Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr

Personalen år 1898. I främre radens mitt David Nylander och Birger Strömqvist. Borås Mekaniska Verkstad. 1. Holmberg, Plåt 2. Oscar Andersson, " 3. Fallander, " 4. Carl Lundkvist, " 5. Samuel Andersson, " 6. Almgren, " 7. Johan Dahlström, Smed 8. Florén, " 9. Gunnarson, Plåt 10. Claes Johansson, " 11. Carl Carlsson, " 12. Carl Börjesson, körare 13. Carl Pettersson, plåt 14. Mårten Samuelsson, " 15. Adolf Andersson, " 16. 17. Eric Brandt, svarv 18. Rosdahl, " 19. 20. 21. Charles Hallberg, svarv 22. Karl Anderson, " 23. Oscar Ljungqvist, snickare 24. Natanel Anderson, fil 25. Johan Carlqvist, svarv 26. Bror Westerling, fil 27. Hansson, plåt 28. 29. Oscar Sjöberg, fil 30. Carlander, smed 31. Frithiof Lundqvist, hyvel 32. Albin Sventesson, snickare 33. Carl Westman, svarv 34. Axel Johansson, fräs 35. Fritz Johansson, fil 36. Johan Samuelsson, plåt 37. Verkmästare Olofson 38. Eric Berg, kärmnmak. 39. Oscar Bengtsson, svarv 40. Gjuteriförman Storberg 41. Carl Johansson, fil 42. August Larsson, " 43. Johan Lönnkvist, gjut.hantl. 44. C.N Anderson (Anderson & Ström) 45. Johan Larsson, fil 46. O.A Johansson, plåts. förman 47. Tobiason, svarv 48. Hjalmar Anderson, svarv 49. Frans Bergkvist, gängare 50. 51. J.F Stenholm, förrådsförv. 52. Dir. Nylander 53. Söderström, plåt 54. Hjalmar Hjelmström, gjut 55. Claes Johansson, "Fräsar-Claes" 56. Ing. Birger Strömqvist 57. Gustaf Hjelm, läropojk 58. Blomkvist, gjut 59. Lindblad, fil 60. Justus Bäck, bokhållare 61. Claes Jojanson, stick. 62. Ing. August Lager 63. Stark, svarv 64. L.J. Borg, fil 65. Ing. Edvard Bengtsson 66. Jens Hjort, gjut 67. E. Ohlsson, fil 68. 69. 70. Alexius Sjögren, svarv 71. Adolf Andersson, plåt 72. Alfred Ström, svarv 73. (Anderson & Ström) 74. 75. Axelsson, svarv 76. Isakson, hyvel 77. Anders Anderson 78. L.G Pettersson, gjutare 79. Emil Storberg, " 80. 81. Viktor Wennergren, svarv 82. Adolf Erikson, svarv 83. Bäck, gjut 84. Snick. förm. L.Hedberg 85. Joh. Gustavson, snickare 86. Ohlsson, plåt 87. Aug. Hagberg, fil 88. Alfred Holm, fräs 89. Lindqvist, gjut.hantl 90. Brant, skrotare 91. Carl Hedberg, snickarläring

Från 299 kr

Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr

Bild 1:Familjen Wikander från Borås köpte tomt i Digesgård 1975. Bild 2 o 3:Hösten 1976 var bygglovet klart och lantmäteriets folk utstakade för huset. Bild 4:Under byggtiden bodde familjen Wikander i husvagn på tomten. Sommar som vinter. Här tar Lars Wikander det allra första spadtaget på det som ska bli ett sommarparadis. Bild 5:Det börjar med raka diken där grunden ska gjutas. Familjens hund Simon hjälper till. Bild 6:Rätsnörena spänns för att alla vinklar ska bli exakta. Bild 7:Nu är det klart för gjutning. Vila med fika då gäster dyker upp. Bild 8:Lars Wikander passar till armeringsjärnen för grundsulan Bild 9:Den beställda betongen har kommit. Sonen Johan inspekterar. Bild 10:Grundsulan är gjuten och kontrollmäts. Lars Wikander verkar nöjd med dess höjd. Bild 11:Nu är det dags för att mura upp några varv av grunden. Birgitta Wikander har kört fram stenar. Bild 12:Birgitta blandar cement till grundmuren. Bild 13:Lars murar färdigt grundmuren med assistans av dottern Kajsa. Bild 14:Under februarilovet 1977 väntar vi på det monteringsfärdiga materialet från Västkuststugan. Bild 15:Västkuststugans lastbil anländer och förbereder avlastning. Bild 16:Här lyfts väggarna ner från lastbilden. Bild 17:Många detaljer till huset är det. Bild 18:Tjärpapp läggs på grundmuren. Bild 19:Syllarna läggs på och passas in. Bild 20:Bottenbjälklaget är klart och kontrollmäts. Innan dess hade snickarna från Västkuststugan kontrollmätt alla vinklar på grunden. Det var så exakt att de utbrast: "Det var så noga utfört att det måste ha varit en amatör som gjort det!" Bild 21:De första väggarnas reses. Bild 22:Huset tar form. Bild 23:Takstolarna på plats med hjälp av Västkuststugans två montörer. Bild 24:Väggarna stagas. Bild 25 o 26:Ena gavelspetsen är på plats och fästes. Bild 27:Bengt Bäck, granne i Digesgård, hjälpte till med snickerierna. Bild 28:Takteglet kommer på. På insidan läggs isolering, golv och innertaket får bräder. Bild 29:Inredningen väntar på att bäras in och monteras. Bild 30:Resultatet. Senare monterades också garaget. År 2011 bor familjen fortfarande i huset.

