Runstenen vid huvudingången till Rogberga kyrka. Inskruptionen är översatt "Kettil reste denna minnesvård efter _ _ _ sin morbror". Då gamla kyrkan restaurerades lades runstenen ner i grunden till det på sydsidan tillbyggda vapenhuset. Där låg den till 1867, då gamla kyrkan revs. Stenen tillvaratogs och skadades då i ena kanten, så att tre runor ej med säkerhet kan bestämmas. Den restes på sydöstra hörnet av kyrkogården. 1948 flyttades den till norra sidan av uppfarten till kyrkan.
Från 299 kr
Den märkvärdiga Ledbergsstenen på kyrkogården till ortens kyrka. Inget är känt om stenen från dess tillkomst tills att riksantikvarie Johan Hadorph ritade av den på 1600-talet. Då satt den inmurad i väggen till kyrkans sakristia. År 1847 rev man den nuvarande kyrkans föregångare och i sammanhanget lösgjordes stenen, men insattes som byggnadsmaterial i den nya kyrkogårdsmuren. Stenens tid i kyrkogårdsmuren tycks dock blivit kort, och efter en viss "träta" i församlingen kom den att resas på sin nuvarande plats.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Masse har fotograferat brudluckan från vägen och ställt sig så lågt, att Bönde lucka ses igenom. Brudluckan är ursprunglig från 1200-talet, men återuppbyggd på 1780-talet efter att troligen varit raserad en period. Luckan är byggd i putsad kalksten med fint huggen omfattning med spetsig båge mot vägen. En dörr med omfattning av stående bräder leder besökaren in på kyrkogården. Stigluckan är täckt med ett brant faltak.
Skotska flygares gravar. Begravningen av de fyra skotska flygarna från LJ899 som nödlandade i sjön Röjen, ägde rum den 16 maj 1945 vid Fryksände kyrka i Torsby. Begravningsarrangemangen hade gjorts av lokala svenska myndigheter, som såg till att de döda blev hyllade som hjältar. Alla butiker och kontor stängdes, flaggorna stod på halv stång och gatorna kantades av tusentals sörjande. När varje kista lades i en grav på kyrkogården, sköt svenska hedersvakten salut.
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Nödhjälpsarbete. Schaktning på vägen Slätte-Hova strax norr om "Bålerudskorset". Början av 1930-talet. Man fick 14 dagars arbete här, 14 dagar på kyrkogården, 14 dagar på sågen osv. Fr v: 1. Sven Karlsson, Bremon 2. Gustav , Lillestan 3. Larsson, Lillestan 4. Georg Svensson, Myrhult 5. Vitalis Fransson, Grönehög 6. Gustav Larsson, Myrhult 7. Bertil Lindström, Granhaga 8. Algot Karlsson, Samfalla 9. Karl Karlsson, Bäckedalen Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Högsjö kyrka. Exteriör, nya kyrkogården. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Husby-Lyhundra kyrka. U Fv1979;243A, U Fv1979;243B, U Fv1979;244A, U 557, U 546, U 549, U 554, U 543, U 553, U 542, U 556, U 550, U 552, U 551.
Stommen. Runsignum Vg 178, Vg 180
Berg 37:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.