Större stationshus i sten, tvåvånings, rappat och putsat, samt fyrspårig banhall. Huset invigdes 2/7 1866. Banhallen riven 1899.Stationen omb. 1919, K-märkt 1986. Stationen öppnad 3 juli 1866. Banhall m tre spår. På bangården ett godsmagasin av trä samt lokomotivstall av sten.1900 tillkom nya ranger- och uppställningsspår, godsmagasinet förlängdes ytterligare och en särskild godsexpedition uppfördes. 1930 tillkom fem nya spår på rangerbangården och 1933 kompletterades spårsystemet på personbangården.Godsmagasinet brinner ner, 8(?) februari 1995.
Från 299 kr
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Stationshuset Stationshuset Byggt 1856 - 57. Stationen hade banhall 1856 - 1923. Ombyggt 1923 o 1930 2,1 m ö h. 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Häcknigsterräng (Anser erythropus) för fjällgås Kopparåsen 23/6 1918. Tuvigt kärr ut med en liten tjärn, belägen mellan de större sjöarna Låktarjaure och Orasnjarkåjaure ca 8 km nord väst om Kopparåsens station Torne Lappmark. Boet låg alldeles öppet överst i en tuva. Helt nära sjöstranden. På bilden är det blott synligt som en mycket liten ljus fläck (en dunplätt) Vilken igenomfallande ljus omramas av tecknet O nära bildens mitt.
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
Tågfärjan "Deutschland" Trafikerade färjerutten mellan Trelleborg och Sassnitz under svenskt ägande Byggd 1909 på Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow i Polen. 113,80 meter lång, 2.882 brt, 16,5 knop, 160 meter spår. Överlämnades 1946 till Sovjetunionen, omdöptes till Aniva och gick i passagerartrafik på Ochotska sjön med Vladivostok som hemmahamn. Hon skrotades 1956. Sommaren 1945 sändes även större delarna av de tyska ockupationsstyrkorna i Norge hem till Tyskland med tågfärjorna Deutschland och Preussen från Trelleborg till Travemünde.
Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
Sockerbruket på Bryggaregatan inom kv Gröningen. Trelleborgs Sockerfabriksaktiebolag bildades den 27 juni 1887. Fabriken uppfördes vid den sk Kattebäckshejdan, strax utanför staden. Bilden visar brukets södra sida 1899. Till höger ser man pannhuset med fristående skorsten, i mitten ser man kraftcentralen, framför vattentornet, och längst till vänster två kakelugnstorn. Längst till höger syns en del av betladan och vid brukets infart två små våghus. Det för bruket nödvändiga vattnet hämtades från några större sjöar vid Åmossen, cirka 7 km väster om fabriken.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En del av föregående bild (Bäcksröms Handbok 1:a upplagan, bok 2 sid. 872) i större förstoring. De längsgående raka strimmorna från bildens övre kant till dess nedre härröra från sekundärbländaren. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 873.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bild 6. Schematisk teckning av mickroelektrod applicerad på en synnervstråd, som utgår från ett retinalganglion, mot vilket konvergera ett större antal receptorer, Rods, stavar, cone, tapp. Råttöga. Bild 7. Impulserna i enskilda synnervstrådar, när retina belyses med svagt ljus. För mer info se: Kosmos. Swedish Science Press. Uppsala. 1945, s. 29.
Skioptikonbild. Tryck med motiv av skapelseberättelsen på dag 4. Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Brännviddens inflytande på bildvinkeln. Om föremålsavståndet avståndet är konstant, ökar bildvinkeln, då objektivet med kortare brännvidd används. Alltså: kortare brännvidd - större bildvinkel, längre brännvidd - mindre bildvinkel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Gillberga. Ekonomibyggnader uppförda i sten och stråtak. "Stenby by nära västra kusten. Stora stenlängor, många med "dös" (rundade hörn). Konformiga gavelbyggnader. Byn är ... i 2 grupper, en mindre grupp i norr om fyra gårdar, i söder den större gruppen med många ... Den norra delen har enkel radbytyp med långa, smala lahagar, hägnadeav ... Obs gångstigarna mellan mangårdarna; genvägar; vanligt. Gott om stenmurar i byns omgivning. Typisk stenby."
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.