Från 299 kr

Denna part kom till i början på 1740-talet när Hans Larsson på Fies norra part delade sin gårdspart mellan sonen Lars Hansson, som bodde kvar hemma och dottern Catarina Hansdotter född 1720 som byggde nytt på denna plats närmare kyrkan. Catarina var gift första gången med Nils Nilsson och andra gången 1761 med Christoffer Persson från Bjärges. Äldste sonen i första giftet Nils Nilsson född 1744 tog över parten, gift 1790 med den 26 år yngre Greta Persdotter född 1770 från Bönde. Nils dog och Greta gifte om sig 1801 med Vallentin Larsson född 1758 från Garde. De byggde ny manbyggnad i sten 1810 och fick skattebefrielse för det. Dottern Elisabet född 1795 från första giftet tog över med sin man Nils Nilsson född 1791 från Kauparve omkring 1820. Deras son som också hette Nils Nilsson född 1821 ärvde parten. Han gifte sig 1858 med Elisabet Jakobsdotter Lauvall född 1835 från Kauparve och deras dotter Elisabet född 1862 blev näste ägare i slutet av 1800-talet, eller rättare: hennes man Oskar (J.O.) Larsson född 1856 från Bjärges. De fick barnen Emilie 1886, Emil 1888, och Rudolf 1890. Emilie tog över tillsammans med sin man Jakob Larsson född 1886 från Fie, de gifte sig 1913 och fick tre söner som alla flyttade till Stockholm. Emilie dog och Jakob gifte om sig 1930 med Hilda Mattisson född 1901 från Bjärges boplats vid Snausarve. Deras äldste son Ivar född 1931 tog över parten, gift med Elna från Näs. Deras son Göte innehar nu gårdsparten. Masse var goda vänner med Oskar (JO) Larsson och hans familj, de förekommer på många av Masses bilder. Här står de stolta utanför den 22 år gamla manbyggnaden och den något äldre flygeln. Manbyggnaden uppförde Nils Nilsson och Elisabet Jakobsdotter 1881. Det är ett för tiden mycket modernt hus påverkat av snickarglädjestilen med källare, hög bostadsvåning med många och stora fönster och flackt papptak utdraget över gavlarna. På den typiska Massebilden ser vi Oskar med de tre barnen. Från vänster Emilie 17 år, Emil 15 år, Oskar 47 år och Rudolf 13 år.

Från 299 kr

När Snausarve delades någon gång efter 1600-talets mitt, blev Anders Hansson 1610-1690 ägare av den här ursprungsparten, vilket år är inte känt, men han ägde parten 1670. Sonen Hans Andersson född 1661 gifte sig 1699 med Anna Larsdotter och de fick 3 barn, varav äldste sonen Anders Hansson född 1700 blev näste ägare. Anders gifte sig omkring 1725 med Anna Olofsdotter Hummelbos i Burs och eftersom Anders var sjuklig, var det hon som stod för gårdsparten. De fick också 3 barn och även nu var det äldste sonen son ärvde parten, Hans Andersson född 1726 gift 1752 med Margareta Larsdotter född 1729 från Botels. Hans och Margareta fick 4 barn varav två hette Hans! Men det blev en son Anders Hansson född 1756 som blev näste ägare, gift 1781 med Brita Larsdotter född 1750 från Smiss och de fick 4 barn. Anders dog och Brita gifte om sig 1794 med Gabriel Jakobsson född 1767 från Pilgårds på När. Äldste sonen i första äktenskapet Hans Andersson född 1782 och gift 1802 med Dorotea Jakobsdotter Lyberg född 1778 från Lye tog över parten. Hans och Dorotea fick 7 barn och det blev yngste sonen Hans Hansson född 1820 som blev näste ägare. Han gifte sig 1848 med Margareta Elisabet Nilsdotter född 1827 från Anderse och de fick 6 barn. 1879 tog sonen Jakob Niklas Hansson född 1849 över parten, gift 1887 med Anna Lovisa Hansdotter född 1855 från Hägdarve på När. De fick 5 barn och det blev dottern Hermanna Hansson 1894-1995 som blev näste ägare. Hon gifte sig 1927 med Ernfrid Södergren född 1900 från Hallbjäns och de tog samma år över parten. De fick inga barn, utan tog en fosterdotter, vilken inte tog över gårdsparten. Hermannas äldsta syster Nelly Helena född 1888 gifte sig till granngården Goks och det blev hennes dotterdotter Helena Kolmodin född 1968 som köpte den avstyckade parten 1994 av Helenas föräldrar Gunhild och Henry Nyroth med sin sambo Kent Jakobsson född 1966 från När. När de separerade såldes parten. På bilden ser vi från väster: Harald Hansson 7 år, Hermanna Hansson 10 år, hon blev 101 år gammal, och Henrik Hansson 15 år. I bakgrunden ser vi manbyggnaden, en parstuga från 1800-talets första hälft och brygghuset.

