Magasinstorget 6
Från 299 kr
Magasinstorget 4
Nerénska gården i Skänninge 1952. Ännu närmast med sitt ursprungliga uttryck. Den vackra fasaden kom att hårdhänt omgestaltas före decenniets slut.
Follingegatan 28 i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Fram till fotoåret 1930 kvarstod mamsell Dufvas gård i Linköping, med gatuhus mot korsningen Nygatan-Klostergatan. Här innergårdsmiljön med blicken riktad mot nämnda vägkors bortom gårdens byggnader. I bakgrunden skymtar bagare Linds fastighet som hjälp för orienteringen.
Kungsgatan 13 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Vindsvåning med frontespis. Byggt under 1800-talets andra hälft. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum inför hot om rivning, något som dock inte kom att verkställas.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Miljön är till dags dato i det närmaste oförändrad, vilket gör det medeltida stenhuset till ett av stadens äldst bevarade byggnader. Foto från omkring 1930 som tillskrivs Linköpingsfotografen Lars Fredrik Lovén.
En slaskig vårdag 1948 fångar fotografen detta ögonblick på Stora torget i Linköping.
Del av Skänninge 1960 där kvarteret Rätten mellan Stora torget och Tvärgränd precis rivits av och husresterna bortforslats. Nu väntar nya och moderna hus med försäljning och service i gatuplanet.
Med domkyrkan som fond utbreder sig förra sekelskiftets Linköping för betraktaren. Vy från utsiktstornet Belvederen med blicken vänd rakt mot norr.
Vy över Linköping 1898.
Gårdsinteriör från Ågatan 9 i Linköping. Vy från öster. Året är 1929.
Den så kallade Asklundska villan i Linköping är uppkallad efter byggherren, tobaksfabrikören Ernst Asklund. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson i Norrköping.
Belvederen med sin utsiktsplats har sedan tillkomsten år 1880 varit en populär position för fotografer. Här ett exempel ur Didrik von Essens hand med kameran riktad i en nära nordlig riktning. Foto omkring år 1900.
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Bilden visar gårdsinteriör från Storgatan 5 och fokuserar på den garagelänga som inom kort kommer att rivas.
1977 genomfördes en omfattande sanering av den äldre och uttjänade bebyggelsen inom kvarteret Decimalen i Linköping. Ytans norra del skulle ge plats för ett nytt bankhus och samtidigt möjliggöra breddning av gatan. De återstående husen på bilden bar vid tiden ännu gatunumren 22 och 24, men kom inom kort att rivas.
Storgatans nedre del som den tog sig ut fram till det sena 1970-talet. Bland flertalet butiker är David Carlssons speceri- och bosättningsaffär särskilt ihågkommen av äldre linköpingsbor. Inom några år från fototillfället kommer närmast all bebyggelse inom kvarteret Decimalen att rivas för att ge plats för ett stort bankhus. Den äldre bebyggelsen inom kvarteret Braxen, mitt emot, har vid tiden redan gått samma öde. Nu sträcker sig varuhuset EPA längs kvarterets del mot Storgatan.
Gatuhörn i Linköping från svunnen tid. Närmare bestämt vid Stora torgets sydöstra hörn där Tanneforsgatan mynnar ut. Enligt affischeringen visade Mohriska och Central vid tiden spelfilmen "Kvinnan som du gav mig" med sverigepremiär år 1920, vilket sannolikt daterar bilden. Vem som ser ut att ha förestått Linköpings Råvaru AB har inte klargjorts inom ramen för denna presentation. Under alla omständigheter var verksamheten på upphällningen vid platsen. Inom kort skulle tomten rivas av för att ge plats för det så kallade Affärspalatset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.