HSB. 1945. HSB en kooperativ bostadsrörelse i Sverige, landets största bostadskooperation för bosparande, planering, finansiering, byggande och förvaltning. Stod tidigare för Hyresgästernas sparkasse-och byggnads-förening, numera används enbart förkortningen. Den första föreningen bildades den 6 juli 1923 i bostads-nödens Stockholm. HSB-föreningarna är sammanslutna till HSB Riksförbund, bildat 1924 på initiativ av arkitekten Sven Wallander. HSB var banbrytande inom en lång rad områden. Bl.a de första daghemmen och de första sopnedkasten. HSB var banbrytande i utvecklingen av boendet. Redan på 1920-talet byggde HSB bostäder med badrum i varje lägenhet och gemensamma tvättstugor med moderna maskiner. För att rationalisera och minska byggkostnaderna infördes en särskild HSB-standard som fick stå modell för svensk standardisering av byggandet. Under efterkrigstiden utvecklade HSB en rad egna industriverksamheter som t. ex ett stenbrott för brytning av marmor i Kolmården och flera snickerifabriker. Dessa verksamheter avvecklades under 1980-talet. Fram till slutet av 1970-talet bedrev HSB småhusproduktion genom Borohus AB och man hade ett eget byggföretag, HSB Bygg AB, som avvecklades i slutet av 1990-talet samt ett vårdföretag Grannskapsservice AB som även det avvecklades i slutet av 1990-talet. HSB Bank som avlöste den gamla sparkassan bildades 1997 och såldes 2002. Bosparandet i HSB förvaltas numera av Swedbank.
Från 299 kr
Elektriska maskiner.Turbogenerator 625 kVA för avtappning-mottryck vid Sulfitaktiebolaget Ljusnan, Vallvik. inrättad för 6 600 V, 50 p/s. Maskinen drives med ånga av 37 kg/cm² vid 400-450°C och avtappning av ånga sker vid 9 kg/cm² mottrycket i turbinavloppet är 2,3 kg/cm². Genom turbinens högtrycksdel passerar 34 t/h ånga och genom dess lågtrycksdel 26 t/h.
En trecylindrig kompoudångmaskin står på fabriksgolvet i F. Schishaus maskinmonteringshall, där den är tillverkad. Maskinen är konstruerad av ingenjören Carl H. Zuese i Elbing år 1881 och är den första av sitt slag att konstrueras och byggdas på den europeiska kontinenten.
Anderstorps Stormosse ca 1943 i närheten av Nabben. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Vid en Svedalamaskin (torvmaskin) arbetar ett arbetslag. Nerifrån och uppåt: Gunnar Johansson, Lage Svenningsson, Elias Dal, Lars Larsson, flickan vid maskinen Maria Kluska g. Norgasanov (polack, f.d. lägerfånge (?), gift med en ryss, Samabek N. Denne arbetade på myren bl.a. med att stacka torv).
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
Bildtext: Bull General Electric introducerar nu i sitt sortiment av datamaskiner en ny utrustning kallad Serie 50, som ska, ersätta de klassiska hålkortsmaskinerna och ge även de små företagen möjlighet att använda avancerade databehandl.metoder. Den först annonseade maskinen är Gamma 55 som har ett kärnminne om 2.500, 5.000 eller 10.000 positioner. I.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
En s.k. "självavläggare" en föregångare till självbindaren. Maskinen samlade upp säden i kärvar och lade av dem i snygga länkar men sedan fick man "ta upp" och binda kärvarna, eller nekarna, som man säger i vissa delar av Sverige, för hand.
EGGBEHANDLING Operatören placerar skären på roterande spindlar vilka sitter monterade på ett rundmatningsbord. Vid rundmatningen kommer skären i kontakt med roterande borstar vilka åstadkommer eggavrundning runt hela skären. Efter ett varvs rotation av rundm.bordet plockas skären ur maskinen. >> Den manuella in och utplockningen (se bild 363) har här automatiserats.
Dokumentation av Läkerol. Tablettmottagningen linje 4 (Rose Ehn). Till höger syns den automatiska pallpåfyllningen. Hela pallar med plastlådor ställs på med hjälp av pallyftare. Därefter drar maskinen automatiskt in varje lådstapel. Träpallen tas bort när sista stapeln gått in, därefter ställs en ny pall dit med plastlådor.
Dokumentation av Läkerol. Puderdelen NID5, bilden visar de två puder (mjöl) siktar som är belägna uppe på maskinen. Sikten siktar mjölet från ev? träflisor från gjutlådor m.m. Siktduken i sikten till höger (den helt runda) måste ibland bytas ut, det händer att det går hål i dessa siktdukar. Sikten till vänster är gjord av rostfritt stål.
Dokumentation av Läkerol. Inmatningen NID5. Inmatningen av pallar med gjutlådor som innehåller färdiga produkter. Fem lådor i taget plockas automatiskt av varje stapel. Sedan går en låda i taget in i maskinen för att tömmas på sitt innehåll av mjöl och produkter.
Tabletter i plastlådor staplade på varandra på pall. Baktill Läkerol framtill i bild Zoo tabletter redo att fyllas på bandet vid Shuurmaskinen för vägning och packning i barnaskar. Läkeroltabletterna öses på band och packas i Flip Top maskinen som ses till vänster baktill i bild. Stämpelklocka på väggen samt väggur lägre upp på väggen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.