Från 299 kr

Medföljande text: "Fotografi taget i anledning av J W Bergs 60-årsdag 1945 på trappan utanför hans hus. 1. Lennart Berg, yngste son till J W Berg, 2. Elon Johansson, 3. Johansson (Nordensjö), bror till 33:s fru, 4. Östen Berg, son till J W Berg, 5. Åke Johansson (Wallsten), bror till 3, 6. Bertil Kristiansson, svetsare, ordf. i fackf. 7. Valter Berg, son till J W Berg, 8. Ingmar Kristiansson, 9. Agne Hilmersson, svarvare, 10. Karl Lennart Karlsson, montör, 11. Folke Olofsson, svetsare, kusin till 33, 12. Harry Skog, Borlänge (ej på Bergs, gift med J W Bergs dotter), 13. Hjalmar Hermansson, timmerman, kom från Tjörn, 14. Adolf Andersson, timmerman, 15. Johan Wiktor Berg, direktör, 16. Sven Pettersson, svetsare, 17. Josef Olsson, drivare, 18. Oskar Olofsson, timmerman, 19. Bertil Gustavsson, svarvare, 20. Okänd, 21. Sven Olsson, drivare; son till 17, 22. Manfred Andersson, 23. montör, 24. Okänd, 25. John Svensson, 26. Oskar Jansson, 27. Mauritz Johansson, timmerman, 28. Arvid Olsson "Drivar-Arvid", drivare, 29. Sven Olsson, 30. Okänd, 31. Allan Alhberg, timmerman, 32. Okänd, 33. Erlend Andreasson, montör, 34. Oskar Karlsson, sågare, 35. Lindberg, fru till 44, 36. Harry Andersson, timmerman, flyttade till Småland, 37. äldsta dotter till J W Berg, gift med 12, 38. Henning Eriksson, gjutare, 39. Folke Karlsson, snickare, 40. Karl "Sme-Kalle" Gustavsson, smed, 41. Eisten Sjödell, snickare, 42. Fredrik Klar, timmerman, 43. Sigvard Olofsson, montör (propellrar), 44. Lindberg, bokhållare, 45. Almén, svarvare, 46. Alfred Olsson, snickare, 47. Johan Sundberg, svarvare, 48. Albin Ahlberg, montör, 49. Karl Hilmersson, målare, 50. Martin Johansson, timmerman, 51. Algot Pettersson, körde timmerbåten, 52. Torsten Almqvist, montör, 53. Adel Svenningsson, montör, farbror till 67, 54. Harry Karlsson, timmerman, 55. Albert Johansson, kom från Bleket, Tjörn, kallad Blearn, 56. Okänd, 57. Johan Olsson, sågare, (skötte ramsågen), 58. Verner Almqvist, 59. Reinold Olsson, 60. Karlsson (Solbräcke), kom från Eriksberg våren 1945, 61. Karl "Nilsson" Gustavsson, plåtslagare, 62. Hjalmar Ahlqvist, 63. Torsten Österberg, 64. Olle Berg, svarvare, sedan kontoret, brorson till J W Berg, 65. Okänd, 66. Okänd, 67. Oskar Svenningsson, timmerman, kom från Knippla, förman på Björkö. Ägare till bilden: Östen Berg, Hälsö. Uppgiftslämnare: Östen Berg och Erland Andreasson, Hälsö.

