Porträtt av professor Carl Bovallius, filosofie doktor vid Uppsala 1875 och samma år docent i zoologi. Hans håg och verksamhetslust gjorde honom till en synnerligen vittberest man. Talrika färder längs Sveriges och Norges kuster för zoologiska studier samt besök i de flesta av Europas kulturländer. I början av 1880-talet företog han zoologiska och etnografiska undersökningar i en forskningsfärd till Västindien, Centralamerika och norra Sydamerika och hemsände därifrån rika samlingar. Under en period tillbaka i Sverige gjorde han vidsträckta färder i Norrland och Lappland, i första hand för studier av områdets skogsförhållanden. Under sina sista år ägnade han sig åt praktisk verksamhet i Centralamerika. Han avled i Guyana 1907.
Från 299 kr
Porträtt av handlare Frans Wilhelm Österberg iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Bördig från Norrköping hade han blott 13 år gammal kommit till Linköping för att tjäna som bodgosse hos handlare Nils Berggren. Efter ett antal anställningar tycks han blivit egen 1853 då han etablerar sig bland Stora hotellets butiker i byggnadens gatuplan. Från 1862 gift med Ida Ulrika Constantia Brogren, för övrigt syster till den farmgångsrika apotekaren och sedermera bryggaren Ludvig Theodor Brogren. Efter en lång och framgångsrik levnad dog han av lunginflammation på årets näst sista dag 1914.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ungdomsporträtt av Allan Uggla, rimligtvis taget under hans tid vid Infanteriets volontäraskola i Karlsborg. Född i Linköping 1878 som äldsta barn till makarna Erik Robert Uggla och Adina Mathilda Asklöf. Efter officersexamen 1899 kom han att få en varierande militär karriär och bli vida berest. I förstone i tjänst vid Västerbottens regemente och sedermera i Norra skånska infanetriregementet. Under åren 1912-14 var han instruktör i det så kallade persiska gendarmeriet, under periodens två sista år även överste för Tredje gendarmregementet. År 1915 återinträdde han i svenska armén med bland annat tjänst vid Generalstaben. Under åren 1926-33 var han militärattaché i London. Från 1913 var han gift med Ida Petersén.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
De till åldern komna makarna Anders Peter Andersson och Anna Charlotta Samuelsdotter sitter tungt på bänken invid stugan Lilla Hagen i Vist. Deras långa torparliv går mot sitt slut. Det forna torpet Lilla Hagen hade vid tiden ombildats till undantagsstuga för behövande som under sina krafts dagar tjänat under godset Bjärka Säby. Makarna hade tidigare varit torpare på Stora Hagen men var nu inhysehjon. Just denna dag hade de förmodligen besök av någon av parets barn med äkta hälft och barnbarn. Bilden är odaterad men den gamle mannens död under julhelgen 1912 sätter ett sista datum.
Porträtt av småskolelärare Berta Ågren. Det första avtrycket som lärare, inom ramen för denna uppgift, noteras 1881. Nämnda år inflyttade Berta från födelsestaden Skänninge till Vårdnäs socken, för att där ta tjänst som så kallad ersättningslärarinna vid skolhuset i Sätra. Året därpå flyttade hon till Linköpings landsförsamling Sankt Lars för nytt uppdrag i skolhuset Sätersholm i Mörtlösa. Här torde hon funnit sig väl, ty hon blev skolan trogen i 25 år. Inför höstterminens start 1907 bröt hon emellertid upp och kom under sina sista tio år som lärare att vara knuten till skolhuset Britenborg i Tannefors.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vy mot den mäktiga ladugården till Ryds Herrgård. Rimligtvis uppförd under Carl Thersmedens tid som ägare av godset under åren 1890-1919. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Ljung kyrka sommaren 1948. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes under 1700-talets sista år. I en tid av kraftig befolkningsökning ansågs ett nytt kyrkorum vara av nöden. Kraft och resurser fanns genom den nye ägaren av Ljungs slott, Axel von Fersen d.ä. Han knöt ingen mindre än den sedermera kungliga hovarkitekten Olof Tempelman att ta fram ritningar och den mycket anlitade kyrkobyggaren Casper Seurling att ansvara för bygget. Kyrkan stod färdig 1798 och bär många typiska kännetecken för tidens ideal. I kyrkan iordningsställdes ett gravkor för den Fersenska ätten.
