Engesberg. 1947. Engesberg ligger på Norrlandet i Gävle kommun, en badvik med campingplats och vandrarhem. På 1970-talet anlades en fiskehamn för trålare. I viken ligger ett båtvarv, grundat 1928 av August Wahlström. Engesberg var från mitten av 1800-talet ett stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att bli industriområde. Så blev det inte. 1915 flyttade ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Hade startats i Torsåker 1893 och flyttats till Sofiedals herrgård i Valbo 1905. Engesberg blev 1927 ett skyddshem för pojkar och drevs från 1938 av staten under namnet Statens uppfostringsanstalt. År 1949 anlades badet och småstugor sattes upp sedan Gävle stad vägrat uppfostringsanstalten fortsatt arrende och utbyggnad. I herrgårds-byggnaden öppnades 1979 en servicebutik och i annexet, den äldsta byggnaden, finns våtutrymmen för campare. Engesbergs Restaurang marknads-fördes flitigt i början av 1950-talet. Reportage för Arbetarbladet.
Från 299 kr
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet. Spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIk. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, vilken Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ishockey mellan Huge - GGIK. 29 december 1949. GGIK är förkortning för Gävle Godtemplares Idrottsklubb. GGIK kallades för Godis eller Saftpiraterna. IK Huge ansökte 1938 om inträde i Svenska Ishockeyförbundet, och spelade sin första ishockeymatch på Kastvallen den 26 januari 1939. Klubben vann därefter DM-titlarna 1939, 1940 och 1943. Den 26 december 1949 debuterade man i Sveriges högsta division med match mot Nacka SK borta, Nacka SK vann med 3-2. I ishockey spelade IK Huge i Sveriges högsta division säsongerna 1949/1950, 1950/1951 och 1952/1953. 1961 låg man i Division IV. Inför säsongen 1962/1963 lades ishockeyverksamheten ner, innan man i början av 1970-talet återigen hade pojklag. 1994 anmälde man ett seniorlag för första gången sedan det tidiga 1960-talet. Den 2 december 1995 fick man tillgång till konstfrusen isbana.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnad uppförd av Nilsson 1912 där Kungs- och Lasarettsgatorna möter Södra vägen (Kungsgatan 38). Arkitekt var Gottfrid Ljunggren och beställare var kronofogde Emil Willner (f 1868-10-12 i Malmö Caroli) som 1910 anlände med familjen till Varberg från Kristianstad. Där hade han gift sig med makan Blenda Elfrida Alfhild Nilsson (f 1870-05-25 i Skurup) och fått tre barn: Nils Torsten Jakob f 1899-11-22; Laura Ingegärd Elisabeth f 1902-06-13; Hans Arvid Sigfrid f 1904-06-03. De bodde troligen först i Kopparslagaren 6 (tomt 236) och sedan i Djurläkaren 3 vid Eskils park (tomt 383) innan Willners villa stod klar. Familjen lämnade villan och Varberg i december 1917 då de flyttade vidare till Växjö. Här låg senare Restaurang Gillet. Tomten hägnas med ett moderna trådstängsel i smidda ramar; vitmålade åt Lasarettsgatan, omålade åt Södra Vägen. Till vänster om grinden står två skyfflar.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl a krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakrstia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbariären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Lidens gamla kyrka. Kyrkan bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade. Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läkarkarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut. Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Lidens gamla kyrka. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.