LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för I 15

Antal träffar: 3580
Gettlinge gravfält mot norr.

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.

Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans

Gettlinge gravfält mot norr. Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.som hos järnålderns skeppssättningar. Hämtat från http://sv.wikipedia.org/wiki/Gettlinge_gravf%C3%A4lt

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.

Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.

Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.

Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.

Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. ::  :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken ::  :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla ::  :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. ::  :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. ::  :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken ::  :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla ::  :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. ::  :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. ::  :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro.
Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan.
Fru Klara Sjöberg
Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med "C" enligt ett brev från 19XX) och hennes barn, deras äkta hälfter och barn. Från vänster: 1. Sonja (stående och hållande i stol), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 2. Alice (stående bredvid Sonja), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 3. Gösta (stående med Vegamössa), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 4. Selma Sjöberg (stående med barhuvat barn i famnen) gift med Gunnar Sjöberg. 5. Inga (i Selmas famn), barn till Selma och Gunnar Sjöberg. 6. Gunnar Sjöberg (stående med ljus hatt), son till Clara Sjöberg. 7. Mimmi Gustafsson (stående med litet barn med mössa), dotter till Clara Sjöberg och gift med Karl Gustafsson. 8. Marianne (i mamma Mimmis famn med ljus mössa), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 9. Elisabet (stående mellan farstukvist och fönster), dotter till Clara Sjöberg, ogift. 10. Rudolf Sjöberg (stående med cigarett), son till Clara Sjöberg. Gift med Selma (sittande vid bordet). 11. Astrid, 10 år (sittande med sjömansklänning), dotter till Stina och Ragnar Albrektsson. 12. Gunvor (stående vid Astrid) 13. "Margit" Margareta (sittande med mörk klänning), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 14. Selma Sjöberg (sittande vid bordet med ljus klänning), gift med Rudolf Sjöberg. 15. Stina Albrektsson, född Sjöberg (egentligen Kristina, sittande med mörk klänning), dotter till Clara Sjöberg och gift med Ragnar Albrektsson. 16. Ragnar Albrektsson (sittande med pipa), gift med Stina Albrektsson. 17. Lennart Gustafsson (sittande på marken, längst till vänster), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 18. Bertil Gustafsson (sittande på marken med knäppta händer), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 19. Clara Sjöberg (äldre kvinna med randig klänning), ägare till Helleboda. 20. Karl Gustafsson (sittande med ljus hatt), gift med Mimmi. Kompletterande upplysningar har lämnats av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (har foto i privat ägo, samt intern information i släkten).

Från 299 kr

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro.
Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan.
Fru Klara Sjöberg
Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med "C" enligt ett brev från 19XX) och hennes barn, deras äkta hälfter och barn. Från vänster: 1. Sonja (stående och hållande i stol), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 2. Alice (stående bredvid Sonja), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 3. Gösta (stående med Vegamössa), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 4. Selma Sjöberg (stående med barhuvat barn i famnen) gift med Gunnar Sjöberg. 5. Inga (i Selmas famn), barn till Selma och Gunnar Sjöberg. 6. Gunnar Sjöberg (stående med ljus hatt), son till Clara Sjöberg. 7. Mimmi Gustafsson (stående med litet barn med mössa), dotter till Clara Sjöberg och gift med Karl Gustafsson. 8. Marianne (i mamma Mimmis famn med ljus mössa), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 9. Elisabet (stående mellan farstukvist och fönster), dotter till Clara Sjöberg, ogift. 10. Rudolf Sjöberg (stående med cigarett), son till Clara Sjöberg. Gift med Selma (sittande vid bordet). 11. Astrid, 10 år (sittande med sjömansklänning), dotter till Stina och Ragnar Albrektsson. 12. Gunvor (stående vid Astrid) 13. "Margit" Margareta (sittande med mörk klänning), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 14. Selma Sjöberg (sittande vid bordet med ljus klänning), gift med Rudolf Sjöberg. 15. Stina Albrektsson, född Sjöberg (egentligen Kristina, sittande med mörk klänning), dotter till Clara Sjöberg och gift med Ragnar Albrektsson. 16. Ragnar Albrektsson (sittande med pipa), gift med Stina Albrektsson. 17. Lennart Gustafsson (sittande på marken, längst till vänster), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 18. Bertil Gustafsson (sittande på marken med knäppta händer), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 19. Clara Sjöberg (äldre kvinna med randig klänning), ägare till Helleboda. 20. Karl Gustafsson (sittande med ljus hatt), gift med Mimmi. Kompletterande upplysningar har lämnats av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (har foto i privat ägo, samt intern information i släkten).

