Född i Bollnäs 1888, död 1967. Präst sedermera biskop. Utbildad vid Uppsala Universitet: teologie kandidat 1912, teol. lic 1920 och teol. dr. 1935. Prästvigdes 1915 och arbetade sedan i Stockholm. Blev komminister i Heliga Trefaldighets församling 1924 och kyrkoherde där 1935. 1935-43 dessutom extra ordinarie hovpredikant. 1938-56 var Bengt Jonzon biskop i Luleå Stift.
Från 299 kr
Paul Peter Waldenström, född 20 juli 1838 i Luleå, död klockan 21.30 den 14 juli 1917 i sitt hem i missionsskolan på Lidingö, fil.dr., lektor i Gävle, en tid präst i Svenska kyrkan, var grundare av och ledare för Svenska missionsförbundet, 3642 foto: O F Westerberg Mäster samuelsgatan 51 Stockholm.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Statens Järnvägar, SJ Ibr 102160. Tidigare littera Bj 4421. Boggivagn med bromsplattform, fällbara sidoluckor och kokospåbyggnad. Ibr vagnar sattes i trafik på 1950-talet för kokos transport från Stockholm och Luleå till Domnarvet. De var kvar i trafik till slutet av 1970-talet.
skolresa, skolklass
vykort, fotografi
port, papp, fönster, uthus, fasad, bostadshus, hängränna, dörr, stuprör, panel, dokumentation, kulturmiljövård, tak
orkester
stadsvy
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Luleå telefonstation omkr. år 1930. Gruppbild. Vid växelborden: rtf E. Bjurström, A. Eriksson, lntf E. Krook, E. Pettersson, rtf A. Engström, lntf E. Andersson. Ståede med mktfn. ltf G. Bjurström. Sittande: rtf L Jonsson, D. Dahl, lntf E. Holmkvist, A. Engvall, A. Palmén. Stående i första raden: vf T. Alkvist, tk U. Brodin. Stående i andra raden: rtf E. Hultqvist, ltf A. Melander, rtf C. Rheborg, H. Vahlgren, lntf V. Friberg, rtf O. Landén.
Axell Gunnar Nydell född 8/9 1893 död okt 1967 Stins i Charlottenberg 1/11 1945-31/3 1949. Nydell anställdes vid Statens Järnvägar, SJ 1919, blev 1924 extraordinarie stationsskrivare (eo sts), 1926 stationsskrivare (sts) och 1931 förste stationsskrivare (fsts). Han blev sedan 1939 expeditionsföreståndare (xf) på resebyrån i Berlin, därefter stationsinspektor melllan åren 1943 - 1955 i Kattarp 1943, Charlottenberg 1945 och i Luleå 1949. Slutligen blev han Chef över Sveriges Järnvägsmuseum 1957 - 1959.
Vägkorsning vid en järnvägsstation vid malmbanan. Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
F6 Karlsborg. Vinterövning i Luleå 1941 6/3. Efter 35 minuters flygning från Rättvik fick denna B4 motorstopp varvid föraren, fänrik Berg tvingades nödlanda på en liten sjö och gled in i skogen. Fänrik Berg skadades lindrigt medan passageraren flygsignalist kapten Holmer klarade sig oskadd. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.