Christiansfelt. Christian von Sydow var apotekare och bedrev sin verksamhet på Stora Brogatan. Både 1822 och 1827 drabbades han hårt vid de stora bränder som dessa år härjade i Borås. På sina lediga stunder "flydde apotekaren staden" och for då till det landeri som efter honom fått namnet Christiansfelt. Det såg vid första hälften av 1800-talet helt annorlunda ut än idag. Vid von Sydows död lämnade hans familj staden och landeriet övertogs av tillförordnade borgmästaren N.G. Sommelius. Näste ägare var handlanden Claes Bergendahl som först använde det som sommarnöje men på 1860-talet flyttade dit för gott. Huset och trädgården rustades upp men det var först när godsägaren Axel Wendt kom dit som fastigheten fick sitt nuvarande utseende. Det forna landeriet övergick sedan i Kungliga Elfsborgs Regementes ägo och blev då överstebostad. Idag är huset privatägt.
Från 299 kr
"Statars Johan". Johan Andrew Andersson Bremon, född 3/10 1865, utv. 1888 till USA. Bilden från Connecticut hemförde Johan Julin, som besökte honom på hans lantställe. Enligt Julin arbetade J. A. först som dräng, tog sedan arrende och skaffade slutligen egen gård. Vid den tid då kortet togs hade han c:a 50 tunnland, 30 kor och 4 hästar. 5 timmars tågresa från New York. Familjen Bremon: Anders Andersson f. 20/4 1833 Lotta Nilsdotter f. 20/1 1839 Deras barn: Anders Gustaf f. 31/5 1863 Elisabeth f. 18/11 1880. I N. Amerika 1902-08 Mathilda f. 30/6 1878. I N. Amerika 1896-08 Augusta N. Amerika 1893 Kristina N. Amerika 1893 Alfred N. Amerika 1892 Åtta av de nio barnen reste till Amerika. Betty och Tilda stannade kvar i Sverige efter hemkomsten 1908. (enl. Oskar Hagmans anteckningar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Baltiska utställningen 1914. Bilden visar Kungliga Preussiska statsbanornas (KPEV) försökslokomotiv ES 6 avsett för person- och snälltågstrafik. Loket byggdes 1914 av Borsig och Siemens-SchuckertWerke och var byggt för en högsta hastighet på 100 km/tim. Loket hade en effekt på 1470 kW och vägde 80,7 ton. Det sattes i trafik den 25 mars 1914. Den 18 april beslöts att sända loket till Baltiska utställningen i Malmö där det den 20 april 1914 ersatte KPEV lok ES 2 (systerlok till ES 1 jfr KBAA00379). ES 6 stod kvar på utställningen till oktober 1914, då det återsändes till Bw (Bahnbetriebswerk) Bitterfeld. Loket gjorde sedan sporadisk tjänst fram till 20 april 1922 då det avställdes som följd av maskinskada. Loket slopades 22 januari 1923.
Under 1800-talet var barnarbete vanligt i Sverige. Barnen var billig arbetskraft. Deras lön var liten. Den skulle inte räckt till att försörja dem själva. Deras uppgifter var enkla men monotona, det var lättare att motivera barn än vuxna till arbetet. Här viker barn vid DUX karamellfabrik askar för brösttabletter. Under 1900-talet blev barnarbete ovanligare i takt med att fabrikerna mekaniserades. De enkla momenten försvann, en barn- och ungdoms- arbetslöshet uppstod. Samtidigt stiftades lagar för att reglera barnarbete. Dux-fabriken hade sitt ursprung i Srömsbro av Gustav Ferngren i början av 1900-talet. Flyttade på 1920-talet till Hamntorget och sedan till Tredje Tvärgatan 23 på Brynäs. Firman hade upphört 1930. Tidigare publicerad vid utställningen år 2000.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
"Backåkers" i Sörbo. Från vänster: Jonas, född 1887, Lars född 1888, Karin född 1866, Theodor född den 17 september 1893 och död den 7 september 1975 samt Johan Jonsson, född 1827. Johan Jonsson gifte sig med Anna Jansdotter (född 1818, död 1881) från "Utigårds" i Östansjö. Hon var hans första hustru och var syster till Hans Jansson. Johan och Anna förblev barnlösa. De byggde och köpte "Berget" (Lindbergs) i Östansjö av Hans Larsson från "Oppigårds" i Östansjö. Johan Jonsson sålde sedan till målaren Per Lindberg och hans hustru Anna år 1889. Johan Jonsson var farfar till Gunnar Backåker i Sörbo. Han flyttade till "Backåkers" i Sörbo efter det att han sålt "Berget" i Östansjö.
