Korsningen Storgatan och St Lars gatan i Linköping. Man ser Göta varuhus rakt fram i bild. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Drottninggatan i Linköping. Korsningen mot Apotekaregatan. Man ser vattentornet rakt fram i bild. Till höger står en grupp barn som tittar nyfiket mot fotografen. Idag är ingången till Linköpings trädgårdsförening till vänster i bild. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Del av bangården vid Visby stationen. Visby station öppnad öppnad 1878 av Gotland Järnvägar, GJ. Då byggdes tvåvånings stationshus i sten. Nytt magasin uppfördes 1912. Rälsbussgarage med fyra portar byggdes 1945. GJ förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Norra infarten till Visby station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Hedesunda station utsmyckad i samband med banans invigning 29 juni 1901. Längst fram på perrongen, till höger, står den förste stationsinspektorn vid Hedesunda, Axel Bylander född 1866. Till vänster om honom syns hans familj. Till höger i bild är i riktning mot Sala.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Stationen färdig 15 maj 1930. Närmast till höger står Pt 1084 till Lerum med elektriskt motorvagnståg. X3a/Co1 204, Co5b och X3a/CF2 205. Dessa elmotorvagnståg gick i Göteborgsområdet fram till 1939 då de flyttades till Malmö. På andra sidan plattformen ett persontåg med S-lok och resgodsvagn F1. Längst till vänster ett vagnsätt med F1, C3d, C3d och C?.
Persontåg och tomt malmtåg på Hälleforsnäs station. Stationen anlades 1877 och samtidigt uppfördes stationshuset, två våningar i trä. Det moderniserades 1942. Ställverk uppfördes 1916. Mekanisk växelförregling. Bangården har utbyggts dels med nya spår, dels med förlängning av de gamla. Stationen hette NÄS fram till 1.7.1878
T semafor En- och enhalvvånings stationshus i trä, stationen öppnad 25.11.1899. Lokstall i tegel för två spår. Bevakningen upphörde 31 maj 1959 och stationen var därefter hållplats fram till nedläggningen 1961. Stationshuset kvar 1988 som sommarbostad .Trafikplats anlagd 1900. 1945-47 renoverades hela undre våningen
Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961. Lokstallet borta och stationshuset ombyggt till kiosk 1988
Det vänstra fartyget. S/S "Malmö" i färjeläget. Fartyget byggdes vid Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö mellan år 1899 - 1900. Fram till 1945 gick S/S Malmö i linjetrafik mellan Malmö och frihamnen i Köpenhamn. Till höger den danska färjan S/S "Prins Cjristian" byggd i Helsingör 1903 och upphuggen 1955.
Förbindelsespåret till ångfärjan i Jörgen Kocks gatan. Det högra av spåren går till Ångfärjestationen. Det vänstra användes av Malmö stads spårvägars linje 7 samt Malmö stads gasverks koltåg fram till hösten 1963. Fackverkskonstruktionen över gatan är en del av den linbana som gick från Nyhamnen bakom fotografen till Konstgödningsfabriken vid Carlsgatan.
Vid hållplatsen vid Norra Bantorget står Statens Järnvägar, SJ buss 771-D på linje 5 som utgick från Norra Bantorget till Parkgatan vid Råsunda Fotbollstadion. Linjesträckningen gick via S:t Eriksplan - Karlbergs Slott - Talludden (nuvarande Pampas Marina) - Huvudsta Gård - Huvudsta Allé - nuvarande Huvudstagatan och Rudsjövägen fram till Parkgatan.
Station öppnad 23.12.1896. En- och en halvvånings stationshus i trä. Lokstall och vändskiva flyttad hit 1896 från Fridhemsberg. Fram till 1909 fanns poststationen i stationen. 1926 byggdes stationshuset om med bl a två nya övernattningsrum för lokpersonal. Stationen nedlagd 30.4.1961. Lokstallet borta och stationshuset ombyggt till kiosk 1988 FJ ,Falkenbergs Järnväg
E4 norrut förbi bostadsområdet Norrängen i Huskvarna. Till höger syns Kruthuset. Det byggdes för Husqvarna krutbruk 1771. År 1965 stod Kruthuset i vägen för den nya motorvägen för E4, som skulle dras fram längs Vätterstranden. 84.000 tegelstenar plockades ner och murades upp på nytt 17 meter från den tidigare platsen.
Hjärttorp utanför Jönköping. Gruppbild av människor vid festligt tillfälle, ute vid Tords klubbstuga. Från vänster 1. Norbert Fridh. 2. Ture Nilsson med Jan-Åke Nilsson i knät. 3. Alice Sandahl. 4. Majken Nilsson. 5. Erhard Johansson. 6. Åke Sandahl. 7. Bengt Sandahl (längst fram).
Barnen är på födelsedagskalas hos Olle Karlberg. Alla bodde på Kungsgatan 10. Huset ägdes av Jönköpings läns sparbank där även banken hade sina lokaler. Vid det dukade bordet längst fram från vänster sitter: Ulf Pettersson, Siv Pettersson, Karin Patzold, Olle Karlberg, Ingvor Lindahl, Monika Patzold och Jan Lindahl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.