Flygfoto över Söndrum med kyrka och kyrkogård med omgivande bebyggelse och havet i bakgrunden.
Från 299 kr
Flygfoto över Slöinge kyrka och kyrkogård med omgivande odlingslandskap. På åkern nedtill står elstolpar.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård i Varberg. Bilden var publicerad i Hallands Nyheter, 1944-04-29 i artikeln "Där soldoktorn vilar". I bildens nederkant ses flera nyplanterade träd och inga vita kors syns, så troligen är fotografiet äldre.
Gravplats och minnessten över Kustsanatoriet Apelvikens grundare Doktor J S Almer på sanatoriets begravningsplats.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Kyrkan i Onsala sedd från nordväst. Trätornet är från 1700-talets mitt. I förgrunden en grav med smidesstaket.
Köinge gamla kyrka sedd från söder med klockstapeln i bakgrunden, i förgrunden en våtmark.
Bild från en begravning på Veddige kyrkogård. I förgrunden står på granrisbädd en grönmålad lår där kransarna placerats. Bland de sörjande i bakgrunden finns herrar i cylinderhatt och en dam i sorgeflor.
En man med käpp, en pojke, ett hästekipage utanför kyrkomuren runt Abilds kyrka.
Vy över sjön mot Nösslinges muromgärdade kyrka i Halland. Endast tornet syns och lite av kyrkan till höger i bild (på brukskopian).
Vy över Stadsgården och Katarinaberget från Kastellholmen.
Invalidmonumentet
Muhammedansk kyrkogård
Hossmo kyrka. Den första kyrkan som uppfördes i Hossmo var sannolikt en träkyrka. Därefter byggdes den lilla stenkyrkan omkring 1120, en murad byggnad med långhus, kor och absid. Denna omgavs av ett antal gravmonument i sten, så kallade Eskilstunakistor daterade till 1000-talets andra hälft. Tornet uppfördes något senare. Kring 1240 byggdes kyrkan till med en ovanvåning, vars muröppningar ofta tolkats som skottgluggar. Man har därför ansett att kyrkan i och med den övre våningens tillkomst varit en så kallad försvarskyrka, sannolikt under perioden 1200-1400. Säkra bevis för hypotesen saknas emellertid. Skriftliga källor visar att kyrkan varit en garnison och ett flankfäste till Kalmar under unionsstriderna i början på 1500-talet. En arkeologisk undersökning som utfördes 2003 då kyrkogården skulle utvidgas avslöjade att kyrkan sannolikt varit omsluten av en vallgrav. Spår av annan bebyggelse påträffades också, men dateringarna av dessa lämningar är osäkra. Även en så kallad blästerugn för järnframställning påträffades. Kyrkans uppförande har knutits till kungamakten eller till någon lokal stormannafamilj. Orten Hossmo anses ha varit kärnan i ett centralortskomplex under yngre järnåldern och äldre medeltiden. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Lindgren Fadder till kyrkovärden Gustaf Hjalmar Lindgren (f.1878) boende på Davidstorp (Davidsstad) i Gåsinge, Gnesta
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.