När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum.
Från 299 kr
Här ser vi ladugården skymta från trädgården, Bild 1007 är bättre. Men här ser vi att det fanns en bod under faltak mot gränsen till grannparten, den part som flyttades upp till ett nytt gårdsläge, se Bild 996-1004. Det är svårt att bedöma vad boden innehållit, ved- och redskapsbod är troligt.
Här ser man ladugården från Husarvehållet, till vänster skymtar Liffrides ladugård, vilken ännu står kvar. Hemmor ladugård är mycket fin och i gott skick. Öppningen mellan tröskhuspelarna är igenbyggd med en bulvägg. Halmtaken är mycket bra, tröskhuset har kanske ag. Ladugården revs 1938 och flyttades in på andra sidan manbyggnaden och buldelarna återanvändes.
Snausarve Jakob Hanssons familj och vänner dricker eftermiddagskaffe och har det gemytligt när det mesta av slåttern på strandrummet är avklarat. Bakom bandtunen går vägen ner till det nya fiskeläget Masarbod, vilket flyttades från det uppgrundade Snausarbod längre söderut några år innan bilden togs.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Guldsmed Bohlins hus invid Storgatan i Linköping. Namngivet efter juveleraren Einar Bohlin som från 1900-talets början drev guldsmedsaffär i byggnaden. Fastigheten kom vidare att undgå rivning under 1960- och 70-talens omfattande sanering av området. För att ge plats för Storgatans breddning flyttades huset 1967 ett tiotal meter söderut och kom att bli den enda byggnaden i kvarteret Diamanten. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Hovby gård i Västra Eneby med dess ålderdomliga huvudbyggnad i utpräglad karolinsk stil. Fotoåret är 1904 och mangårdsbyggnaden står ännu på sin ursprungliga plats, på sin solida grund den då stått i omkring 250 år, möjligtvis sedan år 1644 då gården erhöll säterivärdighet. Byggnaden skänktes till ortens hembygdsförening 1927, nedmonterades och flyttades till Hembygdsgården i Kisa.
Storgatan mot öster från Borggården. Till vänster skymtar Linköpings högre allmänna läroverk, sedermera Linköpings stadshus, med välklädda läroverksgossar på rast. Till höger ligger Herman von Lingens gård, som denne ägde under åren 1784 och 1820. Gården flyttades till Gamla Linköping 1958.
Den 14 meter höga kvarnen i Arkösund syntes tills den ödelades i en brand 1982 lång väg från havet och utgjorde en viktig del av Arkösunds siluett från sjösidan. Kvarnen hade flyttats från Öland 1861 för ny placering i Häggebo i Jonsberg. Vid mitten av 1930-talet flyttades den till Arkösund och läget på bilden och kunde invigas 1937.
Ögonblicksbild från Storgatan i Linköping. 1929 var året och ännu en tid skulle gatans husrad spegla det föregående århundradet. Det närmaste huset, som vid tiden inrymde Bohlins guldsmedsaffär, kom att bli det enda hus som räddades när gatan senare breddades. Dock flyttades det ett tiotal meter söderut för att klara Storgatans nya bredd.
Passagerarfartyget Nya Kinda i Tannefors sluss för vidare färd söderut på Kinda kanal. Fartyget var byggt på Mälarvarvet 1896 och sattes i trafik mellan Linköping och Horn redan samma år. Hon kom att trafikera Kinda kanal till 1912, då hon flyttades till Torne älv genom köp av Ångbåts AB Seskarö i Haparanda. I fonden Linköping.
Domprostgården i Linköping omkring 1945. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet genom landskamrer Johan Olog Hertzmans försorg. År 1897 blev den domprostgård. Bilden visar fastighetens ursprungliga läge. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
Den så kallade Domprostgården i Linköping uppfördes ursprungligen i början av 1800-talet av och som bostad till landskamreren och kammarrådet Johan Olof Hertzman med familj. Under åren 1863 och 1890 tillhörde gården familjen Lagerfelt, först 1897 fick huset funktion som stiftets domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.
Ekmanska gården på adressen Ågatan 43 i Linköping. Gården är uppkallad efter plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär. Huset flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping i början av 1960-talet. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
Godsvagnar på bangården Rangerbangården anlades 1878-82, med utvidgningar 1903-04 och 1918. Norra stambanans och SWB ,Stockholm - Västerås - Bergslagen Järnvägar, spår, som tidigare framgått genom stationen, flyttades 1918 till sin nuvarande sträckning. Vid stationen ligger den 1899 ibruktagna och 1931 moderniserade och tillbyggda huvudverkstaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.