s/s "Drottning Victoria", I klass röksalong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst i marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.
Från 299 kr
s/s "Drottning Victoria" Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.
s/s "Drottning Victoria", III klass salong Byggnadsvarv Low Walker Yard Sjösatt 21 februari 1909 I tjänst I marinen 5 september 1939 Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg - Sassnitz, inkallades i samband med utbrottet av andra världskriget den 1 september 1939 och ombyggdes på Finnboda Varv. Vid krigsutbrottet blev det akut behov av att få ut minor och då minkryssaren Clas Fleming behövde moderniseras var det angeläget att få fram en ersättare. Inkallelse skedde den 5 september och ombygganden till minutläggare var klar den 14 september. Fartyget hade huvudrollen vid utläggningen av 90 minor i den så kallade norra mineringen i Södra Kvarken i december 1939. Då ett stort antal järnvägsvagnar blivit stående i Tyskland vid krigsutbrottet återlämnades hon tillfälligt till SJ för att vagnarna skulle kunna tas hem. Fartyget hölls krigsberett, men några ytterligare insatser för marinen gjorde hon inte. Det fanns planer på att använda henne vid en svensk invasion av Själland i samband med Operation Rädda Danmark våren 1945. Hon återlämnades till Statens Järnvägar 1945 och sattes in på rutten Trelleborg - Travemünde.
Längs vad som skulle komma att läggas ut som Kaptensgatan i Linköping 1992. Stadens trängregemente var sedan 1987 nedlagt och marken med utvalda byggnader stod nu mitt i förvandling mot ett nytt bostadsområde. Den stora byggnaden i bildens fond inrymde tidigare logement men byggdes nu om till bostäder.
Miljön vid lantbruksenheten Humpen på platsen för det framväxande miljonprogramsområdet Skäggetorp i Linköping. Fastighetsbenämningen Hump/Humpen är vanlig och betyder i dessa sammanhang ett jordstycke eller liknande. Marken till bildens Humpen var ett från Stora Ullevi avstyckat markområde som tillsammans med Rosendal och Skrivarhumpen med tiden samlade fyra beståndsdelar. Foto 1970.
Foto av officerarna Södersten och Michelson samt en ung pojke som håller i en stor tuba, troligen är han en del av musikkåren, samt en hund som ligger lugnt på marken mellan männen och pojken. Text i album: "Den minsta med den största".
Kronobergs slottsruin utanför Växjö. Hörnet mellan västra längans norra del och nordvästra kanonrondellen (den sk frustugerondellen). På marken syns spåren av det murverk som framkom utanför den västra längan vid undersökningar år 1939. (se Tuulse 1951:24, 30 och PL II)
Bild 1o 2: En morgon fick vi se en man häcka i vår tall i Digesgård. Bild 3 o 4: Fast det visade sig vara en el-arbetare på taket av sin grävmaskin. Det luftburna elnätet skulle tas ner och ledningarna grävas ned i marken. Bild 5: Det vart långa diken överallt i Digesgård. Bild 6: Många meter ledningar skulle ner i jorden.
Severin och Alida Torsson är på väg med häst och vagn till Sjönevads marknad för att sälja sina föl. De stannade till på Tornareds gård, där fotografen bodde, och lät fotografera hästarna. Severin var född på granngården Tranehult. Gården lades ner då kronan köpte marken som sedan blev Kila kronopark.
Anna Söder, Friskagården, Friska Bengtsa, Getterön 1170, på Getterön, äldst av gårdarna. Getterön Fjärde vik. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1958-08-13. I handen håller Anna Söder ett träkors som förr i tiden troddes skydda mot nöd och olyckor. På marken står en mjölkkanna och två spänner.
Snickaregatan i Linköping i höjd med kvarteret Braxen. Fotoåret 1965 hade många av kvarterets hus rivits för att ge plats för det nya EPA-varuhuset och fler skulle komma att jämnas med marken. För de gamla trähusen Snickaregatan 20 följt av nummer 18 fanns ingen nåd.
Förläggningen på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet för Svea ingenjörkår. Befäl och underbefäl vid Kungl Svea ingenjörbataljons instruktionskompani 1890-91. Bakre raden 4:e fr v: officersaspirant Rabe, övriga okända. Mellersta raden fr v: ?, ?, ?, sergeanterna Grönberg, Selmander och Carly, distinktionskorpralerna Werner och Lindström. Främre raden fr v: underlöjtnant de Champs, löjtnant Enblom, kapten Zethelius, löjtnant Thörnell, fanjunkare Ågren. Sittande på marken: okända. Bilden tagen framför Stabsbyggnaden.
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Icke bränt hygge strax norr om Remmarbäcken. Rutsådd tall 1908, sådd tall och gran 1912. Stark tillväxt å efter avverkningen kvarlämnade frötallar och smågranar. Vacker naturlig föryngring och kultur. marken lerblandad "minna" (?). Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 40 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Masse har arrangerat denna bild av en stubbrytare som har en ram på marken för att spelets ben inte skall sjunka ner i jorden vid uppbrytningen av stubben. I bakgrunden står ett stensläp. För ovanlighetens skull talar Masse ordentligt om vem som är vem, men en gubbe fattas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.