En gruppbild tagen hemma hos Anna Larsdotter Olsson, kanske i samband med någon födelsedag. Anna sitter i mitten och framför henne sitter Ellen Larsson, som hon var faster till. Till höger om Anna sitter sonen Einar Olsson med hustru Ellen, sedan Ingrid Brundin, Gertrud Nordgren med Lars eller Märta Nordgren. Bakom Gertrud en obekant kvinna, till vänster om henne en man med vit fluga som hette Holmgren och var bror till Ellen, Einar Olssons hustru, och som var från Strömsbro. Till vänster om honom står Carl Nordgren som var gift med Gertrud, obekant kvinna, Rickard Malmberg som var gift med Ingeborg, Lisa Olsson och Ingeborg Malmberg, samt längst till vänster Elna och David Brundin. Alla längst till vänster står Lars Persson, far till Anna Larsdotter Olsson.
Fredrik VIII,1843-1912, kung av Danmark 1906-12, son till Kristian IX. F. fick en militär utbildning och beklädde under sin kronprinstid ledande poster inom försvaret. Som monark engagerade han sig starkt för en försvarsupprustning i samverkan med Venstres ledare J. C. Christensen. Han ställde sig sympatisk till det parlamentariska genombrottet 1901 och var noga med att iaktta de konstitutionella spelreglerna. Han dog oväntat under ett besök i Hamburg. F. var gift med Karl XV:s av Sverige dotter Lovisa. Makarna hade åtta barn, bland dem Kristian X av Danmark, Karl, senare Håkon VII av Norge, och prinsessan Ingeborg av Sverige, gift med Gustaf V:s yngre bror prins Carl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174673 Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1862-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1880. Var den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Deltog i Industriutställningen i Stockholm 1866.
Karlberg, slott. Krigsskolan, numera Militärhögskolan (se nedan). Slottet har sitt namn efter Carl Carlsson Gyllenhielm, som grundlade det på 1630-talet. Det byggdes av tegel i tre våningar med anslutande låga flyglar, av vilka endast en stod färdig vid Gyllenhielms död 1650. År 1669 förvärvades K. av Magnus Gabriel De la Gardie, som året därpå igångsatte en stor om- och tillbyggnad efter Jean de la Vallées ritningar. Därvid fick slottet i huvudsak sitt nuvarande utseende med valmtak och anslutande flyglar vid långsidorna. I den nordöstra flygeln inreddes en slottskyrka. Flera inredningar med praktfulla stucktak är bevarade från denna tid. År 1684 drogs slottet in till kronan genom reduktionen och blev sedan kungligt lustslott. År 1792 överläts K. till Kungl. Krigsakademien, sedermera Krigsskolan, och under 1790-talet byggdes de stora östra och västra flyglarna med anslutande byggnader. Slottskyrkans interiör har förändrats flera gånger under 1800- och 1900-talen. Slottets ursprungliga färgsättning återställdes under 1980-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222005
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Borgholms slott omnämns tidigast 1281 och bestod ursprungligen av ett kraftigt runt försvarstorn, troligen från 1100-talets slut, med omgivande försvarsverk. Under medeltiden byggdes slottet ut ytterligare; medeltida delar ingår i förborgen i norr. Den nuvarande fyrlängade anläggningen med runda hörntorn påbörjades av Johan III 1572 under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Under svensk-danska kriget1611-12 blev slottet skadat, och byggnadsarbetena återupptogs först på 1650-talet och då efter Nicodemus Tessin d.ä:s ritningar. Detmedeltida försvarstornet revs 1652-53, men efter Karl X Gustavs död 1660 gick byggnadsarbetet på slottet långsamt för att helt avstanna 1709. Endast norra och västra längorna var då färdiga och den södra utan tak. B. förföll sedan alltmer och blev helt ruin efter en brand 1806. Från 1800-talets senare del har restaureringar kontinuerligt ägt rum. Förborgens byggnader försågs 1970-72 med skyddstak. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=133536
Nundstedts fastighet, Kvarnbygatan 39 på Gamla Torget. Okänt årtal. Uppteckning från Hans Hansson: "I detta hus fanns William Olssons velocipedaffär i högra ändan. Bertil och William var bröder och hade varsin cykelaffär. Till vänster i huset låg J. Nundstedts speceriaffär. I övervåningen fanns Stadsingenjörskontorets mätningsavdelning i en f.d. lägenhet. Där arbetade kartriterskorna och mätningspersonalen. Jag arbetade själv där från sept. 1957 till 1961 som mätningshantlangare (s.k. pinnpojk). Men jag arbetade mestadels med att kopiera ritningar och kartor. De flesta kopiorna belystes på ljuskänsligt gult papper som sedan framkallades med ammoniak. Fy vad det luktade hemskt när jag tömde upp ammoniak från en plastdunk i den öppna ammoniakbehållaren. Då fick man snabbt springa till det öppna fönstret och kippa efter andan. Någon gång 1961 flyttade vi in i det nuvarande Stadshuset. Huset revs i samband med ombyggnad av Kvarnbygatan."