Porträtt av fröken Adelaide Beckman en kort tid före hennes giftemål med filosofie doktor Claes David Lindblad. Hon föddes 1844 i Västra Ny som dotter till vice auditören vid Första livgrenadjärregementet, Daniel Leonard Beckman och dennes maka Adelaide Charlotta Ringqvist. Efter faderns bortgång 1852 flyttade änkan med de sex barnen till släktingar i Vadstena. Från 1867 bodde familjen i Linköping. År 1870 återvände Adelaide till Vadstena för sitt nämnda äktenskap. Hennes liv blev kort. Dagar efter nedkomsten av parets fjärde son 1878 avled hon av hjärtförlamning, rimligtvis i sviterna av hennes sista barnsäng.
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Porträtt av spannmålshandlare Carl Johan Sandin. Född den 26 januari 1828 i Linköping som son till pigan Maria Sophia Lundqvist. Modern gifte sig senare med stadsfogden Lars Sandin. Som ung vuxen arbetade Carl Johan som uppbördsskrivare i Vreta Kloster. Därefter flyttade han tillbaka till Linköping och gifte sig i februari 1857 med Christina Elisabeth Boman. Paret bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget medan Sandin arbetade som spannmålshandlare. De fick under åren fyra barn, varav sonen Carl och dottern Betty som förekommer på andra foton i museets samling. Carl Johan Sandin avled i Linköping på årets sista dag 1877.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Den internationellt mest kända gästen på Mösseberg vid sidan av kungligheter under 30- och 40-talen var ironiskt nog en revolutionär och röd kommunist - Alexandra Kollontay. Hon var Sovjets ambassadör i Sverige mellan 1930 och 1945. Brevet med tack för välgjorda höga kängor, som madam Kollontay bär på bilden, är ställt till Falköpingsskomakaren Ragnvald Andersson. Han hade skomakeriverkstad vid Landbogatan och gjorde skor åt madam Kollontay, när hon vistades på Mösseberg. Hon var sjuklig under sina sista år som Sovjets ambassadör i Sverige och hade svårt för att gå. Därför blev skomakare Andersson ambassadörens skoleverantör, en uppgift som han av allt att döma utförde till belåtenhet.
Klass 7, Centralskolan i Falköping 1959. Översta raden: 1. Larsson Lars 2. Spjut Folke 3. Östergårde Karl Olof 4. Lindström Tord 5. Nilsson Rune 6. Oskarsson Vanja 7. okänd 8. Karlström 9. okänd 10. Nilsson Lars Ove 11. Jonsson Krister 12. Billman Jan 13. okänd. Mellersta raden: 1. okänd 2. okänd 3. Pettersson Marianne 4. Andersson Kristina 5. Högvall Ingrid 6. okänd 7. okänd 8. okänd 9. okänd. Sista raden: 1. Gustavsson Ove 2. Karlsson Kent 3. Hylén Gunnar 4. Pantzar Conny 5. Sondberg Ul f6. Wetterholm Anders 7. Persson Kurt.
I Januari 1957 pågick arbetet med att förlänga Hamngatan över Tinnerbäcken. Gatan kom att dras genom Tinnerbäckslyckorna. Den vita byggnaden till vänster i bild, med adress Tinnerbäcksgatan 15, flyttades till Gamla Linköping. Bostadshuset flyttades i två delar till Gamla Linköping 1965 och stod färdigt 1967. Huset döptes till Carin Nilssons villa, efter den sista ägaren. I bottenvåningen bodde familjen Nilsson, där Carin arbetade som konstnär. Man bytte senare namnet till Villa Lugnet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.