Kaffekvarn från 1950-talet. Text: "Varje kafferosteri har ett laboratorium för kaffeprovning. Ett kaffelabb innehåller alla maskiner som finns i ett rosteri fast mycket mindre. Här rostas kaffet i olika rostningar och här mals det i olika grovlekar, siktas och bryggs - och provsmakas." Utställningen "Gott kaffe!" med en historisk exposé av apparater för att göra kaffe visades på Tekniska museet 2006-03-10 - 2006-10-01
Från 299 kr
Konsten att brygga kaffe går att lösa på olika sätt. I montern visas bryggningens historia från eld till elektricitet. På en hylla finns en servis ur den klassiska serien Blå blom. Utställningen "Gott kaffe!" med en historisk exposé av apparater för att göra kaffe visades på Tekniska museet 2006-03-10 - 2006-10-01
Statens Järnvägar, SJ B 1377 fanns på I:a distiktet, Stockholm, från leverans 1919 till 1936 då det ställdes av i Örebro. Loket levererades med matarvattenförvärmare, standard AGA-belysning och fick Knorrbroms med apparater 1921. På bilden saknas Knorrbromsen. I stallet bakom skymtar ett Ta-lok. TT
Almgrens Sidenväveri, sidenapparateringsverkstaden på Tavastgatan 8 (tiven i november 1928). Pressrummet, bottenvåningen med pressarna "Pelle" och "Olle". Den förstnämnda skänkt till Tekniska museet 1928, den andra överflyttad jämte överiga maskiner och apparater till farbrikens lokaler på repslagargatan 15 i oktober 1928. Plåten återfinns på Nordiska museet.
Populärvetenskapliga Institutet Urania på Narvavägen 31 i Stockholm. Utrustning för finare glasblåseriarbeten. Använd av ingenjör O. Larsson för tillverkning av Institutets behov av avacuerade rör och apparater av alla slag. Gasapparaten till höger är konstruerad av O. Larsson, fylld med gasolja (eventuellt bensin) i träull.
Aga-Baltic. 1946. Reportage för Gefle Dagblad. År 1928 köpte AGA, Baltic Radio AB för att bilda AGA-Baltic AB. Ansvarade för utvecklingen och försäljningen av radioapparater, annan hemelektronik, ljudfilmsutrustning och radionavigeringssystem. 1954 började AGA tillverka svartvita TV-apparater i Gävle.
Foton 24/7 1963. Diligensförare är Oscar Rolandsson, från Borgafjäll. Han har kört på linjen i 25 år och är av äkta postsläkt. Fadern var poststationsföreståndare i Borgafjäll och äldste sonen funderar på postiljonsutbildning. (Se reportage i tidningen PS nr 10/1963). Transporter förekommer av alla de slag. Kylskåp, TV-apparater och byggnadsvirke är vanligt transportgods - mindre vanligt en vävstol.
Brauns reseradio Transistor fick tillsammans med andra Braun-apparater "Grand-Prix" vid XL Triennalen i Milano 1957. Priset är det förnämsta internationella utmärkelse som kunde ges för att belöna god industriell formgivning. Braun Transistor är ritad av designern Dieter Rams hos Max Braun Frankfurt/Main, Istället för radiorör har apparaten sju transistorer i varje batteri (som kostade 6 kr) och räckte för 800-1000 lyssningstimmar. Kom på svenska marknaden i maj 1957 eller 1958.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Reklamfotograferade skidor. År 1937 expanderade Birger Svensson Cykelfabrikenen Monark genom att dels köpa Värnamo gummifabrik, dels etablera sig i uppländska Tobo, där bruksdöden hade drabbat orten. I Tobo startade Monark en omfattande tillverkning av skidor, radio- och TV-apparater. Skidmärket Limex Under Olympiska spelen i St. Moritz 1948 nådde svenska skidåkare stora framgångar på Monarks Limexskidor, vilket gjorde märket populärt. Tillverkningen lades ner i Tobo 1967, men togs upp igen av Edsbyverken.
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.