Personalen vid Borggårds bruk 1905. Vid tiden hade brukets omställning från stångjärnstillverkning mot redskap och järnartiklar pågått en tid. Grepar, tjugor, spadar och skyfflar var som synes viktig del i produktionen, men tiden pekade mot mindre artiklar som krokar, söljor och skruvar med mera. I mannen med högst position i bilden, såväl som i realiteten, iklädd något ljusare kostym ser vi brukets delägare Adolf Trägårdh.
Från 299 kr
Ett av tiden påverkat fotografi som ändå ger en enastående vy över Högabacken söder om Rimforsa. Året är 1902 och närmast betraktaren ses Sjöstugan, som även burit namnen Strandhem och Mejeriet. Vid tiden för bilden bodde här stenarbetaren Axel Wilhelm Johansson och hustrun tillika mejerskan Anna Olivia Hag. Sannolikt ser vi dem på bilden i kretsen av grannar. I bakgrunden ligger det vitrappade Tävelstad missionshus.
Fyra väninnor i sällskap med hund troligtvis hemma hos fotograf Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Sittandes på marken från vänster ses Ester Karlsson - mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tilltalsnamn och giftermål- därefter hennes syster Ingeborg Karlsson med hund i knäet och därefter Ella Sjögren. Stående ser vi vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Vy över Nystadviken i sjön Vindommen i Hannäs. På näset skymtar ruinen till Hannäs gamla kyrka. I bildens förgrund ser vi den ursprungliga stugan som sedermera kom att bli statbostaden Labbet till Hägerstad skattegård i Hannäs. Enligt traditionen uppförd som snickarstuga men från 1918 tillbyggd i stugans bägga ändar vilket fick huset på bilden att bilda en mittdel i en sammansatt bostad med två lägenheter.
Vy mot Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Bland individerna ser vi sannolikt hemmansägaren Jonas Jonzon i egen person och som en smula karskt placerat sig på timmertraven. Den sittande kvinnan närmast Jonzon torde vara hans hustru Matilda, följd av dotter Karin iförd folkdräkt. Männen till vänster respektive höger i bilden var enligt uppgift bröder vid namn Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna har identifierats vara makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Från Wallenbergska trädgården i Linköping. Trädgården, som sträckte sig från nuvarande Lasarettsgatan till nedre delen av Djurgårdsgatebacken, hade anlagts av stadsläkare Johan August Åman och vidare utvecklats av den följande ägarfamiljen Wallenberg. Informationen som ges i anslutning till fotografiet är motsägelsefull. Dateringen 1898 är rimlig men knappast uppgiften att vi ser fru Wallenberg med döttrar. Nämnda år var änkefru Wallenberg avflyttad och makarna hade oavsett inte begåvats med så många döttrar.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
En till åren kommen Didrik von Essen, möjligtvis porträtterad vid något av stadens serveringar. En tänkbar plats är annars hans bostad i den så kallade Marckska gården vid Hunnebergsgatan. Efter många år av kringflyttande tillvaro hade han från 1906 erbjudits möjlighet att där stadigvarande hyra en lägenhet genom gårdens ägare friherrinnan Clara Marcks von Würtemberg. Bostaden kom han att disponera till sin död 1922. Oavsett plats ser vi honom i en rofylld stund med kaffetår och dagens avisa.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna får vi anta är makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
Lokstall i Älmhult. Från vänster i bild: A 1002 och bakom detta troligen Md 917 med en kraftig panna som fanns på III distriktet 1933-34. Därefter Ke 928, där bakom ett Tb-lok, E-lok och ett Tb till. Tendrarna man ser sedan är Gb halvrund (eventuellt en F-lokstender), Ga2 med verktygslåda bakpå och Ga2. Ett B-lok sticker ut och till höger därefter ett Tb-lok inne i stallet.
Personal och civila vid Eksund Järnvägsstation. Notera att flaggan ser inverterad ut, detta är en bieffekt av den typ av film, ortokromatisk film, som användes vid den här tiden. Reklam: Van Houtens Caco; Lif & Sjukförsäkringsbolaget Vasa; Sunlight; Söderfors Bruk; Juvelerare Hallberg; Arboga Margarin; Kronseparator; Elfkarleö Bruk; Helsingborgs Galoscher; Galscher Skandinaviska Gummiaktiebolaget; Klas Törnblom Eskilstuna; Hedemann's Tobak Snus; Carlsviks Fotogenmotor; Singer Symaskiner; Stockholms Dagblad; Gust. Carlsson & Co, Crossley's Gasmotorer; K M Lundberg; Carnegie Porter; Örebro Kexfabrik; Peter Fricks Victoriakaffe.
Kafébolaget uppförde i början av 1950-talet ett nytt restaurang- affärs och bostadshus i hörnet St: Larsgatan och Göran Dyks gata. Byggnaden förutsatte tidsödande sprängningsarbeten. Mitt i bilden ser man det kraftigt ombyggda, men bevarade jugendhuset på Göran Dyks gata. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.