Tre fotografier av sågen i Stegared som ingår i en grupp fotografier från en serie bilder från Stegareds tunnbinderi (drittelfabrik). Sedan tidigt 1900-tal har Mjällsjöbäcksfallet, mellan Mjällsjön och Stegasjön, utnyttjats för driften av en ramsåg. Här anlades 1913 även en s k Francisturbin för elproduktion, varifrån byarna Stegared och Angryd fick el fram till tidigt 1950-tal. Numera finns i driftdugligt skick, på grunderna efter den gamla byggnaden, ett sågverk med sågram från 1950 samt en yngre turbin och generator i en byggnad från 2005. Här fanns även en byggnad för tillverkning av smördrittlar (se bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_4-16).
Från 299 kr
Ateljéporträtt av prosten Magnus Ullman i Varberg.
Ateljéporträtt av köpman Frans Wennerholm, Varberg.
Prosten Magnus Ullman i Varberg sitter utomhus i en korgstol.
Flöjtspelaren
Prosten Magnus Ullman som blev kyrkoherde i Varberg 1881 och prost 1887. Han blev 1882 även inspektör för allmänna läroverken.
Utställning, dukat julbord på Göteborgs bank. (Se även bildnr G930-931.) Julbord i allmogestil där bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h räcker potatisen till bankdirektör Hans Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Bollspel vid Nöjesparkens entré, Påskberget i Varberg. Männen på bilden är från vänster till höger: Sven-Erik Blom, Göte Stolth, Ingemar "Freddy" Andersson, Roland Kullman och Erik Hallberg. Omkring 1952.
Köpman Hjalmar Sjöberg med fru. Troligen hans födelsedagsfirande, eller annan bemärkelsedag, eftersom han sitter med en bunt telegram i handen och de omges av blomsterbuketter. En bordsflagga ser ut att bära Odd fellows emblem.
Emanuel Svensson på Dämmarehult i finkläder utomhus. Han var far till "Gösta på Fridhem".
Jul på Källaren Munken, Stadshotellets "bakficka" i Varberg. Bild 1: Julbord med garnerat grishuvud närmast i bild, men även revbensspjäll, ansjovis i burk, tunga, rullsylta, julskinka och mycket annat. Bild 2: Två kvinnor ur personalen vid matsalens julgran. I det bakre utrymmet skymtar kakelugn och väggmålning. Källaren Munken fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellet, som var en första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag, men de hade även en festvåning med ingång från Bäckgatan.
Åhs folksskola. Elever och lärare samlade kring verandan, som likt takfoten har figursågade dekorer.
Ateljéporträtt av Doris Chrystell.
Wilhelm Ranch med en toddy i sitt hem på Wilhemsberg. Vid hans glas på bordet står en sockerskål och en glaskaraff. Ägare till Ranchs stenhuggeri.
Stenhuggeri. Stenbrottet vid fästningen med stenhuggare i arbete på klipphyllor. Tidigt 1900-tal.
Utlastning av gatsten från Hästhagabergen, Lilla Apelviken. "Fartyget - galeasen 'Petter' från Magnarp, skeppare Carl E Nilsson - ligger för ankar i lilla Apelviken utanför sk 'Bergyltahallen' och tager in gatstenslast till Danmark. Avlastage Carl Gustafsson, Varberg." På stranden ligger gatsten där två hästekipage och män arbetar med utlastningen från stenbrottet.
Stenhuggeri. Vy över stenbrottet Kullgrens Enka vid fästningen i Varberg. Nere i gropen står stenhuggare och längs ovankanten ses arbetsbodar. Tidigt 1900-tal, se även bildnr E5091.
Julbord i allmogestil på Göteborgs bank. Bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h slår upp i snapsglasen åt bankdirektör H Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. (Se även bildnr G1036-1037.) Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.