Enligt notering: "Tavla tillh. Kamrer Parker förest. Stenungsön slutet 1700-talet".
Från 299 kr
Text på kortet: "Sängtäcke från 1700-talet, tillverkat i Uddevalla".
Vreta med manbyggnad uppförd på 1700-talet och tillbyggd på 1890-talet.
Garphagen, manbyggnaden är troligen uppförd i slutet av 1700-talet.
Danbyholms herrgård, flyglarna är uppförda på 1700-talet, foto 1992
Fada kvarn uppfördes på 1700-talet, tidigare ägare Näfveqvarns bruk
Östra flygeln på Danbyholms herrgård uppförd under 1700-talet.
Fröberga, manbyggnad uppförd på 1700-talet och restaurerades 1930.
Hjälmsäter med manbyggnad uppförd i slutet av 1700-talet.
Hartsö med manbyggnad från 1700-talet ombyggd på 1940-talet
Kartusch. Del av karta av Hans Graf från 1700-talet
Fada kvarn uppfördes på 1700-talet och tillhörde först Näfveqvarns Bruk
Grönkärr med manbyggnad uppförd i början av 1700-talet
Västerberga med bostadshus uppfört i början av 1700-talet
Fada kvarn uppfördes på 1700-talet i tre våningar, Tuna socken
Hjulbonäs med manbyggnad uppförd i mitten av 1700-talet
Jäder Övergård, manbyggnad från senare hälften av 1700-talet
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
"Vykort, "Halmstads kyrka, interiör.", kallad Sankt Nikolai kyrka. Kyrkan har sannolikt sitt ursprung i 1300-talet efter att det befästa Halmstad hade anlagts närmare kusten än föregångaren, Övraby. Kyrkan blev färdig i slutet av 1400-talet och ligger idag mitt i staden vid Stora torg. Bilden visar interiören som den kom att se ut efter en omfattande restaurering 193-1941, då arkitekt Ivar Tengbom valde att förstärka den medeltida karaktären. Det röda teglet på arkadpelare och -bågar blottlades då och han ritade även den orgelfasad med blindpipor till den nya orgeln, som ses på bilden. Vid restaureringen påträffades rester av 1400-talsmålningar. Predikstolen till höger i bild, i snidad renässansdekor, skänktes på 1630-talet av en borgmästar Albrecht Pedersön Machum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.