Utsikt från Mellersta valvet på fästningen över badhusen, nuvarande Barnens badstrand och hamnen. Närmast i bild syns nuvarande vandrarhemmet i längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Den högre vita byggnaden är det gamla s k kronobageriet och därefter ses fästningens första valv. I fjärran ses ett tåg lämna staden och industribebyggelsen i stadens norra delar. Bilden är troligen tagen mellan 1905-1915.
Från 299 kr
Prosten Magnus Ullman från Varberg med sällskap på gården Spekedal i Onsala. Han sitter som nummer två från höger på bänken. Bakom dem ses manbyggnadens glasveranda med ett par av fönstren uppställda. Det var Ullmans farfar och namne som 1812 köpte Spekedal 1:1 och bebyggde 1820. 1861 gick gården i arv till hans yngsta dotter och därefter vidare på kvinnosidan och eftersom de var gifta med sjökaptener har gården kommit att betraktas som en av Onsalas s k kaptensgårdar.
Vykort, "Varbergs nya Varmbadhus", sett från nordöst längs Strandgatan. Jämför med bildnr F1672 från andra riktningen. Varmbadhuset invigdes 1925.
Vykort, "Varberg. Varmbadhuset". Varmbadhuset i Varberg, sett från bron över till Kallbadhuset. Varmbadhuset uppfördes 1866 och takets torn och gavlar är rikt utsmyckade med olika tidstypiska nationalromantiska drakornament.
"Varberg. Arkitekt Allan Berglunds första ritning till nytt varmbadhus i staden. Efter modell i marzipan av konditor Åke Jönsson fotograferat av Elof Ernwald. 1923."
Varmbadhuset i Varberg, fotograferat efter 1912. Verandan till vänster har blivit inglasad, jämför med bildnr F1663. Varmbadhuset uppfördes 1866 och är rikt utsmyckat med olika tidstypiska nationalromantiska drakornament på takets torn och gavlar.
Varmbadhuset i Varberg, uppfört 1866. Verandan till vänster är här öppen, jämför med bildnr F1669.
Vykort, "Varberg. Varmbadhuset." Till vänster i bild syns tullkammaren, därefter varmbadhuset med huvudentrén mot hamnen. I bakgrunden Varbergs fästning. Bilden tagen mot söder.
Livräddningsbåten "Gunnar Karlsson" på Båtfjorden 1947. Flera personer befinner sig ombord.
Prosten Magnus Ullman i Varberg poserar på sin 80-års dag i rottingstol mellan blomsteruppsättningar.
Ungdomsporträtt av Maj Winqvist (brorsdotter till fotografen).
Mansporträtt. Handlare Frans Wennerholm, Varberg.
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från Öströö herrgård, även kallad Öströö slott. Salongen, med olika sittgrupper, kassettak och kraftiga omfattningar runt dörröppningarna. På den välfyllda bokhyllan står ett stort antal fotografier uppradade.
Montör och maskinföreståndare Kruse Johansson vid Varbergs Rundradiostation. Varbergs Radioklubb startades 1925, samma år som Sveriges nationella radiosändningar startades, och var jämte Falun de första lokala stationerna i landet. Sändningarna började i regel klockan 18-19 och pågick till 22-22:30. Varbergs rundradioverksamhet startade med en provisorisk sändare i Yngeredsfors Kraft AB:s ångreservstations lokaler på Hamnvägen. Därefter flyttade man till Stadshuset vid torget, varifrån de första lokala programmen sändes, och därpå flyttade radioklubben in på Tullhusets vindsvåning. 1931 gavs föreningen där betydligt större utrymme. Meddela gärna oss om du vet var denna bild är tagen!
Frans Wennerholms manufakturaffär i hörnet Borgmästaregatan (41) - Kungsgatan. 1940-tal.
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Remtransmission i taket. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Hyvel för fasning av tunnstavar. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.