Stationen anlades 1860. Den gamla stationen hette Södertelge från början. Från 1885 till 1888 fick namnet Södertelge övre, sedan Saltskog tills ny station Södertälje södra byggdes 1921. Då överflyttades trafiken från Saltskog till Södertälje.
Från 299 kr
Provisoriskt stationshus i trä.Byggt 1901. Huset flyttades 1902 till Leråkra. Nytt stort stationshus i trä byggt 1902.Tillbyggt för telegrafens räkning 1928. Överlämnat till SJ som busstation 1939. Sålt till Lomma kommun i början av 1970-talet. Använt som fritidsgård.
Väntande resenärer vid Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnvägen, ASLJ Ingelsby station öppnad 1884. Persontrafiken upphörde redan i början av 1930-talet. På slutet gick det bara godståg innan Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnvägen, ASLJ lades ner 1955.
Stationen anlades 1874. Envånings station i sten. Elektrisk växelförregling. Namnet var tidigare Björnekulla. Stationshuset byggdes om i början av 1900-talet. Då byggdes godsmagasin, viadukt över banan, vattentorn och lokstall.
Huvudverkstaden, Vagn- och snickarverkstaden. Verkstadsanledningen utvidgades flera gånger under tiden. Frön början 1884 fanns vagnverkstad, sedan 1906 kom nya verkstäder; snickeriverkstad, målarverkstad och ny vagnverkstad. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Station öppnad 1894. Från början var det en- och enhalvvånings stationshus i trä. 1908 tillkom en vinkelställd byggnad i anslutning till stationshuset. Stationen nedlagd 1959. Stationen kvar 1988 som bostadshus.
Dylta bruk stationshus. Stationen togs i bruk 1856 och var från början en gammal prästbostad. På bilden syns stationsföreståndare Frans Andersson som arbetade på Dylta bruk station från 1942 fram till pensionen 1948.
Dal hållplats anlagd 1894 av Falkenbergs Järnväg. Från början var det en hållplats med tillhörande banvaktstuga, men 1898 byggdes banvaktstugan ut med biljettexpedition och väntsal. Järnvägen förstatligades 1939-1940. På spåret syns en Hilding Carlsson motorvagn.
Halmstad Central station öppnad 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Godsmagasinet och ilgodsmagasin har tillbyggts i början av 1900- talet. Halmstad - Nässjö Järnvägars garage för motorvagnar o snabbvagnar uppfört 1938.
Åkers styckebruk stationshus ur trägårds synvinkel. I vänster kanten skymtar en buss med passagerare. Stationen uppfördes 1895. Bangården ombyggdes 1947 med bredare plattformar och längre spår. I början av 1950 byggdes ett nytt stationshus.
Östervärn station i Malmö öppnades 1892 av Malmö - Simrishamns Järnväg, MSJ. Tvåvånings stationshus i tegel. Trafikplatsen lades ned i början av 1990. Spåren revs. På bilden syns MGJ resandetåg med ånglok.
Östervärn station i Malmö öppnades 1892 av Malmö - Simrishamns Järnväg, MSJ. Tvåvånings stationshus i tegel. Trafikplatsen lades ner i början av 1990. Spåren revs. På bilden syns resandetåg med ånglok.
Smalspårsloket SJ Gp 3118 byggdes 1918 av Motala Verkstad för Västergötland - Göteborg Järnväg och hade då littera VGJ 21. Loket var fortfarande i drift, bl a på sträckan Växjö-Oskarshamn, i början av 1960-talet.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnväg, TGOJ M3t 71, 72 och 73. Turbinloken. De tillverkades i början av 1930-talet av Nohab. 71 och 73 finns som museislok i Göteborg dok 72 är museislok i Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Statens Järnvägar, SJ Kc2 332 . Leveransfoto. Fick namnet Lars. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 60 km i timme. Det omnumrerades 1901 till SJ Kc5 332. Loket slopades och skrotades i början av 1920-talet.
MKontJ lok 4. Leveransfoto. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ MKb 1032. I början av 1920-talet slopades och såldes till Petersen & Albech, Köpenhamn, Danmark.
MKontJ lok 4. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 75 km i timme. Såldes 1909 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Mkb 1032. I början av 1920-talet slopades och såldes till Petersen & Albech, Köpenhamn, Danmark.
Herrevadskloster användes fram till början av 1900-talet av Skånska husarregementet; under perioden 1858-1898 inkvarterades här exercisskvadroner. Åren 1902-1957 var Herrevadskloster remontdepå och användes sedan åren 1960-1994 som utbildningslokaler för Krigsflygskolan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.