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16.

Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer.

I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten.

Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. 

Martin Bratt
Länsassessor vid Länstyrelsen 
i Göteborgs och Bohuslän.


Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895
av Rob. Lindahl Ljungskile.

Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa.

Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger
nedre raden 
 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt)
 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman
 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, 
 Jönköping(1834 - 1902 
 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg 
 (1833 - 1897)
 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla 
 (1835 - 1905) 
 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin
 (1844 - 1901)

övre raden

 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla.
 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2
 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858
10. Okänd herre
11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934)
12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854
13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831
14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914)
15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921)
16. Okänd herre
17. Okänd herre.

Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar.

Martin Bratt
fd länsassessor

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16.

Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer.

I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten.

Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. 

Martin Bratt
Länsassessor vid Länstyrelsen 
i Göteborgs och Bohuslän.


Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895
av Rob. Lindahl Ljungskile.

Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa.

Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger
nedre raden 
 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt)
 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman
 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, 
 Jönköping(1834 - 1902 
 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg 
 (1833 - 1897)
 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla 
 (1835 - 1905) 
 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin
 (1844 - 1901)

övre raden

 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla.
 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2
 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858
10. Okänd herre
11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934)
12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854
13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831
14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914)
15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921)
16. Okänd herre
17. Okänd herre.

Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar.

Martin Bratt
fd länsassessor

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Officerskåren 1936 på sjösidan av kanslihuset

Vid repetitionsövningen detta år tjänstgjorde ett antal kavalleriofficerare i reserven tillfälligt vid I 10. Vid regementet låg också infanteriets studentsignalavdelning under ledning av kapten Rickard Montgomery och löjtnant Ragnar Dylte.
Uniformsförsök med blivande fältuniform m/37 pågick, se bl a regementschefen och regementsintendenten.

Personer, se numrering bild 2:
1. Kapten Gustaf Frithz  
2. Kapten C G von Heijne  
3. Kapten Gustaf Wallenqvist, regementsintendent
4. Kapten Per-Erik Malmström
5. Major Gudmund Silfverstolpe
6. Överstelöjtnant Ernst Jungstedt, bataljonchef
7. Överste Gustaf Berggren, regementschef
8. Överstelöjtnant Arwid Bruno
9. Major Eduard du Reitz, bataljonchef
10. Kapten Karl Henrik Parment
11. Kapten Åke Svinhufvud
12. Musikdirektör Viktor Fritzell
13. Underlöjtnant Gustaf Stangenberg, reserven
14. Löjtnant Sven Nordlund, res
15. Fänrik Bertil Bendz, res
16. Löjtnant Malcolm Frithz
17. Löjtnant Karl Erik Drake
18. Kapten Rickard Montgomery, I 1
19. Löjtnant Sten Vannérus
20. Kapten Torsten Hagstedt
21. Kapten Tord Klintberg
22. Kapten Karl Lindvall
23. Kapten Gustaf Cederin, res
24. Kapten Jurgen von Essen
25. Kapten Alrek Sundström
26. Kapten Sten Sandgren
27. Löjtnant Gösta Egon Klettner
28. Underlöjtnant Curt Sundin, res
29. ?
30. Kapten Bertil Hökerberg
31. Löjtnant Stig Forsberg
32. Fänrik Ebbe Bring, res
33. Fänrik Tor Erik Petersén, res
34. Underlöjtnant Gustaf Olsson, res
35. Underlöjtnant Bo Rydstedt, res
36. Löjtnant Helmuth Wrangel, res
37. Underlöjtnant Olaf Söderlind, res
38. ? (Kav)
39. Underlöjtnant Stig Karpe, res
40. ? (Kav)
41. Underlöjtnant Bror Larsson, res
42. Löjtnant Bernt Juhlin
43. Löjtnant Esse Högstedt
44. Löjtnant Ragnar Dylte, I 19
45. Löjtnant Sven von Bahr
46. Underlöjtnant Stig Ljungstorp
47. Löjtnant Lars Hult, res
48. Löjtnant Gustaf Bogefeldt, res
49 - 50. ? (Kav)
51. Löjtnant Nils Ludvig Arfvedsson, res
52. ?
53. Fänrik Gösta Odqvist
54. ?
55. Underlöjtnant Berndt Berndtsson, res
56 - 57. ?
58. Löjtnant Herbert Kallenberg, res
59. Löjtnant Gunnar Henricson, regementschef 1963-70
60. Underlöjtnant Karl Erik Wallin, res
61. Fänrik Thore Johansson, res (senare på stat)
62. Löjtnant Torkil Svinhufvud
63. Underlöjtnant Lennart Lundmark.

