Utsikt över Falköping. Streck nr 1 från vänster pekar mot Läroverket, byggt 1911. Streck nr 2 mot Lasarettet. Streck nr 3 mot Vilhelmsberg. Streck nr 4 mot slakteriet. Streck nr 5 mot Gamla Folkskolan. Streck nr 6 mot Hästbacken.
Från 299 kr
Storgatan mot norr från Köpinghults järnväg vid Grev Rosengatan , till vänster gamla lasarettet, Blås ut och Bröderna Larssons speceriaffär. Förmodligen en reproduktion efter en bild tagen av fotograf Axel Barr 1903. (Reproår: 1923).
Vy över Norrmalm. Gamla gångbron (kallad Puckelbron och Kamelryggen) över Selångersån. Bron raserades vid vårfloden 1919. Lasarettet och stadsbacken. Hydéns möbelaffär ses till vänster efter Skepparegatan. Ett av varumagasinen i nedre höger kant. Vykort.
Utsikt från läroverkets tak, söderut. Växjö, 1966.
Strandvägen och Söder i Växjö, 1964.
Länslasarettet, Gamla lasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktör Oppman och byggnaden uppfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara. Byggnaden till höger är lasarettsöverläkarens bostad. Den vita bortflyttade byggnaden är den s.k. "Kalvhagen". I gårdshuset t.v. inrymdes häråt tvättstuga, nedåt S:t Olofsgatan var likboden. Vyn är tagen fr. s.k. "Dårhuset". Lasarettets tomt sträckte sig blott en obetydlighet bakom "likboden" och där var ett staket. Dåvar. "dårhusets" baksida gränsade intill ett stort åkerfält, och ca 8-10 från gaveln på detta hus låg Warenbergs och Janzons lador, ladugårdar och köksträdgårdar, d.v.s. där nu till viss del Trädgårdsgatan går fram. Hospitalet var byggt i en utkant av staden.
Liten patient under behandling på gamla lasarettet. Detta, beläget i kv Valnötsträdet bredvid Stadsparken, stod färdigt 1878 och ersatte då det medeltida hospitalet i kv Häggen. Sjukhuset hade läkare med olika kompetens och möjlighet till slutenvård. Smittsamma fall behandlades på Epidemisjukhuset på Lindö, långt utanför bebyggelsen. Under 19930-talet stod det klart att tiden sprungit från det gamla lasarettet och ett nytt anlades i kv Kungsljuset vid Stensberg. Det har senare utvecklats och är nu länssjukhus med ett brett utbud av specialiteter. Sedan hösten 2020 bedrivs även läkarutbildning där. Gamla lasarettet stod rustat som beredskapssjukhus under kriget men användes först sommaren 1945 då Kalmar mottog befriade fångar från Bergen-Belsen. Sedan sjukhuset avrustats användes det i många år som skola men är sedan mitten av 2010-talet ombyggt till bostäder. I den gamla överläkarvillan ligger en populär musikpub.
Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Växjösjön och Söder sett från Ingelstadsvägen. Växjö, 1965.
Hejllska villan uppförd 1904 och ritad av Gottfrid Ljunggren med nationalromantiska drag åt stadsfiskal Nils Olof Samuelsson, kv Bomlyckan 1 (numera 10). Fasaden skiljer sig åt mellan våningarna och har en spånklädsel på övervåningen medan nedervåningen har en liggande panelklädsel, liknande smalt timmer. Somliga fönster har markiser och i husets vinkel sitter ett burkspåk. Nedanför detta står tre män och betraktar en ny plantering i trädgården. Till vänster skymtar gamla lasarettet.
Växjö, 1963.
Vy över dåv. Växjö lasarett med Växjö Högre Allmänna Läroverk i bakgrunden.
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Två avfotograferade foton. Bilden av barnet föreställer samma person som på bild 3, alltså Anna Augusta Emilia Molin som barn. Eftersom hon här är 2-3 år gammal bör den ursprungliga bilden vara tagen 1887 eller 1888. Den vuxna kvinnan föreställer Emilias mor Augusta Sofia Zetterlund, senare gift Johansson. Född 31/1 1865 i Viby. Dotter till Per August Zetterlund (bytt namn från Larsson) och Anna Sofia Persdotter. Gift 29/4 1899 med Henning Herman Konstantin Johansson. Augusta dog 12/3 1944. Hennes död blev dramatisk och omskriven i en lokal tidning, okänt vilken. Följande är text från ett tidningsklipp: "Åldrig kvinna gasförgiftat till döds i Örebro. Låg medvetslös när man bröt sig in i lägenheten. En 79-årig kvinna, Augusta Johansson, boende på Eklundavägen 22 i Örebro, blev på söndagsmorgonen utsatt för en gasförgiftningsolycka, som ändade hennes liv. Grannarna märkte vid 9-tiden att det luktade gas från den gamlas lägenhet och när man bröt sig in fann man henne liggande medvetslös. Gaskranen till en låga stod något öppen och det föreföll som den omkomna varit i färd med att koka kaffe och därvid icke uppmärksammat att gaskranen var öppen sedan lågan slocknat. Polisen alarmerades och ambulans tillkallades. Den skadade fördes till lasarettet, men läkaren kunde konstatera att den gamla icke hade krafter att överleva förgiftningen och senare på söndagen avled hon." Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.