Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
gravsten, kyrkogård, kyrkogårdar, blomma, gravar, grav, blommor, gravstenar
blommor, kyrkogårdar, grav, blomma, kyrkogård, gravstenar, gravsten, gravar
gravstenar, kyrkogård, grav, krucifix, gravsten, växt, kyrkogårdar, gravar
Ebba Forslund, syster till Kyrkoherden.
Kyrkoherden i Dala G. Holmblad.
Kyrkoherden i Hova Ernst Lexell.
Geta-Johanna och kyrkoherden, 1930-tal
Flygbild över Torup med kyrka, kyrkogård och en träindustri i förgrunden. På andra sidan järnvägen ses en del bebyggelse vid Sjögårdsjön, där skogen tar vid.
Invalidmonumentet
Vykort av flygbild, "Gällinge kyrka. Flygfoto." Gällinge kyrka och kyrkogård vid Bysjöns södra ände. På bild 1 ses ekonomibyggnader till gården öster om kyrkan. Text fotokopians baksida: "250 st vykort enligt mall. Bifogat original kan beskäras och användas. Text enligt nedan. Frigiven av Försvarsstaben 822/57. Blankt utan vit kant", "Detta fotografi, n:r 822/1957, får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. A/B FLYGTRAFIK DALS LÅNGED", "FÖRSVARSSTABEN Granskad och tillåten för försäljning, saluhållning, utdelning och utförsel jämlikt Kungl. Kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 802). J. Eriksson", "Text: Gällinge kyrka. Flygfoto.". Text vykortets framsida: "Gällinge kyrka. Flygfoto.", "Ensamrätt & Foto: A/B Flygtrafik, Dals Långed. Frigiven av Försvarsstaben 822/1957." Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Landbygdsvy över bebyggelse kring en vägkorsning, sannolikt tagen från ett kyrktorn eftersom man ser gravar nedtill.
Båstad kyrka med kyrkogårdsmuren i förgrunden. Kyrkan är uppförd av tegel under 1400-talets förra hälft.
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Tvååkers kyrka i Halland. I förgrunden en låg, putsad mur och längs uppfarten till kyrkan står två gravstenar i form av obelisker.
Hunnestads kyrka sedd från vägen mot absiden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.