Från 299 kr

Medföljande text: "Fotografi taget i anledning av J W Bergs 60-årsdag 1945 på trappan utanför hans hus. 1. Lennart Berg, yngste son till J W Berg, 2. Elon Johansson, 3. Johansson (Nordensjö), bror till 33:s fru, 4. Östen Berg, son till J W Berg, 5. Åke Johansson (Wallsten), bror till 3, 6. Bertil Kristiansson, svetsare, ordf. i fackf. 7. Valter Berg, son till J W Berg, 8. Ingmar Kristiansson, 9. Agne Hilmersson, svarvare, 10. Karl Lennart Karlsson, montör, 11. Folke Olofsson, svetsare, kusin till 33, 12. Harry Skog, Borlänge (ej på Bergs, gift med J W Bergs dotter), 13. Hjalmar Hermansson, timmerman, kom från Tjörn, 14. Adolf Andersson, timmerman, 15. Johan Wiktor Berg, direktör, 16. Sven Pettersson, svetsare, 17. Josef Olsson, drivare, 18. Oskar Olofsson, timmerman, 19. Bertil Gustavsson, svarvare, 20. Okänd, 21. Sven Olsson, drivare; son till 17, 22. Manfred Andersson, 23. montör, 24. Okänd, 25. John Svensson, 26. Oskar Jansson, 27. Mauritz Johansson, timmerman, 28. Arvid Olsson "Drivar-Arvid", drivare, 29. Sven Olsson, 30. Okänd, 31. Allan Alhberg, timmerman, 32. Okänd, 33. Erlend Andreasson, montör, 34. Oskar Karlsson, sågare, 35. Lindberg, fru till 44, 36. Harry Andersson, timmerman, flyttade till Småland, 37. äldsta dotter till J W Berg, gift med 12, 38. Henning Eriksson, gjutare, 39. Folke Karlsson, snickare, 40. Karl "Sme-Kalle" Gustavsson, smed, 41. Eisten Sjödell, snickare, 42. Fredrik Klar, timmerman, 43. Sigvard Olofsson, montör (propellrar), 44. Lindberg, bokhållare, 45. Almén, svarvare, 46. Alfred Olsson, snickare, 47. Johan Sundberg, svarvare, 48. Albin Ahlberg, montör, 49. Karl Hilmersson, målare, 50. Martin Johansson, timmerman, 51. Algot Pettersson, körde timmerbåten, 52. Torsten Almqvist, montör, 53. Adel Svenningsson, montör, farbror till 67, 54. Harry Karlsson, timmerman, 55. Albert Johansson, kom från Bleket, Tjörn, kallad Blearn, 56. Okänd, 57. Johan Olsson, sågare, (skötte ramsågen), 58. Verner Almqvist, 59. Reinold Olsson, 60. Karlsson (Solbräcke), kom från Eriksberg våren 1945, 61. Karl "Nilsson" Gustavsson, plåtslagare, 62. Hjalmar Ahlqvist, 63. Torsten Österberg, 64. Olle Berg, svarvare, sedan kontoret, brorson till J W Berg, 65. Okänd, 66. Okänd, 67. Oskar Svenningsson, timmerman, kom från Knippla, förman på Björkö. Ägare till bilden: Östen Berg, Hälsö. Uppgiftslämnare: Östen Berg och Erland Andreasson, Hälsö.