Centrallasarettet i Mölndal. Här på Centrallasarettet får de sjuka vård och hjälp. Många är kanske så sjuka, att doktorn måste operera det onda. Då måste de stanna en längre tid på lasarettet. Den vänliga sjuksköterskorna tar hand om sina patienter på bästa sätt. De sjuka får mottaga besök av sina anhöriga, men dessa besök måste dock ske på bestämda tider. På ett så stort lasarett som detta finns många avdelningar för olika sjukdomar samt många läkare och sjuksköterskor. Där finns särskilda avdelningar för operationer, (kirurgisk avdelning) och för medicinsk vård. Där finns barnavdelning, samt avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar. Där finns också särskild avdelning för röntgen och B.B. Mölndals första sjukstuga byggdes redan år 1870 (för över 100 år sedan) vid Forsåkersgatan, (nuvarande Polishuset), och denna sjukstuga fick tjänstgöra som lasarett ända till år 1924, då det nya lasarettet stod färdigbyggt.
Kållereds industriområde. Även i Kållered har vissa områden avsatts till industribebyggelse. Ett av dessa är beläget väster om järnvägen. På bilden i förgrunden finns bl.a. Agfa-Gevaert AB, som har ett grossistlager för kameror, filmer och andra fotografiska artiklar. Där finns längst upp till höger också IKEA möbelvaruhus. Längre söderut invid Sagsjön ligger Göteborgs Makadam AB, som bryter sten ur berget och sedan krossar den till makadam för vägunderhåll m.m. Namnet Kållered stavades förr Kollarydh. "Ryd" är i detta sammanhang detsamma som ordet "rödja", en uppröjning av ny odlingsmark. "Kolle" kan dels vara ett mansnamn, men det kan också vara "en kulle". Namnet kan alltså uttydas "röjning på kullarna", men mera troligt är "Kolles rödja".
Sop-pressen i Kärra. Soppressen i Kärra tar emot alla sopor och allt hushållsavfall från Mölndals kommun. Avfallet föres med särskilda sopbilar hit till Kärra. Här tippar bilarna av sin last i övre delen av byggnaden, som du ser på bilden. Avfallet glider ned i en soppress. Där pressas soporna samman till stora balar, som sedan forslas bort för att brännas upp. Detta sätt att oskadliggöra avfallet är bra ur hygienisk synpunkt. Förr forslades soporna och hushållsavfallet till "Tippen på Kikås" men det var inte alls lämpligt, och dessutom spreds en obehaglig stank och lukt vida omkring. En mängd råttor, kråkor, måsar och flugor drogs till tippen. Dessa levde på avfallet. Genom tillkomsten av soppressen i Kärra har ovan nämnda olägenheter helt försvunnit. Vid pressen finns inga råttor, och någon obehaglig lukt kan knappast märkas där.
Tändsticksetikett från Wexiö tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa >Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Hämtat från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)
Etikett från Gustafsbergs Tändsticksfabrik. Gustafsbergs Tändsticksfabrik startades 1858 av firman P. Lundblad & Co. vid Norra landsvägen på den tomt som senare kom att hysa Kalmar Chokladfabrik. Namnet Gustafsberg syftar på den lantgård som tidigare låg på denna plats. G bytte ägare några gånger innan handlanden C. G. Säfström övertog fabriken 1868. Han drev den sedan till 1887 då den såldes till det nystartade Swedish Match som kom att äga ett flertal fabriker. I samband med det bolagets konkurs lades driften ner 1889 men återupptogs 1893 efter att >Lindahls Tändsticksfabrik i Kalmar hade brunnit. Även Lindahls ingick i Swedish Match. År 1897 brann G men återuppbyggdes och driften var åter igång året efter. G uppgick 1913 i det nystartade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker och året efter nedlades fabriken för alltid. Fastigheten övertogs samma år av Kalmar Konfekt- och Karamellfabrik som senare kom att bli Kalmar Chokladfabrik. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/g/gustafsbergs-taendsticksfabrik.html)
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.