Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Från 299 kr
J.A Forss Hattfabrik AB. Fabrikör J.A. Forss med sin personal omkr. 1900. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan 9 A, kontorist i firman. Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman.
fotografi
På bilder ser vi en av Laus två tämligen intakt bevarade flistaksbyggnader, här med nyligen avrivet flistak till förmån för papp. Ägaren Vilhelm Karlsson sägs ha blivit så retad i skolan över att han bodde i ett så gammalmodigt hus att det hade flis på taket, att det första han gjorde som ägare till gården var att riva av flistaket! Huset är byggt 1810, det finns en stehusresolution för gården. Det är ett mycket stort hus, längre än vad hus i allmänhet var på den tiden. Det består av en vardagsstuga på hitre gaveln, ett kök i mittenmed köksutgång, samt en sal vid bortre gaveln, sedan länge delad. På vindsvåningen finns en liten brudkammare ovanför farstun, medan resten är en hög magasinsvåning som aldrig retts in. Än idag finns vädringsluckorna till spannmålsmagasinen kvar. Även flygeln är ovanligt stor, nästan som el liten manbyggnad, också den har vädringsluckor till ett magasin på loftet.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Skolbarnens festdag, Barnens dag den 1/9 1911. Samling å nya folkskolans gård till skolbarnens flaggtåg vid den största Barnens dag som varit här. Hallenius och Malmström hade hand om flaggtåget och barnens uppträdande vid festen. Veterinär Kylén var vid samma tillfälle "cirkusdirektör". "Musiken" i flaggtåget var av papptrumpeter, som barnen "tutade" sånger till. "Hela stan" deltog i festen. Den dag detta flaggtåg gick, var överlärare Hilding Svenssons första tjänstgöringsdag i skolan i Falköping. Festligheterna pågingo i Planteringsförbundets Park till förmån för "Barnens dag". Från vänster: Samuel Qvänsel, folkskollärare (sedermera överlärare), Hilding Svensson, dåvarande överlärare A.H. Hallenius och lärare vid samskolan adjunkt, B. Malmström. "Musikkåren" från vänster: Knut Abrahamsson, John Sahlgren (med triangel), Erik Pettersson (son till skomakare Pettersson).
Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
Utställning i Portugal, våren 1947. Text på maskinskrivet papper uppklistrat på fotografiets baksida: "Vår utställning å "Feira Popular" som hålles av en av de större tidningarna här "O Secculo" t. förmån för barnkoloni för fattiga barn, är öppnad, och jag ska endera dagen sända Eder fotos av interiörerna i min paviljong, där Edert fabriksmärke återfinnes med en uppsättning prover. Detta el. dessa fotos gå separat. För dagen kan jag endast sända Eder en kopia av tidningens foto från öppnandet, taget i min paviljong. Den officersklädde mannen i mitten är Portugals President Marskalk Carmona, den ngt. fyllige t. höger som lyfter vänstra handen är tidningens chef Pereira da Rosa, den lille i mitten är krigsministern, och slutligen den längst t. höger civil är den omskrivne Moreira, som skall besöka Eder. Jag själv syns ej, jag var i sällskap med Dir. Tham och fru fr. Husqvarna samt andra hrr. och damer på andra sidan."
Föreningsfana. Förmodligen tillverkad hos Ekelöf & Svensson. Fotografens ant:Ekelöf & Svensson Företaget Ekelöf & Svensson etablerades 1872 som detaljaffär i manufaktur av Hilda Ekelöf och Charlotta Svensson. Firman överläts 1897 till Wilh. Welin och från och med 1900 bedrevs även flaggtillverkning. 1905 öppnades syateljé för klänningar och alla verksamheter fanns från och med 1917 i en fastighet på Västra Torggatan mellan Drottninggatan och Stora Torget. Verksamheten innefattade också avdelningar för försäljning av kappor, dräkter, klänningar, blusar och underkläder, damhattar och andra modevaror. 1924 omvandlades firman till aktiebolag. 1897 fanns tre anställda vilket 1944 hade öktat till 58 efter företagets stora framgångar. Källa: Nyblom & Svanqvist: Näringsliv i Värmland. Tryck år 1945.
