Parti av Västanågatan i Linköping 1967. Perioden innebar stor omvandlig av stadsdelen. I blickfånget gatans nummer 17, ett av flertalet hus som beslutats att rivas.
Från 299 kr
Enkelstuga på Alnäs Västergård i Skeppsås. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949.
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Hejla rusthåll, Rök sn. Mangårdsbyggnaden sedd från väster.
Kila kronogård 1920. Vid tiden för bilden ägdes gården av Johan Melker Andersson som år 1917 låtit uppföra ny och präktig mangårdsbyggnad. Gården var från året dessförinnan utarrenderad till dottern Sigrid Maria och hennes make Frans Rikard Larsson.
Vid Onkel Adamsgatans västra ände 1926. Närmast gatans nummer 16 följt av 18 och 20. Samtliga inflyttningsklara 1923 goda exponenter av mer påkostade hus som uppfördes i Gottfridsberg under stadsdelens delvisa utveckling från oreglerat utkantsområde mot stadsnära villastad.
Något obemärkt trots sina väl tilltagna proportioner ligger fastigheten Ågatan 1 B i gatuhörnet mot Snickaregatan. Trävaruhandlare Axel Petersson lät uppföra villan 1918 men avflyttade efter en kortare tid. Från 1923 ägdes fastigheten av grosshandlare Karl Oskar Johansson. Foto 1926.
Ett fördunklat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling vi inte lyckats lokalisera. En ståndsmässig gård, sannolikt i Östergötland. Foto omkring år 1900.
Skönero i Tryserum från sjösidan. Kolorerat fotografi från förra sekelskiftet av dåvarande ägare Magnus Trysén.
Bostadsinteriör från kvarteret Planket 18 i Norrköping. Fotografi från omkring 1948.
Motiv från Packhusgatan 1 i Norrköping. Fotodokumentation av bostadshus med tillhörande uthus taget i samband med ansökan om rivningstillstånd.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Bild i en serie från Vi säteri öster om Norrköping. Fotografens anteckningar ger ingen övrig information förutom dateringen 1930. Vi publicerar den i hopp om upplysning.
Makarna Lars Fredrik och Louise Lovéns våning på Kungsgatan 35 i Linköping. Han pensionerad överste och generalmajor, hon grevinna född von Rosen. Foto från omkring 1915.
Dokumentation av hemmet genom den fotointresserade bostadsinnehavaren Lars Fredrik Lovén. Tiden uppskattas till omkring 1905 och han var då tillsammans med hustrun Louise relativt nyligen inflyttad. I övrigt stod han precis, eller i kast, att pensioneras från sin tjänst som överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping.
Varefter fototekniken blev mer behändig lät många förmögna stadsbor dokumentera sina hem. För överste Lovén i Linköping var steget kort. Han bar eget fotointresse och hade egen utrustning. Här en av många avbildningar från familjens hem. Detta exempel dateras 1899 och visar salongen i den för familjen då nya adressen Kungsgatan 35. På väggen hänger för övrigt porträtt av makarna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.