- Fotografi -
Från 299 kr
Text i fotoalbum: "Övningarna vid Norsholm 25.-31. Aug. 1922". Text i minnesten: "För fäderneslandets försvar vapenövades på Malmen Östgöra ryttare och Kungl. Andra Livgrenadjärregementet åren 1680-1922".
Text i statyett: "Från föreningen för Stockholms fasta försvar på tvåhundra årdsdagen av regementets ärofulla bragd vid Södra Stäket till huvudstadens räddning den 13 aug. 1719".
Beredskapsövning under andra världskriget vid LM Ericssons Väg i Midsommarkransen. Med kulspruta och gevär övas försvar av L M Ericssons lokaler.
Torpa stenhus
Stora Karlsö, Stora Förvar
Stora förvar, Stora Karlö
Enligt notering: "Del av Ringmuren Försvars Del Visby"
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1944. Motiv av karta eller fågelperspektiv över filippinska ön Corregior. "2-årsminne över USA:s och Filippinernas 98-dagars heroiska försvar på Corregidor i Världskrig II tills kapitulationen till Japan den 9 april 1942".
Vykort på Kungsholms fort. Det var den 5 december 1679 som Carl XI beslöt att starka befästningsverk skulle byggas ut vid Aspösundet, som försvar av den beslutade örlogsbasen kring Trossö. I juli 1680 fanns de första kanonerna på plats bakom jordvallar på den ö, Båkholmen, vilken idag utgör Kungsholmsfort.
En skarpskytt i militäruniform med gevär. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.
Göteborg. Viadukt för Västkustbane- och Boråsjärnvägarna. BroprovningsvagnI bakgrunden tronar Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz. Den ligger på Gullberget vid Gullbergsvass i Göteborg. Uppfördes av Erik Dahlbergh och stod klar år 1694. Den var en viktig del av Göteborgs försvar fram till 1822. Därefter blev den förråd för den kruttillverkning som då bedrevs på Lejongatan, nuvarande Kruthusgatan. Då man borrade vid Gullbergsvass, cirka 400 meter från Skansen Lejonet, upptäcktes en hälsokälla som innehöll ämnen som klornatrium, jod och bromsalter. Källan hade uppmärksammats redan av Carl von Linné vid hans Västgötaresa 1746. Skansen gick ur militär tjänst 1942, renoverades på 1970-talet och blev förbundsborg för Götiska Förbundet 1974
Troligen skarpskyttar vid 1900-talets början. Initiativtagare till den svenska skarpskytterörelsen var några kända publicister – Viktor Rydberg och Sven Adolf Hedlund i Göteborg, samt August Blanche och Lars Johan Hierta i Stockholm. Det var samma män som stred för representationsreformen, för allmän rösträtt, och för folkhögskolorna. Skarpskytterörelsen var ett uttryck för samma idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg men snart spreds rörelsen över landet. vid tiden för första världskriget hade dock intresset svalnat och skarpskyteföreningarna omvandlades till sportskytteklubbar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.