Tåsjö 155:1
Från 299 kr
Tåsjö 182:1
Dopkalas hos makarna Axel och Tekla Hylander i Lindhult nr 10, Stolplyckan 1908. Under dagen, den siste juli, har domkyrkoadjunkt Oskar Hansson döpt den lilla flickan Nancy som sitter i knät hos mamma Tekla. Vid sidan sitter den stolte fadern Axel Hylander med parets förstfödde Folke i famnen. Därefter ses hans mor, Tilda i Lövsäter. Bakom detta epitet döljer sig Christina Mathilda Andersdotter. Hon framfödde inte färre än elva barn under sitt liv. Den förstfödde var sonen Axel. Intill henne står hennes dotter Hulda, född 1890. Snett framför dessa sitter Mathildas mor (som i denna redogörelse inte kunnat identifieras). Till höger sitter Mathildas tredje son Karl Andersson med makan Anna och sonen Evert.
Carl Vilhelm Linder hade en imponerande karriär. Född i Vist socken 1825 som son till hemmansägaren Daniel Persson och dennes maka Stina Nilsdotter, avlade han filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet 1851. Därefter följde ett raskt akademiskt avancemang som kröntes med professorstitel vid Lunds universitet 1859. Prästvigd först 1866 men redan 1868 domprost i Västerås. Från 1877 samma tjänst i Linköping. Detta till trots fortsatte han som riksdagsman för Västerås med flera orter till 1881. När magkräftan ändade hans liv 1882 hade han varit gift med Ulrika Wallenberg i knappt 30 år och sett henne bära fram elva barn.
Elva lusseklädda kvinnor, sju sjukvårdsbiträden och fyra kökspersonal med vita kockmössor, står samlade bredvid en tom sjuksäng på den manliga kirurgavdelningen på Mölndals sjukhus 1939 - 1941. På sängbordet finns två tända ljus och ett par kaffekoppar. Baktill på sänggaveln sitter en temperaturkurva. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Vördsamt porträtt av fröken Sofia Stenhammar, enligt påskrift syster till Hedda Stenhammar och prosten Stenhammar från Häradshammar. Tolkad av detta föreställa Elisabeth Sofia Petronella, född 1824 som dotter till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Fadern var vid tiden prost i Törnevalla. År 1838 gick modern bort och lämnade den redan åldrige prosten ensam med elva barn. Sofia lämnade därför föräldrahemmet tidigt och vi finner henne i förstone som mamsell i brukspredikantens Alméns hushåll i Gusum. Efter en tid flyttade hon tillbaka till fadern, som nu var kyrkoherde i Häradshammar, och kom efterhand att bli hans enda kvarvarande barn i hushållet tills han somnade in under årets första dagar 1866. Sofia kunde dock bli kvar i prästgården. En syster till henne hade gift sig med prästvigde Johan August Tornberg, som nu tog över prästskapet i Häradshammar efter svärfadern. Längre fram i livet kom Sofia att förvärva ett eget hem i Rönö där systrarnas roller var ombytta efter att systern blivit änka. Sofias hemman Loviseberg kom att bli systrarnas gemensamma hem tills döden skilde dem åt 1888. Sista delen av sitt liv var Sofia inneboende hos en annan syster på Bo säteri i Västra Harg. Hon avled efter ett långt liv den 20 september 1908.
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.