Fyra hästar på Torpet (Arnstorp) en av dem är fölunge. Bilden tagen där nuvarande vägen mellan Sågbron och Nötbron (Fjällvägen) går, till vänster på bilden syns källarbyggnaden på Arnstorp. På bilden syns också ett par högar av sågade bräder.
Från 299 kr
Timmersågning, illustration ur en av Nordiska museets frågelistor. Plank och bräder sågades ut med hjälp av en teknik som kallades kransågning, vilket innebar att man placerade stocken på en ställning så att två man kunde hantera sågen i vertikal riktning.
Mellan några träd syns en sjö och i bortre änden ligger ett stort lågt hus med huggna trädstammar på marken framför. Till vänster ligger ett litet förråd, några bräder ligger staplade bakom och en stig löper utmed sjökanten.
Rivning av en fastighet på Nygatan. Huset är en del av Glasbruksgården. Bräder och tjocka timmerstockar ligger på gården. Fruktträden står i bråten. Byggnaden ligger i hörnet Östra Nygatan - Vikingagatan.
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Gangvide Lars Hansson har en ryssjanläggning bestående av två rejäla bockar, med en stor stege som spång täckt med bräder. Han binder fast armstakarna i spången, man ser tydligt fångstarmarna. I förgrunden syns stjärtstaken som har tag mot en stolpe. Längre bort ligger ytterligare en ryssja på åbrinken.
Arbetsvagnen var en kort vagn för olika småtransporter. Mellan stolparna, som var nedstoppade i urtag i vagnsdelarna, lades en vagnbotten av bräder samt någon bräda på sidan som läm. Här kör Jakob en plog på en arbetsvagn med ovanligt stora bakhjul. I bakgrunden syns en bit av tröskhuset på Fäi-Jakås part.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
S:t Olofs kyrka. Siffrorna upphängda på bräder. Samma siffror har monterats på de nya tavlorna. Siffrornas stora flertal är av äldre datum och en mindre gjorts nya vid reparation. Arbetsutförandet är raka mässingsstrimlor, vars övre och nedre vinkelutlägg hamrats ut. Senaste förgyllningen skedde i slutet av 50-talet.
Flygel nr 3 enligt på Hossmo säteri, enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad. och klädd med panel av stående bräder med täcklister, Taket har tvåkupigt tegel. Vid ena gavlen en galge för vällingklocka. Här fanns tidigare en flöjel med årtalet 1856, vilket torde gälla som byggnadsdatum för denna bflygel.
Enligt medföljande text: "Detta foto visar när stockarna har sågats till bräder och plank vid Stöttens sågverk och upplagts av Albert Alfredsson, Bergetorpet. Gustaf, Johannes och Albin. "När jag betraktar dessa 10 fotografierna så är det endast ett fåtal av dessa dugliga arbetare som lever år 1976. Frid över deras minne!".
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade oc rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Ovan flygeln 2 enligt situationsplanen, nedan flygeln 3. Bägge timrade och rödfärgade samt försedda med tak av 2-kupigt tegel. På nr 2 äro dörr- och fönsterfoder vitmålade. Den lägre delen t.v. på nr 3 är icke ursprunglig. Den är uppförd av bräder på stomme.
Manbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister. Tak av 2-kupigt tegel. Rödfärgar med vita knutar, dörr- och fönsterfoder samt vitt takskägg och vita vindskivor. Glasverandan målad i vitt och brunt. Den övre bilden visar husets ursprungliga del, den undre även tillbyggnaden åt vänster.
Barnens Dag Man kivas om höjden på taken - men Herr Wranér är vaken ! Här vilar glad och nöjder kommittén för Fjärran Höjder ! Här vaknar endast för bäddning kommittén för "Kungsgatans breddning" ! Timmerstockar drar fäder till "Teaterbyggets" bräder ! "Kommunala tvättens" förslag blötdjur i en sarkofag !
'Bo med 4 st ejderägg. :: :: Text på baksidan av fotot: ''1 bo med 4 st ca 10 dagar ruvade ägg av ejdern mellan stenar och bräder på ön Hågen öster om Björkö. Ejderkolonin innehöll ett 10-tal bon.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4544:1-35.'
Bilden visar den stora salen på första våningen (rum 112) i varvschefsbostället åren 1908-1912. Rummet är inred med klassicistisk interiör. Golvet består fortfarande av lackade bräder som byttes mot ekparkett 1913. Den är täckt med en stor matta. På mattan har arrangerats en soffa, soffbord och stolarna framför en kakelugn. Dörrarna står öppen och leder blicken vidare till salongen (rum 114) och till trapphuset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.