Knutsons marmeladfabrik. Bilden visar en utställningmonter (som står i en hallbyggnad) för firman. På överstycket förkunnas "Knutsons marmeladfabrik" och att här förevisas safter och marmelad. Kanske var det med just denna monter de gjorde reklam för sig med på Allmänna konst- & industriutställningen 1897 i Stockholm? Eller är den nybyggd för deltagande världsutställningen i St. Louis, USA samma år som fotot togs, dvs 1904? Så här omnämndes firman i en beskrivning av Andreas Hasselgren över Stockholmsutställningen 1897: "I ett större väggskåp presenterar vidare Knutsons marmeladfabrik, Varberg, en af utseendet att döma läcker kollektion safter och marmelad."
I dörren till pianofabriken vid Apotekaregatan 10 står pianofabrikör Oscar Karlén (18711951). Pianofabriken startades i Linköping år 1885 av C F Söderberg. År 1895 övertogs firman "C F Söderbergs pianofabrik Eftr. Pianofabrik" av Oscar Karlén som samma år flyttade verksamheten till Apotekaregatan 10. År 1904 flyttade verksamheten vidare.
Nyårshälsning från företaget / firman NORMAL COMPANY, Aberdeen i Scotland. Bilden föreställer en fiskarman med långt vitt skägg och pipa handen och en fiskarkvinna, i vit klänning hållandes i vimpeln som sitter på en trefork, vid havet. Vimpeln är modell större med firmans namn och logga på. Skickat av Kapten Gustaf Grill.
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Stekgryta
Bildroska tillhörig Oscar Pehrsons speceriaffär, med reklam för "OP:s" Jubileumskaffe. Det togs fram till 50-årsjubileet 1949 men Oscar avled 1948. Sonen Sven Erik Pehrson tog då över firman. Fotografens siluett speglas i rutan, men det går inte att se vem det är. Bilen står parkerad på Västra Vallgatan vid Brunnsparken. I bakgrunden ses biografen Grand på Kyrkogatan. (Se även bildnr VMA11792 K1_52-55.)
Parti av Apotekaregatan i Linköping. Närmast Apotekaregatan 8 som länge inrymde den i staden välkända musikaffären Baumgardts Piano, vid sidan av Herta Wallmans långvariga modebutik. Elin Wallin hade startat firman och hennes goda renommé fick Herta att behålla namnet. Foto 1972.
Krokströms 50-årsjubileum. Konfektionsfirma för skjortor, byxor, pyjamaser, städrockar och arbetskläder liksom trikåplagg, sybehör och kemisk-tekniska varor. Firman grundades 1889 av Theodor Krokström, blev 1938 kommanditbolag och leddes efter grundarens död 1933 av sterbhuset och sonen Sven Krokström. Den 9 december 1939.
Gefle Galosch & Skoförsäljning. P. Åberg & Co grundade 1857 affärsrörelsen, som 1922 övertogs av Gefle Galosch & Skoförsäljnings AB, ett dotterbolag till Helsingborgs Gummifabriks AB. Galoschbolaget drev grosshandel för bland annat Tretorns gummiskor och -stövlar, läderskor (däribland Gevaliapjäxor) och artiklar till skomakerier. Firman hade även skoaffär på Drottninggatan 33. Den 30 september 1939.
Lennmalms färg klingar bekant för Linköpingsbor något komna till åren. Firman har dock sitt ursprung i Norrköping men kom till Linköping som filial 1893. Rörelsen kom vidare att drivas av Frithiof Eriksson, som här ses i dörröppningen till butiken i Jonn O Nilsons hus utmed Storgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.