Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Från 299 kr
Fotografens barndomshem Pålsholm i Vreta kloster.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Överstad Källgård i Askeby socken. Dokumenterad av Östergötlands museum 1941. Manbyggnaden uppfördes ursprungligen omkring 1750. En om- och tillbyggnad genomfördes 1860. Vid tiden för bilden stundar arvsskifte med en modernisering som följd. Vy från norr.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Hunnebergsgatan 12 i Linköping. Fotoåret 1929 och däromkring ägdes gården av snickeriarbetaren av Carl Edvard Johansson med familj. Som brukligt vid den här typen av hus och läge hyrde en rad personer husrum i byggnaden. Källorna talar om ett 15-tal hyresgäster inklusive barn vid tiden. Tomtens avgränsning ger sannolikt svar på var i huset ägarfamiljen bodde och i vilken del ytorna hyrdes ut. Vy från gårdssidan 1929.
Norra gaveln till fastigheten Repslagaregatan 18 i Linköping. Ålderdomligt hus som bestod sitt centrala läge i staden in på 1950-talet. Det vita huset till vänster i bakgrunden låg tills det revs i hörnet av Repslagaregatan-Nygatan.
En typisk interiörbild från ett borgligt hem vid tiden för bilden. Från det sena 1800-talet kom det på modet bland förmögna att avbilda sina bostäder. Från svenska städer finns således bevarat otaliga interiörer likt exemplet, närmast alltid med möblering i tidens stil. Just denna har daterats till år 1895 och visar löjtnant Klas von Feilitzens hem i det så kallade Överstehuset nära Linköpings central. Fotografiet har lämnats oss utan angiven fotograf, men sådan kan sannolikt hittas i von Feilitzens granne, tillika översten och amatörfotografen Fritz Lovén.
De så kallade Järnvägsbostäderna i Linköping upptog hela södra delen av kvarteret Bromsaren. Här genom ett sprucket glasnegativ daterat 1907. Byggnaden revs 1958 för att bland andra önskemål ge plats för Gunnars fabriker.
I hörnet av Nya Tanneforsvägen och Färgaregatan låg detta hus fram till kort efter fototillfället 1967.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Vid tiden disponerades gården av makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson med barn för sommarboende.
Vretagatan 7 i hörnet av Rydsgatan (senare Orrgatan) och Vretagatan i Linköping. Foto 1967 kort före verkställd rivning.
Rivningsfastighet i hörnet av Rydsgatan (senare Orrgatan) och Vretagatan i Linköping. Foto 1967.
Parti av Hunnebergsgatan i Linköping som väl visar den variation gatans hus uppvisade i äldre tider. Här de bägge trähusen till Hunnebergsgatan 25 vid sidan av det reveterade nummer 27. Vy från nordost 1929.
Ett ögonblicks förnimmelse av att man var där. En glimt in mot gården till Hunnebergsgatan 9 en sommardag 1929.
Lindbladsgården, tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads barndomshem i Skänninge. Vy mot gårdssidan. Dokumentation av Östergötlands museum 1946.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Paret Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping under senare delen av 1896. Med sig hade de barnen Elsa, Per och Erik, varav de bägge äldre syskonen var födda i S:t Petersburg där faderrn tjänstgjort som militärattaché. Skälet till familjens ankomst till Linköping var Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgänadjärregementet. I april månad 1898 avancerade han till regementets överste och chef, och det var i det sammanhanget familjen flyttade från sin första adress i staden till stadsvåningen invid Drottninggatan. Genom levnadsbeskrivningar över dottern Elsa Brändström är det känt att makarna lät sina barn undervisas av både franska och tyska guvernanter. Bilden kan därför tolkas visa de äldre barnens studerkammare. Från väggen blickar kung Oscar II fordrande mot skrivborden. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Fotoåret 1967 var ödet för fastigheten Nya Tanneforsvägen 80 beseglat. Snart revs huset för att ge plats för en skolpaviljong till Tanneforsskolan.
Miljö i Linköping som sedan länge är utraderad. Östgötagatan 2 var adressen en tid och före gatans utläggning fick de boende ömsom påtala att man bodde utmed Kattbrunnsgränd/gata, Tuppgränd eller Brunnsgatan, beroende på tid och sammanhang. I bildens omedelbara förgrund anas Brunnsgatans möte mot Östgötagatans östra sida. Brunnsgatans kommande löp västerut var vid tiden för bilden ännu inte utlagd. Foto 1929.
Fastigheten Storgatan 38 i Linköping från gårdssidan 1929. Gatuhuset har en hög ålder och uppfördes kort efter den stora stadsbranden år 1700. Gården bär en del folkliga namn där Tornebergska är ett vanligt förekommande vid sidan av Göta-huset. Den förstnämnda namnet efter guldsmeden Nils Tornberg som ägde gården från det sena 1700-talet. Göta-huset efter det varuhus som långt senare var inrymt i huset. Sedan 1965 står huset rest i Gamla Linköping och rymmer populära Dahlbergs café. Se där! Ännu ett namn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.