Officerskåren 1936 på sjösidan av kanslihuset Vid repetitionsövningen detta år tjänstgjorde ett antal kavalleriofficerare i reserven tillfälligt vid I 10. Vid regementet låg också infanteriets studentsignalavdelning under ledning av kapten Rickard Montgomery och löjtnant Ragnar Dylte. Uniformsförsök med blivande fältuniform m/37 pågick, se bl a regementschefen och regementsintendenten. Personer, se numrering bild 2: 1. Kapten Gustaf Frithz 2. Kapten C G von Heijne 3. Kapten Gustaf Wallenqvist, regementsintendent 4. Kapten Per-Erik Malmström 5. Major Gudmund Silfverstolpe 6. Överstelöjtnant Ernst Jungstedt, bataljonchef 7. Överste Gustaf Berggren, regementschef 8. Överstelöjtnant Arwid Bruno 9. Major Eduard du Reitz, bataljonchef 10. Kapten Karl Henrik Parment 11. Kapten Åke Svinhufvud 12. Musikdirektör Viktor Fritzell 13. Underlöjtnant Gustaf Stangenberg, reserven 14. Löjtnant Sven Nordlund, res 15. Fänrik Bertil Bendz, res 16. Löjtnant Malcolm Frithz 17. Löjtnant Karl Erik Drake 18. Kapten Rickard Montgomery, I 1 19. Löjtnant Sten Vannérus 20. Kapten Torsten Hagstedt 21. Kapten Tord Klintberg 22. Kapten Karl Lindvall 23. Kapten Gustaf Cederin, res 24. Kapten Jurgen von Essen 25. Kapten Alrek Sundström 26. Kapten Sten Sandgren 27. Löjtnant Gösta Egon Klettner 28. Underlöjtnant Curt Sundin, res 29. ? 30. Kapten Bertil Hökerberg 31. Löjtnant Stig Forsberg 32. Fänrik Ebbe Bring, res 33. Fänrik Tor Erik Petersén, res 34. Underlöjtnant Gustaf Olsson, res 35. Underlöjtnant Bo Rydstedt, res 36. Löjtnant Helmuth Wrangel, res 37. Underlöjtnant Olaf Söderlind, res 38. ? (Kav) 39. Underlöjtnant Stig Karpe, res 40. ? (Kav) 41. Underlöjtnant Bror Larsson, res 42. Löjtnant Bernt Juhlin 43. Löjtnant Esse Högstedt 44. Löjtnant Ragnar Dylte, I 19 45. Löjtnant Sven von Bahr 46. Underlöjtnant Stig Ljungstorp 47. Löjtnant Lars Hult, res 48. Löjtnant Gustaf Bogefeldt, res 49 - 50. ? (Kav) 51. Löjtnant Nils Ludvig Arfvedsson, res 52. ? 53. Fänrik Gösta Odqvist 54. ? 55. Underlöjtnant Berndt Berndtsson, res 56 - 57. ? 58. Löjtnant Herbert Kallenberg, res 59. Löjtnant Gunnar Henricson, regementschef 1963-70 60. Underlöjtnant Karl Erik Wallin, res 61. Fänrik Thore Johansson, res (senare på stat) 62. Löjtnant Torkil Svinhufvud 63. Underlöjtnant Lennart Lundmark.

Från 299 kr

Officerskårens midsommarfest 1925. Sjösidan av kanslihuset

Namn, se bild 2.

