Seby gravfält. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Från 299 kr
Beskrivning till planskissen: a) trappsteg, b) mjölbinge i två fack, c) bänk, d) lufttrumma, g) före detta spannmålsbingar, i) glugg, k) stödkäpp respektive hål för dito, till källarinredningen, l) stort laggkärl, m) låg fylld grav med murad kant, n) katthål. Knuttimrad källarbod. Grundens 3, 94 à 3, 97. Bottenvåningens längd ca 3, 80 meter. Övervåning. B 25 cm större. Härtill planer, foton av två motiv och beskrivning.
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Gillberga. Ekonomibyggnader uppförda i sten och stråtak. "Stenby by nära västra kusten. Stora stenlängor, många med "dös" (rundade hörn). Konformiga gavelbyggnader. Byn är ... i 2 grupper, en mindre grupp i norr om fyra gårdar, i söder den större gruppen med många ... Den norra delen har enkel radbytyp med långa, smala lahagar, hägnadeav ... Obs gångstigarna mellan mangårdarna; genvägar; vanligt. Gott om stenmurar i byns omgivning. Typisk stenby."
Det lilla gröna huset bakom Tripp-trapp-trull. Här bodde sjökapten Claes Emil Holmgren i 55 år, fram till sin död ??. Här fostrade han och hustrun elva barn varav nio överlevde fadern. Hustrun avled 1938. Claes Emil var till sjöss större delen av sitt liv och ägde bl a den sista kalmarbyggda träskutan, Astrid, som färdigställdes 1903 och senare seglade under namnet Falken II. Hon sprängdes 1968.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
En av bataljon af Trolles entrépartier. Fasaden är putsad med rusticerad bottenvåning och delas delvis upp av lisener. Mellan bottenvåningen och nästkommande våning löper en gördelgesims och ovan entren finns en liten balustrad. Fönstren bestående av fyra lufter, varav de två nedre är större och spröjsade, har raka muröppningar. Entrén utgörs av en spegeldörr med tre speglar per dörrblad och avslutas upptill av ett rundbågigt överljus. Framför byggnaden finns en mönsterkrattad grusyta på vilken det lligger ett stort ankare.
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Karlsborg, Rödesund i början på 1900-talet. Följande hus ses på bilden, från vänster murare Magnussons, skomakare Copangs, skomakare Biraths och Mamsell Odhners. Närmast från höger urmakare Beckers, målarmästare Nilssons, f.d. Lots Sundqvists änkas, madam Anderssons (det större huset). Vidare ses ett litet hus där "Fiol-Anders" bodde, samt svarvarestugan en av de ursprungliga bodarna i Rödesund. Det stora huset sist är Palmqvistska villan med en uthuslänga. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album.
F6 Karlsborg 1943. Haveri på mossen Södra Mellången utanför Askersund vid nödlandning pga dimma. Planet voltade och besättningen drunknade. Under försöket att rädda besättningen blev planet helt sönderslaget. Vid själva nödlandnigen hade inga större skador uppstått på planet. Cirkeln visar var flygplanet nödlandade. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Kvar i stan 26 juli 1967 En familj bestående av mor, far och två små pojkar varav den yngsta pojken sitter i en sittvagn som fadern kör. Mamman håller den större pojken i handen och han håller sin andra hand på broderns vagn. Pojkarna är klädda i T-tröja respektive tröja och byxor, pappan är klädd i vit tröja och ljusa långbyxor, mamman bär vit tröja och kort, mörk kjol.
Lasarettet 14 juni 1967 En patient sitter på en stol med en klämma på näsan klädd i vit undersökningsrock. Han har ett rör i munnen med en slang som mynnar ut i fler slangar som är kopplade till något som ser ut som en syrgastub med en större mätapparat i anslutning till denna med stora pappersrullar på. Två sjuksköterskor klädda i vita rockar står med ryggarna mot kameran och betraktar resultatet på mätningsutrustningen.
Kvar i stan 26 juli 1967 En kvinna går med en tax i koppel på stan mitt i centrala Örebro. Hon är klädd i ljus kofta och mönstrad kort kjol. En man går bredvid henne klädd i ljus skjorta, ljusa byxor oxh han bär en bag i sin högra hand. Människor och bilar syns i bakgrunden. Till höger går en man med en större hund.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över strålgången föremålfrontlins för ett "torrsystem" (till vänster) och ett "immersionssystem" (till höger). Öppningen för det strålknippe, som tränger in i linsen, är för immersionssystemet avsevärt större. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Multrå kyrka. Den senmedeltida kyrkan revs inte utan infogades i den nya som byggdes efter ritningar av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan blev en s k Karl-Johanskyrka som inte är lika långsträckt som Simon Getings kyrkor, men som har större bredd och är försedd med tunnvalv av trä. Kyrktornet avslutas av en åttkantig lanternin med spira och förgyllt kors. Altaruppsatsen från 1769 är utförd av Edler och predikstolen är snidad 1864 av Hans Jakob Sundström.
'Bildtext: ''Havsvik med rös. Riktning 230.'' :: Vy med berghällar och ner mot havet större rös med stenblock. På avstånd öppna fält, åkrar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Barrskogsområde. Riktning 152.'' :: Vy med berghäll i förgrunden med ev stenmur. Nedanför större område med barrträd (tall), på avstånd syns en gård. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
'Skarvar vid bon, 6 fåglar i förgrunden och ett större antal i bakgrunden. :: På baksidan av fotot står: ''En annan skarvart - Ph. Neglectus - som bygga sina reden på strandklipporna. I bakgrunden till höger flyga ungar av en tredje art. Klippornas vita färg orsakas av fåglarnas exkrementer. :: :: Ingår i serie med fotonr.167-179, 181-184, 186-191, 193-196, 198-203 samt 205-215 med foton från Hilmer Skoogs expedition till Sydafrika år 1912-1913.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.