Tyllinge. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-taltyp. 5)Fähus. Timmerskift. Gammal. Foderbord i mittaxeln .4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. Gammalt. Foderbord i mittaxeln. Smårutiga fönster.
Från 299 kr
Lövtäkt eller hamling. Lövtäkt, beskärning av lövbärande kvistar som vanligen torkas för att användas till foder. Lövtäkt var mycket vanligt i Sverige fram till början av 1900-talet och är vanligt över hela världen i områden med kalla vintrar och lövfällande träd. Källa: Nationalencyklopedin.
Ångermanland, Trysunda. Jeep tillhörig Sten Allan Vågberg. Under den tid man hade minkuppfödning var det några fiskare som skaffade sig fordon för att underlätta utdelning av foder m.m. Sedan man slutade med minken har den bara fått stå och förfalla, eftersom det inte finns några körbara vägar på ön.
Mannekäng poserar iklädd festplagg i provrummet på NK:s Franska damskrädderi. Ärmlös klänning med figurnära liv, stor rosett vid dekolletaget, skärp markerar midjan. Vid, veckad, vadlång kjol. Över detta bär hon en vid sammetskappa med foder i avvikande färg. Handskar och sidenpumps.
Tyllinge gård. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-talstyp. 4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. Gammalt. Foderbord i mittaxeln.Smårutiga fönster. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder.
Ena sidan av mangårdsbyggnaden på Gärdslösa prästgård. Till höger en bodlänga av kalksten, spritputsad med slätstrukna foder och spåntäckt tak. Till vänster en byggnad innehållande vagn- och vedbod. Mellan dessa en vägg av sten. Huset är byggt i skiftesverk och är inte panelat. Det har spåntak och är rödfärgat. Mellan de två byggnaderna, i mitten på fotot syns stenmuren och grinden mot landsvägen.
Ett av flygelkomplexen på Nygårds säteri, bakom trädgården Tre sammanhängande längor i skiftesverk, med pulpettak sluttande inåt. Väggarna är rödfärgade med vita foder. I mitten en gammal genomfart. - Innehåller arbetarbostäder, verkstäder osv. Enligt traditionen ska dessa två hus vara "i någon fransk stil". Det händer någon olycka om man river dem,sägss det också.
Tyllinge. Ladugården, sedd från mangården. 1)Stall i timmerskift. Tegeltak. Rödfärgat. Vita foder av 1860-taltyp.5)Fähus. Timmerskift. Gammal. Foderbord i mittaxeln.4)Stall. Timmerskift. Gammalt. En enda rad spiltor. 2)Hus för smådjur. Timmerskift. Synbarligen av mycket hög ålder. 3)Fähus. Timmerskift. På hög stenfot i sluttningen. Gammalt. Foderbord i mittaxeln. Smårutiga fönster.
Av timmer med slätpanel. Gul målning med foder och pilastrar i vitt, dörrar och luckor i svart. Taket täckt med gammalt svart tegel. Flöjel med rikt smidd spira av 1600 talsform, i flöjeln årtalet 1744 (74?). Den gamla inredningen borta (enl. uppgift).
Station öppnad 27.9.1894. Stationshus med två våningar i trä. Nedlagd 31.10.1959. Stationshuset kvar 1988, men kraftigt ombyggt. När VbÄJ anslöt 1911 uppfördes ett järnvägshotell .Station anlagd 1896. En- och en halvvånings stationshus i trä FJ , Falkenbergs Järnväg Röd, vita knutar, lister, foder balkong och stolpverk. Mossgröna dörrar och fönster, svart tak.
Stationen anlades 1895. Stationshuset , en och en halv våning i trä, restaurerades fullständigt 1949. Pressbyråkiosk Röd med gulbruna lister och foder, mittlisten under taket mörkbrun. Dörrarna mörkbruna, gröna fönster. Skylt vit m. svart text. Tegelskorsten. Semafor nedifrån = vit, röd, vit, röd osv röd och vit arm.
Namnändrad från BENGTSFORS till BENGTSFORS VÄSTRA. Åter till BENGTSFORS? i Js namnlista finns enbart BENGTSFORS. Stationen anlades 1895. Stationshus i en och en halv våning i trä. Expeditionslokaler och bostadslägenhet restaurerades 1948. Röd med gulbruna lister och foder mittlisten under taket mörkbruna. Dörrarna mörkbruna gröna fönster. Hvit skylt med svart text. Tegelskorsten.
Fiskebodar i inre Solumshamn. Sjöboden närmast kameran ägdes av framlidne fiskaren Erik Åström, en välkänd profil i Solumshamn. Åström ägnade sig inte bara åt yrkesfiske. Han hade även en cirkelsåg och med hjälp av den sågade han och brodern Ernst plank och bräder som såldes till bland annat sommargästerna runt om i området. Han hade även under många år en minkfarm. Foder till minken kom bland annat från fisket. Även jakt var ett av hans intressen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.