1. Kapten Karl Norberg 2. Fru Elsa Montell 3. Fru Brita Malmström 4. Fru Stina Fant 5. Friherrinan Anna Leijonhufvud 6. Kapten Gudmund Silfverstolpe 7. Fru Sandra Lind 8. Kapten K G A Leijonhufvud 9. Fru Lisa Norberg 10. Kapte George Murray 11. Fröken Elfverson 12. ? 13. Fröken Anna-Stina Nauckhoff 14. Fru Märta Vannérus 15. Fröken Marianne Lorick 16. Fru Maj Hökerberg 17. ? 18. Löjtnant Gunnar Nordensköld 19. Kapten Paul Engdahl 20. Löjtnant Hjalmar Odqvist 21. Kapten Carl Leijonhufvud 22. Fru Margit Bark 23. Fröken Alice Jäderlund 24. Fröken Margit Nordensköld 25. Fru Karin Frithz 26. Fru Ellen Silfverstolpe 27. Fru Greta Parment 28. Fru Inga Rosenqvist 29. Fru Flory Åsbrinck 30. Kapten Philip von Krusenstierna 31. Fru Dagmar Sandgren 32. Kapten Tore Fant 33. Fru Anna Ulfeld 34. Fru Emy Sterky 35. Löjtnant Gösta Almqvist, reserven 36. Löjtnant Gustaf Rosenqvist 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Kapten Emil Montell 39. Löjtnant Nils Sparre, I 1 (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 40. Kapten Gösta Åsbrinck 41. Kapten Karl-Henrik Parment 42. Löjtnant Gunnar Bark, A 7 (arbetsofficer vid Åkers krutbruk) 43. Kapten Ragnar Sterky 44. Löjtnant Gustaf Frithz 45. Löjtnant Malcolm Frithz 46. Löjtnant Sigfrid Ulfeld, I 26 (Vaxholms grenadjärer) (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 47. Löjtnant Egon Klettner 48. Fröken Barbro Leijonhufvud 49. Underlöjtnant Esse Högstedt 50. Kadett Hans Siöcrona 51. Kadett Sven Almqvist 52. Kadett Frithz Eriksson 53. Kadett i reserven Abraham Leijonhufvud 54.  Löjtnant Sten Vannérus 55. ? 56. Löjtnant Bertil Hökerberg 57. ? 58. Löjtnant Svante Fleetwood, I 1 (var Intendentaspirant) 59. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 60. Löjtnant Sten Sandgren.

Officerskårens midsommarfest 1925. Sjösidan av kanslihuset Namn, se bild 2. 1. Kapten Karl Norberg 2. Fru Elsa Montell 3. Fru Brita Malmström 4. Fru Stina Fant 5. Friherrinan Anna Leijonhufvud 6. Kapten Gudmund Silfverstolpe 7. Fru Sandra Lind 8. Kapten K G A Leijonhufvud 9. Fru Lisa Norberg 10. Kapte George Murray 11. Fröken Elfverson 12. ? 13. Fröken Anna-Stina Nauckhoff 14. Fru Märta Vannérus 15. Fröken Marianne Lorick 16. Fru Maj Hökerberg 17. ? 18. Löjtnant Gunnar Nordensköld 19. Kapten Paul Engdahl 20. Löjtnant Hjalmar Odqvist 21. Kapten Carl Leijonhufvud 22. Fru Margit Bark 23. Fröken Alice Jäderlund 24. Fröken Margit Nordensköld 25. Fru Karin Frithz 26. Fru Ellen Silfverstolpe 27. Fru Greta Parment 28. Fru Inga Rosenqvist 29. Fru Flory Åsbrinck 30. Kapten Philip von Krusenstierna 31. Fru Dagmar Sandgren 32. Kapten Tore Fant 33. Fru Anna Ulfeld 34. Fru Emy Sterky 35. Löjtnant Gösta Almqvist, reserven 36. Löjtnant Gustaf Rosenqvist 37. Fänrik Sven von Bahr 38. Kapten Emil Montell 39. Löjtnant Nils Sparre, I 1 (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 40. Kapten Gösta Åsbrinck 41. Kapten Karl-Henrik Parment 42. Löjtnant Gunnar Bark, A 7 (arbetsofficer vid Åkers krutbruk) 43. Kapten Ragnar Sterky 44. Löjtnant Gustaf Frithz 45. Löjtnant Malcolm Frithz 46. Löjtnant Sigfrid Ulfeld, I 26 (Vaxholms grenadjärer) (tjänstgjorde på Studentkompaniet) 47. Löjtnant Egon Klettner 48. Fröken Barbro Leijonhufvud 49. Underlöjtnant Esse Högstedt 50. Kadett Hans Siöcrona 51. Kadett Sven Almqvist 52. Kadett Frithz Eriksson 53. Kadett i reserven Abraham Leijonhufvud 54. Löjtnant Sten Vannérus 55. ? 56. Löjtnant Bertil Hökerberg 57. ? 58. Löjtnant Svante Fleetwood, I 1 (var Intendentaspirant) 59. Löjtnant Pehr-Erik Malmström (far till syster Elisabeth) 60. Löjtnant Sten Sandgren.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår