Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. Elvarningsskylten byttes vid denna tid till åskvigg. TT
Från 299 kr
Tågfärjan Malmöhus lägger ut från hamnen. Oljecistern med texten Gulf i bakgrunden. Färjan Malmöhus byggdes 1945 av Kockums Mekaniska Verkstads AB i Malmö och ägdes av SJ Färjetrafik i Malmö. Malmöhus gick som passagerar och tågfärja mellan Malmö och Köpenhamn fram till 1974.
Bro över Dalälven. Krylbo - Jularbo. Anläggning av en ny kraftigare bro 1915-16. Den bro som byggdes kom att vara i bruk fram till 1994 då de ersatten av ännu en ny bro. Bron som syns i bild är bron från 1873-75, den finns kvar(2014) och kommer eventuellt att bli byggnadsminnesförklarad. Mvh Börje Forslund
T semafor En- och enhalvvånings stationshus i trä, stationen öppnad 25.11.1899. Lokstall i tegel för två spår. Bevakningen upphörde 31 maj 1959 och stationen var därefter hållplats fram till nedläggningen 1961. Stationshuset kvar 1988 som sommarbostad .Trafikplats anlagd 1900. 1945-47 renoverades hela undre våningen
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30 stycken beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Statens Järnvägar, SJ Xa4 206 byggdes av ASEA och levererades till SJ 1938. Den gick i trafik i Malmöregionen fram till 1970, och skrotades någon gång mellan åren 1970-73. Litterat vid leverans var Xa4, men ändrades till Xoa4 1940 och slutligen till X4 1970. Här står motorvagnen inne på Hagalunds bangård, bilden troligen tagen strax efter leverans.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31 vid Falun järnvägsstation. SJ Yoa1 31 var en eldriven provrälsbuss som byggdes av ASEA och ASJ 1948. Rälsbussen togs fram för att testa om eldrivna rälsbussar kunde ersätta de dieseldrivna på de elektrifierade sträckorna. Försöket slog väl ut och SJ satte in rälsbussen i reguljär trafik och beslut togs att konvertera 30st beställda dieselrälsbussar till elektriska rälsbussar.
Förbindelsespåret till ångfärjan i Jörgen Kocks gatan. Det högra av spåren går till Ångfärjestationen. Det vänstra användes av Malmö stads spårvägars linje 7 samt Malmö stads gasverks koltåg fram till hösten 1963. Fackverkskonstruktionen över gatan är en del av den linbana som gick från Nyhamnen bakom fotografen till Konstgödningsfabriken vid Carlsgatan.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, banvaktstugan vid Stenberget på linjen mellan Våmbsklevens hållplats och Billingens hållplats. 1870 års Varnhemsväg korsar järnvägen. En av arbetlagsledarna för SAJ banbygge 1902 - 1904 var Gustav Karlsson. Han blev senare banvakt med placering i banvaktstugan vid Stenberget där han tjänstgrorde fram till 1945.
Målning föreställande Fred F. French Building på 45th Street at 551 Fifth Avenue, Manhattan, New York City. 1928 flyttade SJ Resebyrå sin New York-verksamhet från 52 Vanderbilt Avenue till den avbildade byggnaden där den huserade under namnet 'Swedish State Railways Travel Information Bureau' fram till 1934 då man lade ner verksamheten i New York.
BJ, FLJ, SWB. Nytt stationshus 1939-40. Wäsman - Barkens Järnvägs station i Ludvika hette MARNÄS. BJ-stationen hette "B:s Ludvika" fram till 1903-05-01 då en ny gemensam station för BJ, FLJ och SWB anlades och kallades LUDVIKA. BJ , Bergslagernas Järnväg. FLJ , Frövi - Ludvika Järnväg. SWB , Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg
Vy vid Sjömarken. Stationen byggd 1913.Det anlades också en park- och badanläggning, driven av GBJ,Göteborg-Borås Järnväg fram till 1936, då den såldes till Borås stad. Persontrafiken nedlades fr o m 12 maj 1968 och godstrafiken fr o m 1 september 1974. Växeln till stickspåret borttogs i december 1975
En grupp arbetare utanför tegelbruket vid Barnhemsgatan i Ljungarum, Jönköping. Bruket tillverkade kalksandstegel. Det ägdes av Carnell, såldes sedan till Arvid Andersson och lades ner ca 1940. Stående från vänster: Gunnar Nord (6), Gabriel Malmqvist (7), Wern? (9), Verkmästare Nord (12). Stående längst fram: Jakob Wern (3).
Kökspersonal utanför köket vid Jönköpings Regemente I 12 från mitten av 1920-talet. I mitten köksunderofficeren i mössa m/ä. Dessutom två köksfurirer, varav den äldre med stor sannolikhet är en före detta indelt knekt. Jönköpings Regemente I 12 låg fram till och med år 1927 i Jönköping, men blev 1928 Jönköping-Kalmar Regemente I 12 i Eksjö.
Hjärttorp utanför Jönköping. Gruppbild av människor vid festligt tillfälle, ute vid Tords klubbstuga. Från vänster 1. Norbert Fridh. 2. Ture Nilsson med Jan-Åke Nilsson i knät. 3. Alice Sandahl. 4. Majken Nilsson. 5. Erhard Johansson. 6. Åke Sandahl. 7. Bengt Sandahl (längst fram).
Barnen är på födelsedagskalas hos Olle Karlberg. Alla bodde på Kungsgatan 10. Huset ägdes av Jönköpings läns sparbank där även banken hade sina lokaler. Vid det dukade bordet längst fram från vänster sitter: Ulf Pettersson, Siv Pettersson, Karin Patzold, Olle Karlberg, Ingvor Lindahl, Monika Patzold och Jan Lindahl.
Kökspersonal i köket vid Jönköpings Regemente I 12 från mitten av 1920-talet. I mitten köksunderofficeren i mössa m/ä. Dessutom två köksfurirer, varav den äldre med stor sannolikhet är en före detta indelt knekt. Jönköpings Regemente I 12 låg fram till och med år 1927 i Jönköping, men blev 1928 Jönköping-Kalmar Regemente I 12 i Eksjö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.