Dokumentation av Karlssons Klister. Panelen på Karlssons Klister maskinen. På panelen finns start och stopp, även omställning för manuell körning. Den första tuben som fylls kör manuellt för att se om strålen från munstycket kommer mitt i tuben.
Från 299 kr
Dokumentation av Kalles Kaviar. Genom plexiglasrutan syns tuberna i rörelsen. Circa 130 tuber i minuten packas av den här FLODAB-maskinen. Ett packlager hänger i sugkopparnas grepp och är på väg ned i en kartong Kalles 190 g.
EGGBEHANDLING Operatören placerar skären på roterande spindlar vilka sitter monterade på ett rundmatningsbord. Vid rundmatningen kommer skären i kontakt med roterande borstar vilka åstadkommer eggavrundning runt hela skären. Efter ett varvs rotation av rundm.bordet plockas skären ur maskinen. >>
Dokumentation av Läkerol. Banor i Flip - Topmaskin. Här packas läkerolaskar för export, 6 banor 300 askar/min. Askämnet viks automatiskt i maskinen, därför behövs inget innerpapper i askarna. Innerpapper har de svenska askarna.
Bilden visar en vätgasballong som stiger upp över en kulle på Vaxö. På marken syns en mängd flottister i sjömanskostymer. I förgrunden på vänster syns maskinen för framställningen av vätgas.
Datamaskin, 28 maj 1966 Åtta herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer står intill en stor datamaskin i ett rum och diskuterar skriften på ett papper som kommit ur maskinen. Hyllor syns på väggarna i bakgrunden.
Datamaskin 28 maj 1966 Åtta herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer står intill en stor datamaskin i ett rum och diskuterar skriften på ett papper som kommit ur maskinen. Hyllor syns på väggarna i bakgrunden.
Mannen på maskinen är Juris Kuvalds och mannen i förgrunden är Lars Neckén, KM 2 i Byggnad 6, 1980-tal. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Män i arbete vid klipp på pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. KM 2, byggnad 6. Mannen i förgrunden väntar på arken som skall lyftas ur maskinen och läggas på pallen.
Adolf Christensson, i arbete vid mätinstrument. Han väger ett pappersark och kontrollerar gramvikten. Nya prover togs varje gång en rulle byttes ut på maskinen. KM 11, byggnad 6. Pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
1957 tillverkades drickabackar i stor skala till de stora bryggerierna. Framtagning av patentet var Carl Seby, Stockholm och konstruktionen av maskinen gjordes av ingenjör Karl Evert Hansson på Laggkärlsfabriken i Habo.
Trallbroms, 8 bs mod Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla , i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår. Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla I järnvägssammanhang, ett litet järnvägsfordon som är ämnat att skjutas eller dragas och saknar eget maskineri
S/S PREUSSEN i Sassnitz. Byggd 1909 av Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-Bredow, Tyskland. Varvsnummer. 293. Dimensioner. 113,80 x 16,26 x 4,90 m. Brt/ Nrt/ Dwt. 2,849/ 1,090/ 2,425. Maskineri. Två 3-cyl, Schiffswerft AG Vulcan, Stettin-B §1redow ångmaskiner. Effekt. 3974 kW. Knop. 16,5. Passagerare. 975. Järnvägsvagnar 16. Spårlängd. 160 meter.
Ladan, tröskhuset och trösken har tjänat ut hos Lars Pettersson på Kauparves norra part, inte för att byggnader och maskineri var utslitna, de byggdes omkring1870, utan för att de var gammalmodiga. Lokomobilen som kraftkälla hade kommit och den hade med sig ett flyttbart tröskverk. Här ser man tydligt storhjulet som oxarna eller hästarna drog runt och drivaxeln intill tröskverket i ladan, där stjärnhjulet sticker upp. Storhjulet stod alltid under ett skyddande tak, här bortrivet. Ladväggen visar hur en bulkonstruktion ser ut.
HSB. 1945. HSB en kooperativ bostadsrörelse i Sverige, landets största bostadskooperation för bosparande, planering, finansiering, byggande och förvaltning. Stod tidigare för Hyresgästernas sparkasse-och byggnads-förening, numera används enbart förkortningen. Den första föreningen bildades den 6 juli 1923 i bostads-nödens Stockholm. HSB-föreningarna är sammanslutna till HSB Riksförbund, bildat 1924 på initiativ av arkitekten Sven Wallander. HSB var banbrytande inom en lång rad områden. Bl.a de första daghemmen och de första sopnedkasten. HSB var banbrytande i utvecklingen av boendet. Redan på 1920-talet byggde HSB bostäder med badrum i varje lägenhet och gemensamma tvättstugor med moderna maskiner. För att rationalisera och minska byggkostnaderna infördes en särskild HSB-standard som fick stå modell för svensk standardisering av byggandet. Under efterkrigstiden utvecklade HSB en rad egna industriverksamheter som t. ex ett stenbrott för brytning av marmor i Kolmården och flera snickerifabriker. Dessa verksamheter avvecklades under 1980-talet. Fram till slutet av 1970-talet bedrev HSB småhusproduktion genom Borohus AB och man hade ett eget byggföretag, HSB Bygg AB, som avvecklades i slutet av 1990-talet samt ett vårdföretag Grannskapsservice AB som även det avvecklades i slutet av 1990-talet. HSB Bank som avlöste den gamla sparkassan bildades 1997 och såldes 2002. Bosparandet i HSB förvaltas numera av Swedbank.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.