Från 299 kr

Den olycksaliga natten mot den 15 november 1875. Den här natten möttes de båda nattsnälltågen mellan Stockholm och Malmö front mot front vid Lagerlunda. Olyckan inträffade strax före bron över Lagerlundaån. Det sydgående tåget nr i från Stockholm till Malmö och det norrgående tåget nr 2, skulle enligt tidtabellen mötas i Linköping klockan 00,27. Vid midnatt fick tågledaren i Linköping telegrain från Tranås som meddelade att tåg nr2, från Malmö, var cirka en timma försenat. Han bestämde därför att flytta mötet mellan tågen till Bankeberg. Order skickades till Bankeberg där stationsinspektorn personligen mottog och kvitterade ordern om den nya mötesplatsen I Linköping fick personalen på tåg nr 1 personlig order av tågledaren att fortsätta till Bankeberg och där möta det försenade tåg nr 2. Tåget avgick från Linköping klockan 01,10 och tågledaren anmälde "tåg ut" till Bankeberg där det mottogs av stationsinspektorn. Under tiden hade stationsinspektorn i Bankeberg förberett mötet genom att tjänstgörande stationskarlen hade lagt om norra växeln till spår 2 så att tåg nr 1 skulle gå in sidospåret. Därefter gick stationskarlen till semaforen för att där lyssna till ankomstsignalen från tåg nr 2. Han hade även stränga order att under inga som helst omständigheter ställa semaforen till "kör", utan han skulle bara meddela stationsinspektorn när tåg nr 2 hördes. Strax efter det att stationsinspektorn kommit ut på plattformen gav tåg nr 2 ankomstsignal. Han sade till stationskarlen att ge sig iväg till norra växeln. Semaforen stod på stopp och ställdes inte till "kör varsamt" förrän tåg nr 2 hunnit innanför den södra växeln. Detta för att inte lokomotivföraren skulle komma in med för hög hastighet. Stationsinspektorn antog att tågpersonalen hade blivit informerade om att de skulle möta tåg nr 1 här, (vilket de inte hade blivit) men han tyckte ändå att tåget hade för hög fart varför han visade stopp med handsignallyktans gröna sken redan då tåget var vid södra ändan av plattformen. Sannolikt uppfattades signalen av lokföraren då han "blåste" upprepade bromssignaler. Tågets hastighet var dock så hög att det inte fick stopp förrän det passerat den norra växeln. Stationsinspektorn antog att lokföraren uppfattat stoppsignalen och skulle backa tillbaka till plattformen. Stationskarlen som inte hade hunnit fram till norra växeln passerades av det avstannande tåget. Tågbefälhavaren ropade en fråga ull honom om väggrindarna strax norr om stationen, en fråga som även besvarades. Nu hände något helt oväntat tåget som nästan hade stannat ökade plötsligt farten och fortsatte. Detta iakttogs från plattformen både av stationsinspektorn och en banvakt som uppehöll sig där. Banvakten skyndade efter tåget och visade upprepade stoppsignaler med sin handsignallyktas röda sken, även stationskarlen gjorde samma sak. Dessa signaler uppfattades inte från tåget, mycket på grund av den snöyra som rådde för tillfället Några minuter senare inträffade olyckan, strax före bron över Lagerlundaån. Båda tågen bestod av A-lok, packvagn, postvagn, en andra klass-, två första klass-, två andraklass personvagnar samt ytterligare en packvagn. Vid kollisionen reste sig tåg nr 1: s lok "SVEA" och nr 2:s lok "EINAR" upp mot varandra. "Sveas" tender kilade in sig under loket medan "Einars" tender kastades åt sidan. Båda loken totalförstördes tillsammans med två första och två andra klass personvagnar samt två post- och två packvagnar. På tåg 1 dödades lokeldaren, vagnssmörjaren samt en sta

Från 299 kr

Den olycksaliga natten mot den 15 november 1875. Den här natten möttes de båda nattsnälltågen mellan Stockholm och Malmö front mot front vid Lagerlunda. Olyckan inträffade strax före bron över Lagerlundaån. Det sydgående tåget nr i från Stockholm till Malmö och det norrgående tåget nr 2, skulle enligt tidtabellen mötas i Linköping klockan 00,27. Vid midnatt fick tågledaren i Linköping telegrain från Tranås som meddelade att tåg nr 2, från Malmö, var cirka en timma försenat. Han bestämde därför att flytta mötet mellan tågen till Bankeberg. Order skickades till Bankeberg där stationsinspektorn personligen mottog och kvitterade ordern om den nya mötesplatsen I Linköping fick personalen på tåg nr 1 personlig order av tågledaren att fortsätta till Bankeberg och där möta det försenade tåg nr 2. Tåget avgick från Linköping klockan 01,10 och tågledaren anmälde "tåg ut" till Bankeberg där det mottogs av stationsinspektorn. Under tiden hade stationsinspektorn i Bankeberg förberett mötet genom att tjänstgörande stationskarlen hade lagt om norra växeln till spår 2 så att tåg nr 1 skulle gå in sidospåret. Därefter gick stationskarlen till semaforen för att där lyssna till ankomstsignalen från tåg nr 2. Han hade även stränga order att under inga som helst omständigheter ställa semaforen till "kör", utan han skulle bara meddela stationsinspektorn när tåg nr 2 hördes. Strax efter det att stationsinspektorn kommit ut på plattformen gav tåg nr 2 ankomstsignal. Han sade till stationskarlen att ge sig iväg till norra växeln. Semaforen stod på stopp och ställdes inte till "kör varsamt" förrän tåg nr 2 hunnit innanför den södra växeln. Detta för att inte lokomotivföraren skulle komma in med för hög hastighet. Stationsinspektorn antog att tågpersonalen hade blivit informerade om att de skulle möta tåg nr 1 här, (vilket de inte hade blivit) men han tyckte ändå att tåget hade för hög fart varför han visade stopp med handsignallyktans gröna sken redan då tåget var vid södra ändan av plattformen. Sannolikt uppfattades signalen av lokföraren då han "blåste" upprepade bromssignaler. Tågets hastighet var dock så hög att det inte fick stopp förrän det passerat den norra växeln. Stationsinspektorn antog att lokföraren uppfattat stoppsignalen och skulle backa tillbaka till plattformen. Stationskarlen som inte hade hunnit fram till norra växeln passerades av det avstannande tåget. Tågbefälhavaren ropade en fråga ull honom om väggrindarna strax norr om stationen, en fråga som även besvarades. Nu hände något helt oväntat tåget som nästan hade stannat ökade plötsligt farten och fortsatte. Detta iakttogs från plattformen både av stationsinspektorn och en banvakt som uppehöll sig där. Banvakten skyndade efter tåget och visade upprepade stoppsignaler med sin handsignallyktas röda sken, även stationskarlen gjorde samma sak. Dessa signaler uppfattades inte från tåget, mycket på grund av den snöyra som rådde för tillfället Några minuter senare inträffade olyckan, strax före bron över Lagerlundaån. Båda tågen bestod av A-lok, packvagn, postvagn, en andra klass-, två första klass-, två andraklass personvagnar samt ytterligare en packvagn. Vid kollisionen reste sig tåg nr 1: s lok "SVEA" och nr 2:s lok "EINAR" upp mot varandra. "Sveas" tender kilade in sig under loket medan "Einars" tender kastades åt sidan. Båda loken totalförstördes tillsammans med två första och två andra klass personvagnar samt två post- och två packvagnar. På tåg 1 dödades lokeldaren, vagnssmörjaren samt en sta

