Boningshus på adressen Linköpingsgatan 16 i Skänninge. Här en vy från Stationsgatan 1956, samma år som huset revs.
Från 299 kr
Motalagatan 13 i Skänninge. Reveterad stuga dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Magasinsgatan 10 i Söderköping 1951. Huset står i skrivande stund kvar på sin plats om än i ombyggt skick.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla mycket av sitt äldre uttryck. Huset som bar gatans nummer 12 har dock rivits.
Vy mot Karlsberg 1903. Disponentbostad till Boxholms bruk. Vid tiden för bilden disponerades bostaden av bruksdisponent Wilhelm Wettergren (1840-1926) och dennes maka Klara Amalia Flodin (1842-1905).
Ågatan 5 i Linköping. Ett av mångtaliga, enkla hus i kvarteret Bokbindaren som en tid efter bildens tillkomst raserades. Foto 1955.
Gökshult i Malexander sn. Ägd av Boxholms AB. Vid tiden för bilden arrenderad av Ernst Simon Andersson och dennes maka Helga Cecilia, född Pettersson.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Fotografens barndomshem Pålsholm i Vreta kloster.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Överstad Källgård i Askeby socken. Dokumenterad av Östergötlands museum 1941. Manbyggnaden uppfördes ursprungligen omkring 1750. En om- och tillbyggnad genomfördes 1860. Vid tiden för bilden stundar arvsskifte med en modernisering som följd. Vy från norr.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Norra gaveln till fastigheten Repslagaregatan 18 i Linköping. Ålderdomligt hus som bestod sitt centrala läge i staden in på 1950-talet. Det vita huset till vänster i bakgrunden låg tills det revs i hörnet av Repslagaregatan-Nygatan.
En typisk interiörbild från ett borgligt hem vid tiden för bilden. Från det sena 1800-talet kom det på modet bland förmögna att avbilda sina bostäder. Från svenska städer finns således bevarat otaliga interiörer likt exemplet, närmast alltid med möblering i tidens stil. Just denna har daterats till år 1895 och visar löjtnant Klas von Feilitzens hem i det så kallade Överstehuset nära Linköpings central. Fotografiet har lämnats oss utan angiven fotograf, men sådan kan sannolikt hittas i von Feilitzens granne, tillika översten och amatörfotografen Fritz Lovén.
De så kallade Järnvägsbostäderna i Linköping upptog hela södra delen av kvarteret Bromsaren. Här genom ett sprucket glasnegativ daterat 1907. Byggnaden revs 1958 för att bland andra önskemål ge plats för Gunnars fabriker.
I hörnet av Nya Tanneforsvägen och Färgaregatan låg detta hus fram till kort efter fototillfället 1967.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Vid tiden disponerades gården av makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson med barn för sommarboende.
Vretagatan 7 i hörnet av Rydsgatan (senare Orrgatan) och Vretagatan i Linköping. Foto 1967 kort före verkställd rivning.
Rivningsfastighet i hörnet av Rydsgatan (senare Orrgatan) och Vretagatan i Linköping. Foto 1967.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.