MHJ ångvagn 1. Ångvagnen tillverkades av Waggonfabriken i Arlöf. Den har tillverkats med panna och maskineri från den franska firman Purrey i Bourdeaux. Utan maskineri användes vagn som personvagn. Skrotades 1964.
Från 299 kr
Två murare vid bygget av Kanalgatan 40 i Jönköping. Från vänster: "Kalle Timpa" Simonsson, och murare "Putte" Berggren, son till byggmästare Berggren (i firman Knutsson & Berggren). Det lilla huset rakt fram är Svenska Mosskulturföreningen vid Föreningsgatan.
Rantens Strå- & filthattfabrik. Sysal för handsydda hattar (till vänster). Sysal för mösstillverkning (till höger). Bilden inlånad av Emil Nyrén. Emil Nyrén började i firman 1917, och var verksam som disponent under åren 1947 - 1955.
Text som medföljde bilden: "1951. Nr. 27. Kurt o. Stina Karlsson." Uppgifter från Munkedals HBF: "Curth K. var son till Wenzel Karlsson, Bråland, periodvis skrothandlare. Stina var dotter till skräddare Johansson, grundare av firman Johanssons Herr".
Det är modevisning på Arboga Bil AB. Men en och annan bil kan man också titta på. Besökarna bär ytterkläder. Lokalen är dekorerad med björkris och ballonger. Firman kan möjligen fira 1-årsjubileum.
Rollnes Åkeri deltar i Barnens Dagsfirandet. En man och två barn sitter i förarhytten. På lastbilen är det klistrat lappar med texten "Öhrman och Melander". På lastbildsflaket står några vuxna i ytterkläder, förmodligen från firman Öhrman och Melander.
Öhrman & Melander ska ha modevisning. Harriet Larsson arbetar på firman och ställer upp som mannekäng. Harriet är iklädd en byxdress med vida ben. Bilden är tagen på övervåningen, utanför kontoret.
J.A Forss Hattfabrik AB. Fabrikör J.A. Forss med sin personal omkr. 1900. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan 9 A, kontorist i firman. Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman.
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
fotografi
På bilder ser vi en av Laus två tämligen intakt bevarade flistaksbyggnader, här med nyligen avrivet flistak till förmån för papp. Ägaren Vilhelm Karlsson sägs ha blivit så retad i skolan över att han bodde i ett så gammalmodigt hus att det hade flis på taket, att det första han gjorde som ägare till gården var att riva av flistaket! Huset är byggt 1810, det finns en stehusresolution för gården. Det är ett mycket stort hus, längre än vad hus i allmänhet var på den tiden. Det består av en vardagsstuga på hitre gaveln, ett kök i mittenmed köksutgång, samt en sal vid bortre gaveln, sedan länge delad. På vindsvåningen finns en liten brudkammare ovanför farstun, medan resten är en hög magasinsvåning som aldrig retts in. Än idag finns vädringsluckorna till spannmålsmagasinen kvar. Även flygeln är ovanligt stor, nästan som el liten manbyggnad, också den har vädringsluckor till ett magasin på loftet.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Skolbarnens festdag, Barnens dag den 1/9 1911. Samling å nya folkskolans gård till skolbarnens flaggtåg vid den största Barnens dag som varit här. Hallenius och Malmström hade hand om flaggtåget och barnens uppträdande vid festen. Veterinär Kylén var vid samma tillfälle "cirkusdirektör". "Musiken" i flaggtåget var av papptrumpeter, som barnen "tutade" sånger till. "Hela stan" deltog i festen. Den dag detta flaggtåg gick, var överlärare Hilding Svenssons första tjänstgöringsdag i skolan i Falköping. Festligheterna pågingo i Planteringsförbundets Park till förmån för "Barnens dag". Från vänster: Samuel Qvänsel, folkskollärare (sedermera överlärare), Hilding Svensson, dåvarande överlärare A.H. Hallenius och lärare vid samskolan adjunkt, B. Malmström. "Musikkåren" från vänster: Knut Abrahamsson, John Sahlgren (med triangel), Erik Pettersson (son till skomakare Pettersson).
Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
Utställning i Portugal, våren 1947. Text på maskinskrivet papper uppklistrat på fotografiets baksida: "Vår utställning å "Feira Popular" som hålles av en av de större tidningarna här "O Secculo" t. förmån för barnkoloni för fattiga barn, är öppnad, och jag ska endera dagen sända Eder fotos av interiörerna i min paviljong, där Edert fabriksmärke återfinnes med en uppsättning prover. Detta el. dessa fotos gå separat. För dagen kan jag endast sända Eder en kopia av tidningens foto från öppnandet, taget i min paviljong. Den officersklädde mannen i mitten är Portugals President Marskalk Carmona, den ngt. fyllige t. höger som lyfter vänstra handen är tidningens chef Pereira da Rosa, den lille i mitten är krigsministern, och slutligen den längst t. höger civil är den omskrivne Moreira, som skall besöka Eder. Jag själv syns ej, jag var i sällskap med Dir. Tham och fru fr. Husqvarna samt andra hrr. och damer på andra sidan."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.