Från 299 kr

Den olycksaliga natten mot den 15 november 1875. Den här natten möttes de båda nattsnälltågen mellan Stockholm och Malmö front mot front vid Lagerlunda. Olyckan inträffade strax före bron över Lagerlundaån. Det sydgående tåget nr i från Stockholm till Malmö och det norrgående tåget nr 2, skulle enligt tidtabellen mötas i Linköping klockan 00,27. Vid midnatt fick tågledaren i Linköping telegrain från Tranås som meddelade att tåg nr2, från Malmö, var cirka en timma försenat. Han bestämde därför att flytta mötet mellan tågen till Bankeberg. Order skickades till Bankeberg där stationsinspektorn personligen mottog och kvitterade ordern om den nya mötesplatsen I Linköping fick personalen på tåg nr 1 personlig order av tågledaren att fortsätta till Bankeberg och där möta det försenade tåg nr 2. Tåget avgick från Linköping klockan 01,10 och tågledaren anmälde "tåg ut" till Bankeberg där det mottogs av stationsinspektorn. Under tiden hade stationsinspektorn i Bankeberg förberett mötet genom att tjänstgörande stationskarlen hade lagt om norra växeln till spår 2 så att tåg nr 1 skulle gå in sidospåret. Därefter gick stationskarlen till semaforen för att där lyssna till ankomstsignalen från tåg nr 2. Han hade även stränga order att under inga som helst omständigheter ställa semaforen till "kör", utan han skulle bara meddela stationsinspektorn när tåg nr 2 hördes. Strax efter det att stationsinspektorn kommit ut på plattformen gav tåg nr 2 ankomstsignal. Han sade till stationskarlen att ge sig iväg till norra växeln. Semaforen stod på stopp och ställdes inte till "kör varsamt" förrän tåg nr 2 hunnit innanför den södra växeln. Detta för att inte lokomotivföraren skulle komma in med för hög hastighet. Stationsinspektorn antog att tågpersonalen hade blivit informerade om att de skulle möta tåg nr 1 här, (vilket de inte hade blivit) men han tyckte ändå att tåget hade för hög fart varför han visade stopp med handsignallyktans gröna sken redan då tåget var vid södra ändan av plattformen. Sannolikt uppfattades signalen av lokföraren då han "blåste" upprepade bromssignaler. Tågets hastighet var dock så hög att det inte fick stopp förrän det passerat den norra växeln. Stationsinspektorn antog att lokföraren uppfattat stoppsignalen och skulle backa tillbaka till plattformen. Stationskarlen som inte hade hunnit fram till norra växeln passerades av det avstannande tåget. Tågbefälhavaren ropade en fråga ull honom om väggrindarna strax norr om stationen, en fråga som även besvarades. Nu hände något helt oväntat tåget som nästan hade stannat ökade plötsligt farten och fortsatte. Detta iakttogs från plattformen både av stationsinspektorn och en banvakt som uppehöll sig där. Banvakten skyndade efter tåget och visade upprepade stoppsignaler med sin handsignallyktas röda sken, även stationskarlen gjorde samma sak. Dessa signaler uppfattades inte från tåget, mycket på grund av den snöyra som rådde för tillfället Några minuter senare inträffade olyckan, strax före bron över Lagerlundaån. Båda tågen bestod av A-lok, packvagn, postvagn, en andra klass-, två första klass-, två andraklass personvagnar samt ytterligare en packvagn. Vid kollisionen reste sig tåg nr 1: s lok "SVEA" och nr 2:s lok "EINAR" upp mot varandra. "Sveas" tender kilade in sig under loket medan "Einars" tender kastades åt sidan. Båda loken totalförstördes tillsammans med två första och två andra klass personvagnar samt två post- och två packvagnar. På tåg 1 dödades lokeldaren, vagnssmörjaren samt en sta

