Parti av stationsomtådet. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder.
Från 299 kr
Första Lapplandsexpressen Tvåvånings stationshus av timmer, byggt av SJ. Arkitekt Folke Zettervall. Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik
Statens Järnvägar, SJ Kd 542 med persontåg Namnet före 19/3 1875 "Jäbbarp" .Ett rymligt, lätt stationshus i trä invid livgrenadjärregementenas mötesplats Malmen. Huset blev snart tillbyggt och utgjorde dessförinnan modell för stationshuset vid Porla hälsobrunn. Stationshuset ombyggt 1902. Öppen hela året från 27.10. 1884 Arkitekt F Zettervall. K-märkt 1986. Stationen anlades på 1860-talet. Den nuvarande stationsbyggningen uppfördes 1903
Statens Järnvägar, SJ Oc 386 med persontåg Centralstationen. Tvåvånings stationshus i sten med mindre banhall. Byggdes liksom Malmö av en dansk arkitekt (gissningsvis C.F Rasmussen.1856-57. Två små envåningsflyglar tillbyggda 1872 .Stationen hade banhall 1856 - 1876. Stationshuset ombyggt 1924, Stationshuset byggnadsminnesmärke 1972. Godsmagasin i sten. Stationen hette "Lund Central" 15.5.1926 - 1.9.57 och från 27.5.1990
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1947. Motiv av Fregatten "Constitution" - s.k. "Old Ironsides" i USA-flottan efter arkitekt teckning. - t.v. och h.: skeppets kanoner: 24-punding- överst: 16 stjärnor: symbol för 16 delstater i USA i 1797 150-årsminne av stapellöpningen: 1797-1947.
Handskriven text på fotografiets framsida: "Inginiör Hebel med Fru".159 Handskriven text på baksidan: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnju
Text på kortets baksida: "Carl Georg Brunius f. i Tanum 1792. Professor i Lund 1824 i grekisk arkitekt, förattare. Student vid 11 års ålder. Fadern var prost i Tanum. Teol. dr kyrkoh. Uppgifves 1825 vara 70 årig. 1772-1778 skeppsprest hos Ostindiska Komp. gjorde tre resor till Canton".
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad.
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyreslen)
Kalmar Teater är helt säkert en av Sveriges vackraste teatrar. Ritad av arkitekt Bror Carl Malmberg och invigd 1863 är den ett mästerverk helt i tidens anda. Salongens ursprungliga elegans lever kvar tack vare en grundläggande renovering och restaurering 1987 och många gästande sällskap har uttryckt sin hänförelse över det lilla mästerverket. (Fotografens ord.)
Nordiska museets invigning 1907. Museets medarbetare står överst på byggnadens trappa iförda folkdräkter. Byggnadens arkitekt, professor Isak Gustaf Clason står nedanför översta trappan och håller tal till åskådarna. Prinsessan Ingeborg, kronprins Gustav och prins Gustav Adolf skymtas bland åskådarna till höger om trappan. Åskådare med paraplyer i förgrunden.
Tegelbruket i Hagaström byggt 1886-88. Provkörning 1891-94. Produkt 12" ca 2 miljoner tegel per år. "Bondtegel". Första lertäckterna norr om ån (Bl.a i Bjursve Hage). Sista stora leveransen gick till Björksätra i Sandviken, ca. 12 miljoner tegel. Hagaströms LM-skola fd. folkskola byggd omkring 1945 arkitekt Dahlén. 1981 före rivningen.
Stadion, Stockholm. 2000-08-30, AS. Stadion, idrottsanläggning på Östermalm i Stockholm, byggd till OS 1912. Byggherre var Sveriges centralförening för idrottens främjande, och arkitekt var Torben Grut, som här skapade ett monument inom den "nationella" tegelarkitekturen med associationer till medeltida ringmurar. S. är byggnadsminne.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
2000-08-28, AS. Westman, Carl, 1866-1936, arkitekt med egen verksamhet i Stockholm från 1897. W:s huvudverk är Stockholms rådhus (uppfört 1911-15). Byggnaden är med sin tunga huvudfasad av gråslammat rött tegel, sin kärvt enkla håll- ning och sitt mäktiga torn inspirerad av Vadstena slott. Bland hans andra offentliga byggnader från samma tid kan nämnas Nyköpings tingshus (1907-10) och Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg (1910-14).
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Enligt texten på bild B145050:137 blev denna ek, av allmänheten kallad Karlgrens Ek, pga att han lätt utverka att eken blev fridlyst. Detta räddade inte eken utan den torkade sakta ut, troligen pga den bebyggelse som skedde i närheten av trädet. Arkitekt E. G. Karlgren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.