Bankdirektör Severus Sundequist i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Tiden för porträttet är 1913 och direktören är 64 år. Tjänsten vid Riksbankens kontor i Linköping har han innehaft sedan 1897, då han med hustru och barn inflyttade efter en längre tid i Östersund. Vid tiden bestod familjen av makan Elisabeth Styrlander och parets tre barn, födda mellan åren 1889-93. Makarnas fjärde och sistfödda lät vänta på sig, Ingrid, född 1902. Under sin tid i Linköping var familjen i huvudsak bosatt i Riksbankens fastighet invid Sankt Larsgatan. År 1916 flyttade makarna och yngsta dottern till Stockholm och bosatte sig på adressen Agnegatan 12 på Kungsholmen.
Från 299 kr
Rumsinteriör, 3 personer. Josef Forsgren. På bilden, som är tagen inne i stugan på Landåsen i Mosås, syns Kristina Andersson (född Pettersson), också kallad "Mor Kristina" samt två av hennes söner: Josef Forsgren (i mitten) och David Landé (till höger). "Mor Kristina" hade tre söner Gerard Landé, Josef Forsgren och David Landé. (Gerard finns inte med på bilden). Stugan i vilken bilden är tagen finns fortfarande kvar (år 2021) i Mosås-Täby Hembyggdsförening och kallas för "Mor Kristinas stuga". Stugan skänktes efter Mor Kristinas död till en stiftelse skapad till hennes minne av hennes yngsta son David Forsgren. Målet med Stiftelsen, och stugan, var att ge härbärge till "ogifta mödrar".
Interiör från sängkammaren bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Fönstret vetter åt Östra Långgatan. Möblemang i stram senjugend. Fotot är taget på våren då det står påskliljor vasen. Rummet har en liten elektrifierad lampa som hänger från taket och en i mitten av sänggaveln. I hörnet står en spjälsäng. De fick sina två första barn här: sönerna Bo i december 1911 och Åke 1913. Möjligen kan även yngsta dottern Ulla (född 1918) ha använt sängen efter återflytten 1920.
bilder, dagerreotyp, fotografi
Här ser vi sista bostället i Lau på landsvägens högra sida om man färdas mot Garde. Det kom till 1901 när förre kronbåtsmannen Jakob Adrian Vedin "Liten" köpte tomten från Liffride. Båtsman Liten kom från Alskog, var född 1842 och gift 1868 med Anna Christina Lauvall född 1847 från Hallsarve. Deras son Hjalmar Jakobsson född 1875 tog över, gift 1899 med Hilda Elida Ulmstedt född 1880 i Rone. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Lisa Jakobsson född 1907 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1933 med fiskaren och sparrisodlaren Elmer Karlsson född 1909 på När. De fick två döttrar. På bilden är bostadshuset 12 år gammalt, men ladugården t h ser äldre ut. Huset är ett för tiden modernt hus i resvirke på källargrund i sten, täckt med liggande panel och spåntak, försett med köksbakbygge med brygghus (?) längst ut. Senare kläddes huset med eternitplattor. Mellan bostadshuset och ladugården står ett dass. Ladugården nybyggdes (?) 1932. Fastigheten nyttjas idag för fritidsändamål.
Ett fotografi från försommaren 1875 där endast bilden består av miljön. Att det rör sig om Linköping råder inga tvivel. I bakgrunden skymtar tornet till stiftets domkyrka -ännu en tid med sitt Hårlemanska torn- och gaveln till stadens läroverk. Bostadshuset följer en äldre gatusträckning och vi hamnar i stadens gamla lasarettsområde och där sjukhusets läkarbostad. Huset står kvar in i vår tid men genomgick en omfattande ombyggnad omkring förra sekelskiftet. Efter dåvarande ägare Bengt Ruuth kallar vi huset Ruuthska villan. Backar vi åter till tiden för bildens tillkomst disponerades bildens hus av lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Den unga kvinna och barnet som strosar genom trädgården torde vara makarnas äldsta och yngsta döttrar, Ellen och Emilia.
Porträtt av Carl Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som son till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Familjen bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget. Efter faderns död på årets sista dag 1877 flyttade änkan med de yngsta barnen till ny bostad i hörnet av Barnhemsgatan och dåvarande Drottninggatan (nuv. Elsa Brändströms gata) . I februari månad 1881 lämnade Carl barndomshemmet för att pröva lyckan i Stockholm. Efter att även modern flyttat till huvudstaden och där etablerat handelsrörelse flyttade Carl till moderns hushåll vid Karduansmakaregatan för att ta tjänst som bokhållare i moderns företag. Tiden i moderns rörelse blev emellertid kort. Enligt obekräftad uppgift ska han ha emigrerat till London 1888 där hans tid inte har kunnat följas ytterligare för denna presentation.
Porträtt av gossen Carl Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som son till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Familjen bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget. Efter faderns död på årets sista dag 1877 flyttade änkan med de yngsta barnen till ny bostad i hörnet av Barnhemsgatan och dåvarande Drottninggatan (nuv. Elsa Brändströms gata) . I februari månad 1881 lämnade Carl barndomshemmet för att pröva lyckan i Stockholm. Efter att även modern flyttat till huvudstaden och där etablerat handelsrörelse flyttade Carl till moderns hushåll vid Karduansmakaregatan för att ta tjänst som bokhållare i moderns företag. Tiden i moderns rörelse blev emellertid kort. Enligt obekräftad uppgift ska han ha emigrerat till London 1888 där hans tid inte har kunnat följas ytterligare för denna presentation.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Brevkort, "Helsning från Harplinge" med sekundär notering: 1 m. norr om Halmstad. Motivet verkar vara en mindre industri med flera tegelbyggnader täckta med plåttak och flera skorstenar. Meddela oss gärna om du känner till byggnadernas funktion! Mellan husen ses i bakgrunden Harplige väderkvarn uppförd 1895 av godsägare Gustaf von Segebaden, Fjälldalen. Den är av holländsk typ vilket innebär att hättan vrids med vinden. Kvarnen är dessutom ”självseglande” eller ”självdrejande”, dvs vingarna regleras automatiskt efter vindriktningen och vindstyrkan. Detta kräver bl a ett sinnrikt system med vridbara luckorna på vingarna. Självseglingstekniken introducerades i slutet av 1800-talet och kom att bli den sista stora innovationen inom tekniken att mala säd med vindkraft. Harplinge väderkvarn tillhör därmed den yngsta generationen av väderkvarnar och finns upptagen i Halmstads kommuns kulturmiljövårdsprogram. Användningen lades ner 1967 men efter renovering år 2000 blev den åter funktionell.
Mölndals Stadsbibliotek. Interiör. Här är en bild från Stadsbiblioteket. Till höger syns utlånings- eller expeditionsdisken med Mölndals kommunvapen snidat i trä. Vid expeditionsdisken sitter personal, som gärna visar dig de böcker, som du är intresserad av och frågar efter. I de stora hyllorna står många vackra böcker av alla de slag för utlåning. I hyllorna finns även böcker, som är lämpliga för barn. Där finns sagoböcker och bilderböcker för de yngsta och äventyrs- och indianböcker för de något äldre barnen. Dessutom finns det naturligtvis många böcker för de äldre. I en lässal kan du sitta en stund i lugn och ro och se i planschverk eller läsa tidningar och tidsskrifter, som biblioteket har gott om. I Almåsskolan i Lindome har Stadsbiblioteket en filial med böcker till utlåning både för skolans del och för allmänheten.
fotografi, photograph
Ardre 156:1
Tofta 204
Sanda 119:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.