Från 299 kr

Den olycksaliga natten mot den 15 november 1875. Den här natten möttes de båda nattsnälltågen mellan Stockholm och Malmö front mot front vid Lagerlunda. Olyckan inträffade strax före bron över Lagerlundaån. Det sydgående tåget nr i från Stockholm till Malmö och det norrgående tåget nr 2, skulle enligt tidtabellen mötas i Linköping klockan 00,27. Vid midnatt fick tågledaren i Linköping telegrain från Tranås som meddelade att tåg nr 2, från Malmö, var cirka en timma försenat. Han bestämde därför att flytta mötet mellan tågen till Bankeberg. Order skickades till Bankeberg där stationsinspektorn personligen mottog och kvitterade ordern om den nya mötesplatsen I Linköping fick personalen på tåg nr 1 personlig order av tågledaren att fortsätta till Bankeberg och där möta det försenade tåg nr 2. Tåget avgick från Linköping klockan 01,10 och tågledaren anmälde "tåg ut" till Bankeberg där det mottogs av stationsinspektorn. Under tiden hade stationsinspektorn i Bankeberg förberett mötet genom att tjänstgörande stationskarlen hade lagt om norra växeln till spår 2 så att tåg nr 1 skulle gå in sidospåret. Därefter gick stationskarlen till semaforen för att där lyssna till ankomstsignalen från tåg nr 2. Han hade även stränga order att under inga som helst omständigheter ställa semaforen till "kör", utan han skulle bara meddela stationsinspektorn när tåg nr 2 hördes. Strax efter det att stationsinspektorn kommit ut på plattformen gav tåg nr 2 ankomstsignal. Han sade till stationskarlen att ge sig iväg till norra växeln. Semaforen stod på stopp och ställdes inte till "kör varsamt" förrän tåg nr 2 hunnit innanför den södra växeln. Detta för att inte lokomotivföraren skulle komma in med för hög hastighet. Stationsinspektorn antog att tågpersonalen hade blivit informerade om att de skulle möta tåg nr 1 här, (vilket de inte hade blivit) men han tyckte ändå att tåget hade för hög fart varför han visade stopp med handsignallyktans gröna sken redan då tåget var vid södra ändan av plattformen. Sannolikt uppfattades signalen av lokföraren då han "blåste" upprepade bromssignaler. Tågets hastighet var dock så hög att det inte fick stopp förrän det passerat den norra växeln. Stationsinspektorn antog att lokföraren uppfattat stoppsignalen och skulle backa tillbaka till plattformen. Stationskarlen som inte hade hunnit fram till norra växeln passerades av det avstannande tåget. Tågbefälhavaren ropade en fråga ull honom om väggrindarna strax norr om stationen, en fråga som även besvarades. Nu hände något helt oväntat tåget som nästan hade stannat ökade plötsligt farten och fortsatte. Detta iakttogs från plattformen både av stationsinspektorn och en banvakt som uppehöll sig där. Banvakten skyndade efter tåget och visade upprepade stoppsignaler med sin handsignallyktas röda sken, även stationskarlen gjorde samma sak. Dessa signaler uppfattades inte från tåget, mycket på grund av den snöyra som rådde för tillfället Några minuter senare inträffade olyckan, strax före bron över Lagerlundaån. Båda tågen bestod av A-lok, packvagn, postvagn, en andra klass-, två första klass-, två andraklass personvagnar samt ytterligare en packvagn. Vid kollisionen reste sig tåg nr 1: s lok "SVEA" och nr 2:s lok "EINAR" upp mot varandra. "Sveas" tender kilade in sig under loket medan "Einars" tender kastades åt sidan. Båda loken totalförstördes tillsammans med två första och två andra klass personvagnar samt två post- och två packvagnar. På tåg 1 dödades lokeldaren, vagnssmörjaren samt en sta

