Anderstorps Stormosse ca 1941.Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet. Arbetare vid en torvmaskin med transformator och verktygslåda är: Ingrid Magnusson vid linbanan, Anna-Britt Salomonsson gift Ljungberg inne i maskinen, Alrik Salomonsson från Gunillabo högst upp till vänster, Ragnar Hjelm med kepsen på sned, 3 bröder Johansson från Mossebo.
Från 299 kr
Hellefors Bruks AB Lokomotiv 1 tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1883, Kristinehamn. 6-hjulig, 6-kopplad med tankar mellan framplåtarna. Cylinderdiameter: 166, slagets längd: 320, drivhulens diameter: 600, fasta hjulbasen: 1940, spårvidd: 742, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 12 atm. Dragkraft: 880 kilo. Vikt i tjänst: 7000 kilo. Kolboxens rymd: 168 kilo. Vattentankens rymd: 565 liter. Befprdrad bruttolast i stigning 1:50 med 12 kilometers hastighet per timme 36 ton exl. maskinen.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall mot norra väggen. Bytesmaskin för provstavar. Framför bytesmaskinenstår avlastningsbocken för för maskinen vid överföring av aktiva provstavsbehållare till transportstrålsskydd. I bakgrinden, vid väggens vänstra sida, står förlängningsstång för bytesmaskinens grip. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
MT Falsterbohus Reg:8489 Byggd:1941 Varv:KMV DW:16.475 BR:10.236 Mått:156,4 x 20,1 x 8,8 Upplagd efter leverans fram till 1942 då fartyget sattes in i lejdtrafiken. Minsprängd 1948 utanför Hallands Väderö på resa Göteborg-Malmö. Fartyget sattes på grund för att inte sjunka. Flottogs och togs till KMV för reparation. Såld 1955 till O.&H. HOLTA A/S, Norge. M/T HAVLIDE. Fick 1960 brand i maskinen på resa Aden-Dakar. Efter att branden släckts togs fartyget under bogsering men råkade ut för en storm som fick bogsertrossen att brista. Fartyget strandade och såldes i havererat skick till grekiska upphuggare. Upphuggen 1961 i Pireus, 16574
Siemens. Bildtext från Stefan Larsson 2007-07-19: "Två av mina arbetskamrater, Karl-Robert Lindeberg och Rose Gode, syns på bilden. Bilden är tagen i Siemens datacentral, som var belägen på Hälsingegatan 40, datorn som syns är den dator som jag började min karriär på. Dvs en Siemens System 4004/45 med 128kb kärnminne och med 4 utbytbara diskar (5,85mb), 6 bandstationer, 1 kortläsare, 1 kortstans, 1 printer och 1 hålremsläsare. Knappen som Karl-Robert trycker på heter "Lampen prüfen", maskinen var ju tysk, och då lyste alla lampor på panelen, det var det sätt som vi operatörer kunde kolla att alla lampor var hela."
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
fotografi, skeppsporträtt
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.