På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Nygatan 9 är ett typiskt exempel i Linköping på den bebyggelse som rivits för stadens modernisering.
Parti av Åtvidaberg omkring 1940. Vy mot bebyggelsen utmed Vasavägen och den korsande Jan Carls väg.
Det så kallade Miljonpalatset i Linköping. Som ett av de första husen i den planerade stadsdelen Vasastaden står det ensamt utmed Vasavägen, men som markör och stilbildare för de önskemål stadens styre hade för det nya bostadsområdet. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. Foto 1905 eller möljigtvis året därpå.
Södra byggnaden till fastigheten Repslagaregatan 18 i Linköping. Ålderdomligt gatuhus som bestod sitt centrala läge i staden in på 1950-talet. Fasad mot gatan 1950.
Hunnebergsgatan 7 i Linköping. Vy från gården 1929. Gatan, som skymtar genom porten, var stadens infartsväg från nordväst ända från medeltiden till in i början av 1900-talet. Genom husets fönster har man kunnat följa gatulivet sedan 1600-talet. Undersökningar visar att delar av huset uppfördes 1632 och att det byggdes ut 1685. En respektfull ålder som även visar att byggnaden klarade sig vid den stora stadsbranden år 1700.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Den vackra Nerénska gården i hörnet av Trädgårdsgatan-Vadstenagatan före den hårdhänta ombyggnaden 1959. Här vy från gårdssidan 1952.
Matsalen från salongen, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Salongen i landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
"Byn Yazdikhast." "Från Chiraz-expeditionen [Shiraz] i mars 1913" - kanske det ska vara 1912? Bostäder i ett berg.
Golvur i vardagsrummet, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Porträttmålning i vardagsrummet, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Matsalen mot salongen, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Ellen Key vid gavelns franska balkong på Strand.
Ellen Keys Strand.
Vardagsrummet, landshövdingskan Thérèse Rydins fastighet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.