Från 299 kr

Personalgrupp. Arbetare och ledning vid Gunnebofabriken (kv Valen 3) uppställda framför en av fabriksbyggnaderna. Från vänster översta raden 1. Karl Pettersson, 2. Nils Bruce, 3. - Holmberg, 4. John Börjesson; "Jim", 5. Charles "Chals" Andersson, 6. Sture Sandberg, 7. Erik Johansson, 8. Karl Bengtsson; "Olas Kalle", 9. okänd, 10. okänd, 11. David Persson; "Smålänningen", 12. Sven Andersson, 13. Paul Johansson, 14. Karl Eliasson; "Kalle", 15. Håkan Håkansson; "Hôpp", 16. Torsten Karlsson, 17. Rickard Karlsson; "Dômpa-Richard", 18. Erik Eriksson, 19. Ingemar Fälth, 20. Karl Johan Gylén, 21. August Johansson, 22. Sven Lorentzon, 23. okänd, 24, Bror Andersson. Andra raden uppifrån: 25. Erik Svensson, 26. Harry Karlsson; "Härtla", 27. okänd, 28. okänd, 29. Albanus Lindhov, 30. okänd, 31. okänd, 32. Karl Rosengren; "Kalle Bräck", 33. Birger Lindström, 34. - Johansson; "Mojen", 35. Gunnar Berntsson, 36. Karl Johansson; "Lådekalle", 37. Gunnar Johansson, 38. Valter Emanuelsson, 39. Bertil Emanuelsson (Bror till Valter E), 40. Åke Johansson; "Tjotte", 41. Fabian Andersson, 42. okänd, 43. -Fälth; pappa till nr 19, 44. okänd, 45. Ivar -; "Färjans", 46. okänd, 47. - Friberg. Tredje raden uppifrån: 48. okänd, 49. - Hallden; "Gökas", 50. - Karlsson; tråddragare, 51. - Karlsson, bror till nr 50, 52. okänd, 53. Herder Andersson, 54. Evald -, 55. okänd, 56. Ivar Johansson; "Rymans dräng", 57. - -, "Rannelien", 58. okänd, 59. - Strandberg, 60. Ivar Martinsson, 61. okänd, 62. okänd, 63. Per Nilsson; "Klippans Pelle", 64. Knut Hendberg, 65. - Bengtsson; Jobbade i spiken, 66. okänd, 67. Leopold Bengtsson, 68. Holger Gustavsson; "Pix", 69. Karl Johansson; "Vite Kalle-Eriks pappa", elektriker och tråddragare, 70. okänd, 71. Karl Bengtsson; snickare, pappa till nr 67. Andra raden nerifrån: 72. okänd, 73. okänd, 74. - -, "Lubbe", 75. Max -, 76. - -; buntare på lagret (?), 77. - Pettersson; "Västeråsar´n", 78. Bernhard -, 79. Erik Emanuelsson; "Kanin", 80. Bengt Gunnebrink, 81. okänd, 82. - Granat, 83. Anton -; tråddragare, 84. Karl-Johan Börjesson, 85. John Apelkvist, 86. John Jönsson; "Tagga-Jöns", 87. Göran Johansson, 88. Erik Nilsson, 89. okänd, 90. Bror Karlsson, 91. Karl Pålsson; "Môsa-Kalle", 92. - -; "Kalle Bölja, 93. - -; "Janse Kalle", 94. Folke Johansson, 95. - Johansson; linslagare. 96. Göte Anbar, 97. Abel Karlström; verkstadsarbetare (Gustav?), 98. Axel Apelkvist. Första raden från vänster: 99. Jim (?) -; "Revolvern", 100. Inge Dahlin; bosatt på Platsarna, 101. Allan Andersson; "Svanbergs-Allan", 102. Arne Berntsson; "Rallar´n", linslagare, 103. Allan Olsson; arbetade vid härdugnen, 104. Knut Johansson; "Brunn-Kroken", 105. - Carlstein, 106. Göte Johansson; "Ape-Bengt", 107. Martin Andersson; "Spaderknekt", förman, 108. Karl Lund; ingenjör, 109. - Samuelsson; kassör, 110. Kurt Helander; arbetade på kontoret, 111. Harry Sandberg; arbetade på kontoret, 112. Johan Andersson; "Dege-Johans-Lotta", förman, 113. Oskar Finnström; bas i drageriet, 114. okänd, 115. August Bengtsson; snickare, 116. - Blom; verkstadsförman, 117. Gustav Bohdin; chef för lagret, 118. Otto Magnusson; linslagarbas, 119 - Nicklasson; var från Getterön, 120. Georg Blom; son till nr 116, 121. - -; "Raneliens pojk", son till nr 57, 122. Stig Bremer, 123. Karl-Erik Johansson; "Vite Karl-Erik", son till nr 69, 124. Gösta Nilsson; "Svarte-Gösta", 125. okänd.

Från 299 kr