Tabletter i plastlådor staplade på varandra på pall. Baktill Läkerol framtill i bild Zoo tabletter redo att fyllas på bandet vid Shuurmaskinen för vägning och packning i barnaskar. Läkeroltabletterna öses på band och packas i Flip Top maskinen som ses till vänster baktill i bild. Stämpelklocka på väggen samt väggur lägre upp på väggen.
Från 299 kr
En s.k. "självavläggare" en föregångare till självbindaren. Maskinen samlade upp säden i kärvar och lade av dem i snygga länkar men sedan fick man "ta upp" och binda kärvarna, eller nekarna, som man säger i vissa delar av Sverige, för hand.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
TV-aktuellt filmar i S-datas hålkortsrum (03-20) i våningen på 3 tr. Fröken Marianne Stener, närmast, sköter en IBM 108 Card Rowing Machine. Maskinen kan förutom vanlig sortering av hålkort även kolla korten i avseende på kortsekvens, stansningar i rätt kolumner etc. Golvet är försett med heltäckande matta för att dämpa bullret. Närmast fönstret arbetar fröken Anita Meltzer.
Män i arbete vid maskin. Antagligen Voldemar Mei med ryggen vänd mot kameran. Rullar läggs i klippen och klippta ark kommer ut på andra sidan av maskinen. Klipp 5 (fabrikat Masson/Mason & Scott), byggnad 10. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
Till höger ses Denny Andersson med hörselkåpor och mannen vid maskinen är Lars Neckén, 1980-tal. De arbetar vid pappersfabriken i Byggnad 6. Antagligen KM 2 till höger och klippmaskiner till vänster. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man, iklädd skyddsrock, arbetar vid tryckpressen. Han håller en tidningssida med typer, i händerna. I fickan, på rocken, har han två pennor. På golvet, nedanför maskinen, ligger en rulle tidningspapper med tryck på. I bakgrunden skymtar en sopsäck.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Anderstorps Stormosse ca 1941.Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet. Arbetare vid en torvmaskin med transformator och verktygslåda är: Ingrid Magnusson vid linbanan, Anna-Britt Salomonsson gift Ljungberg inne i maskinen, Alrik Salomonsson från Gunillabo högst upp till vänster, Ragnar Hjelm med kepsen på sned, 3 bröder Johansson från Mossebo.
Hellefors Bruks AB Lokomotiv 1 tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1883, Kristinehamn. 6-hjulig, 6-kopplad med tankar mellan framplåtarna. Cylinderdiameter: 166, slagets längd: 320, drivhulens diameter: 600, fasta hjulbasen: 1940, spårvidd: 742, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 12 atm. Dragkraft: 880 kilo. Vikt i tjänst: 7000 kilo. Kolboxens rymd: 168 kilo. Vattentankens rymd: 565 liter. Befprdrad bruttolast i stigning 1:50 med 12 kilometers hastighet per timme 36 ton exl. maskinen.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall mot norra väggen. Bytesmaskin för provstavar. Framför bytesmaskinenstår avlastningsbocken för för maskinen vid överföring av aktiva provstavsbehållare till transportstrålsskydd. I bakgrinden, vid väggens vänstra sida, står förlängningsstång för bytesmaskinens grip. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
MT Falsterbohus Reg:8489 Byggd:1941 Varv:KMV DW:16.475 BR:10.236 Mått:156,4 x 20,1 x 8,8 Upplagd efter leverans fram till 1942 då fartyget sattes in i lejdtrafiken. Minsprängd 1948 utanför Hallands Väderö på resa Göteborg-Malmö. Fartyget sattes på grund för att inte sjunka. Flottogs och togs till KMV för reparation. Såld 1955 till O.&H. HOLTA A/S, Norge. M/T HAVLIDE. Fick 1960 brand i maskinen på resa Aden-Dakar. Efter att branden släckts togs fartyget under bogsering men råkade ut för en storm som fick bogsertrossen att brista. Fartyget strandade och såldes i havererat skick till grekiska upphuggare. Upphuggen 1961 i Pireus, 16574
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.