Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Från 299 kr
En s.k. "självavläggare" en föregångare till självbindaren. Maskinen samlade upp säden i kärvar och lade av dem i snygga länkar men sedan fick man "ta upp" och binda kärvarna, eller nekarna, som man säger i vissa delar av Sverige, för hand.
EGGBEHANDLING Operatören placerar skären på roterande spindlar vilka sitter monterade på ett rundmatningsbord. Vid rundmatningen kommer skären i kontakt med roterande borstar vilka åstadkommer eggavrundning runt hela skären. Efter ett varvs rotation av rundm.bordet plockas skären ur maskinen. >> Den manuella in och utplockningen (se bild 363) har här automatiserats.
Dokumentation av Läkerol. Tablettmottagningen linje 4 (Rose Ehn). Till höger syns den automatiska pallpåfyllningen. Hela pallar med plastlådor ställs på med hjälp av pallyftare. Därefter drar maskinen automatiskt in varje lådstapel. Träpallen tas bort när sista stapeln gått in, därefter ställs en ny pall dit med plastlådor.
Dokumentation av Läkerol. Puderdelen NID5, bilden visar de två puder (mjöl) siktar som är belägna uppe på maskinen. Sikten siktar mjölet från ev? träflisor från gjutlådor m.m. Siktduken i sikten till höger (den helt runda) måste ibland bytas ut, det händer att det går hål i dessa siktdukar. Sikten till vänster är gjord av rostfritt stål.
Dokumentation av Läkerol. Inmatningen NID5. Inmatningen av pallar med gjutlådor som innehåller färdiga produkter. Fem lådor i taget plockas automatiskt av varje stapel. Sedan går en låda i taget in i maskinen för att tömmas på sitt innehåll av mjöl och produkter.
Tabletter i plastlådor staplade på varandra på pall. Baktill Läkerol framtill i bild Zoo tabletter redo att fyllas på bandet vid Shuurmaskinen för vägning och packning i barnaskar. Läkeroltabletterna öses på band och packas i Flip Top maskinen som ses till vänster baktill i bild. Stämpelklocka på väggen samt väggur lägre upp på väggen.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
TV-aktuellt filmar i S-datas hålkortsrum (03-20) i våningen på 3 tr. Fröken Marianne Stener, närmast, sköter en IBM 108 Card Rowing Machine. Maskinen kan förutom vanlig sortering av hålkort även kolla korten i avseende på kortsekvens, stansningar i rätt kolumner etc. Golvet är försett med heltäckande matta för att dämpa bullret. Närmast fönstret arbetar fröken Anita Meltzer.
Män i arbete vid maskin. Antagligen Voldemar Mei med ryggen vänd mot kameran. Rullar läggs i klippen och klippta ark kommer ut på andra sidan av maskinen. Klipp 5 (fabrikat Masson/Mason & Scott), byggnad 10. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Till höger ses Denny Andersson med hörselkåpor och mannen vid maskinen är Lars Neckén, 1980-tal. De arbetar vid pappersfabriken i Byggnad 6. Antagligen KM 2 till höger och klippmaskiner till vänster. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man, iklädd skyddsrock, arbetar vid tryckpressen. Han håller en tidningssida med typer, i händerna. I fickan, på rocken, har han två pennor. På golvet, nedanför maskinen, ligger en rulle tidningspapper med tryck på. I bakgrunden skymtar en sopsäck.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.