Tryckt text på påklistrat papper på bildens baksida: "Övre raden från v. Häradsh. T Rosenkvist-Herm. Zetterberg-Posse ? -överste Salomon Sundelius - Nyberg. Andra raden: Robert Qvist vid Kampenhof - doktor Rikard Forsblad - adjunkt Björnberg - adjunkt J. A Lundell - Åberg - kamrer Bernhard Berggren - Carl Collander. Tredje raden: Häradsh. Hagelberg - Hedlund - Oscar Ahlner. Nedersta raden: Tullförvalt. Lindskog - Regementsskriv. Carl Möller - (Jacobi?) - Handskriven text: "Klubben" finns inom glas o ram. (U.M.985)
Från 299 kr
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Tryckt på kortet står "Här är gudaskönt att vara." På kortet står skrivet: "Lilla Stina hur mår du. Jag mår bra i dag. 37 år den 28/7 1905. Kära hälsningar från en vän C E Nilson."
Hovmarskalk ... [oläsligt namn] med dottern Amelie. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld pärlbroderad spegel, 17,5x12,2 cm, med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck, "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."
Mangårdsbyggnad med trädgård. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld pärlbroderad spegel, 17,5x12,2 cm, med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck, "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
En kvinna i dräkt från Bohuslän står med en korg i famnen och tittar på betraktaren. Kvinnans hår och kjol fladdrar i vinden. Bakom henne står en man iklädd uniformsjacka och sydväst och röker pipa. På marken bredvid dem står en korg med fisk. I bakgrunden syns en skärgård med båtar. Konstnärens signatur är tryckt i nedre vänstra hörnet, i nedre högra hörnet står "Bohuslän". På baksidan står "Svenskt Nationalkort No 58. Made in Sweden, Copyright"
Stående, från vänster kammarherre Stang och troligen greve (talman) Gustaf Sparre (1834-1914). Sittande från vänster, troligen grevinnan Augusta Thott (1830-1912) och grevinnan Sofia Gustava Sparre av Sövdeborg (1836-1920), gift med greve Gustaf Sparre. Bok med ett 80-tal fotografier på familjerna Sparre, Thott, Ehrensvärd med flera, inklistrade på linjerade blad. Pärmar av kartong, klädda med brun väv. På framsida infälld, pärlbroderad spegel (17,5x12,2 cm) med turkosblå, vita, svarta och bruna små glaspärlor. Guldsnittsdekor på ryggsida och kring spegelbroderi. Tryckt i guld på ryggen, "Harmoni". På försättsblad påskrift i svart bläck. "Denna bok tillhör Grefvinnan Ulla Ehrensvärd efter min död och efter hennes död skall Anna Bennet ha den."
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av Hjälte USSR, Yuri Gagarin (1934-1968). Uppskjutningen av den första bemannade rymdfarkosten, Vostok 1. Första mannen i rymden,12 april 1961, som färdades ett varv runt jorden. Färden runt jorden tog cirka 108 minuter. På fel "Förstadagsbrevkuvert" 12.2.1961. för Venera 1's uppskjutning mot Venus, saknar förstadagsstämpel. Se TEKA 0221285. På brevets kuvert en bild av Venera 1, rymdskepp uppskjutning för flygning mot Venus den 12.2.1961. Med TEKA 0221284 och tryckt porto 0221285 på kuvertet.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger den nästan fullvuxne havgallungen [havstrut] tryckt mellan 2 stenar högt uppe på södra kalotten på Lilla Karlsö. Kolonien innehöll ett 50-tal par. Jag fick leta över en timme innan jag fann ungen gömd under en sten. Bilden togs på 50cm avstånd.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Den här lille rare fiskmåsungen 10 dagar gammal fotograferad jag på västra stranden av Eketräsk 3 km norr om Sudersand, Nordöstra Fårö, där jag såg 5 par dvärgmåsar och silvertärnor.Den sitter tryckt mellan 2 stenar. Jag hade ett farligt jobb, innan jag fick tag i ungen för fotografering.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär hvardagsdräkt. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär flick huvudbonad om söndagen dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär svartrock och hatt.
Denna vykortsalbum har troligen tillhört flaggmaskinisten Ivar Kihlström. Albumet är ett insticksalbum för vykort med sidor i tunn kartong med plats för två kort per sida. Den är inbunden i grön tyg med ett tryckt blomornament med fågel i jugendstil. Motiven på korten är i merparten stadsvyer från hela Sverige samt olika resmål i världen. De flesta korten är använd och innehåller hälsningar av makarna till varandra, men det finns också en del tomma kort som samlades som reseminnen. Några kort är adresserade till pansarkryssaren Fylgia under sin jungfruresa 1907. En del kort har plockades bort så att det finns luckor och tomma sidor i albumet.
Tryckt text på kortet: "Den gamla båkfyren står ännu på sin ställning - men hur länge. Kägelbanan lutar sig mot sitt fall." Text på bakssidan: "Tre kulturbyggnader i Marstrand håller på att rasa ihop därför att ingen vill göra något för att underhålla dem. I hembygdsföreningen i staden finns pengar, men dessa kan man inte använda eftersom hembygdsföreningen inte på flera år haft något möte. För övrigt är bara fyra marstrandsbor medlemmar i föreningen. Resten är sommargäster. Kulturminnesrådet i Bohuslän har inga pengar och kan inget göra, förklarar landsantikvarie Claes Claesson."
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär ”hvardagsdräkt”. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär ”flick huvudbonad om söndagen” dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär ”svartrock” och hatt.
Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar
Övervåningen, sal. Taklisten en hålkäl, däröver en tunn list med utskuren förtunnad pärlstav. Under hålkälen en vulst och en tandsnittslist. I hålkälen är klistrad en tryckt palmettlist i grått och rödbrunt. På vulsten en smal grå bård, pärlstav. Väggpilastrarna målade grå med vit marmorering. Kapitäl och baser påklistrade, tryckta i grått och rödbrunt. Väggfälten målade på papper i marmorering i gult med ådring i rött. Bröstpanelen papper, målat grått med stänk i vitt, rött och svart. Dörröverstycken tre stycken tryckta på papper i grått och rödbrunt, alla tre är varierade, möjligen något skuggade för hand. Allt snickeri målat gråvitt. Dörrar med tre fyllningar. Finskurna listverk över dörrar och fönster liknande taklistens. I taket en tunn trälist, lagd i en kvartscirkel i hörnen. (Anteckning av S. Wallin, augusti 1925)
Tornuret i S:t Olofs kyrka. Enligt likpredikan över borgmästaren Anders Larsson Hvass, tryckt 1660, skall stadens kyrka ha försetts med sejerverk och visare. Sejerverk var ett ur, som både visade och slog tiden. Med visare menas säkerligen solur eller en solvisare, som ofta fanns i eller vid kyrkorna. Inventarieförteckning över kyrkans ägodelar av år 1687 upptar också ett urverk. Tornur kan det dock inte vara fråga om, innan tornets övre del ombyggdes i slutet av 1680-talet. I kyrkans torn har ända tills vår tid funnits undangömt ett intressant gammalt tornur av mycket åldrig konstruktion, fast under tidernas lopp mycket omändrat. Detta kan gå tillbaka till 1600-talet och kan således möjligen vara det ur, som borgmästare Hvass anskaffade eller låt göra. Detta ur deponerades i Falbygdens museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.