fähus.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Brefkort, "Västra delen af byn a godset Tjolöholm i Halland." Bilden visar arbetarstugorna omgärdade av staket och vägen som leder fram till dem, kyrkan och Storstugan. De är i typisk nationalromantisk stil; timrade, stråtak, höga skorstenar, gavelprydnader och småspröjsade fönster. Efter filantropiska ideal hade alla i byn egen trädgård och hönshus. Arkitekten var densamma som till slottet, Lars Israel Wahlman, och byn var klar 1903. Fotografiet är sannolikt taget den närmaste tiden därefter.
Det ser ganska fattigt ut. Ladugården kan vara sent 1700-tal, formen och det branta faltaket samt gavelfältets bräder som är infogade i spunningar, spår, i takstolen tyder på det. Men foderloftet ovanför bjälklaget kan tyda på 1800-tal. Byggnaden hyser troligen två båsrader med tadgate, gång för gödsel, fodergivning, mjölkning mm, i mitten. Längst bort är nog en hoimd med lucka i väggen. De två små fönstren är isatta senare, fönstren och de avsågade bularna är fästade med några som ribbor. Bulboden på gaveln hyser nog ved- och redskapsbod, kanske hönshus. Taket ser ut att vara täckt med papp.
Här framgår att Nils tagit över efter fadern Jakob, men det är väl Liven Lagergrens uthus?? Jämför man uthusen här med samma uthus på Bild 610, ser man att ladugården är påbyggd ytterligare, men nu på den gaveln där det stod en liten bod (hönshus?) med snedtak. Påbyggnaden skedde 1915, så denna ladugårdsdel är bara 1 år gammal. Man tycks ha klätt väggarna med bräder i etapper. Taket på den tillbyggda delen är täckt med halm. På gaveln står ett mycket litet dass. Den lilla fallfärdiga bulbyggnaden står ännu kvar, liksom vedboden och ett litet skjul däremellan.
Denna soliga aprildag har Masse tagit en bild av Hanssons ladugård, vars spåntak verkligen är lappat många gånger med både spån, bräder och pappbitar. Det ser ut att vara lite fattigt på gården, men den var också liten och säkerligen svår att försörja sig på. T v syns tröskhuset och inne i vinkeln ladportarna. Därefter följer en hoimd, hörum, med lucka i väggen, sedan ett fähus troligen för både kor och hästar och därefter två dörrar, den ena till kanske ett hönshus och den andra kanske till ett lammhus, se baksidesbilden 1041. Längst t h är det nog en vagnbod. Johan Hansson 45 år sitter i hatt på storgården och håller på med något snickeri med långa bitar som lyser vita. T h har han gott om ved.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.