Anna Andersdotter med sonen Ernst hemma på gården Norra Bråta i Svinhult. Här avbildade omkring år 1900. Oaktat den synbara idyllen rymmer porträttet tragik. Anna sägs blivit illa behandlad av sin man och äktenskapet upplöstes efter utslag i Domkapitlet i Linköping 1902. Efter en tid hos sin bror i Lilla Bona avled hon redan 1905 i sviterna av epilepsi. Sonen Ernst fick lyckligtvis ett långt liv och kom under större delen att arbeta som vägarbetare i Svinhult.
Från 299 kr
Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Större fabriksbyggnad, samt cyklar i ställ vid gaveln. Fotografens ant: Huse & Comp. A.B. Företaget bildades 1912 av ingenjör Anton Huse. Bolaget specialiserade sig på fabriks-, kraftstations- och brobyggen samt grundläggningsarbeten men byggde även bostadsfastigheter. Av de byggnadsföretag som bolaget utfört kan nämnas Mölnbacka-Trysils kraftstation i Deje, cellulosafabriker för Uddeholms AB i Skoghall, Edsvalla bruk och Tingvallabron i Karlstad tillsammans med Byggnads AB Bröderna Wästlund. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Större fabrikssbyggnad i sten. Fotografens ant: Huse & Comp. A.B. Företaget bildades 1912 av ingenjör Anton Huse. Bolaget specialiserade sig på fabriks-, kraftstations- och brobyggen samt grundläggningsarbeten men byggde även bostadsfastigheter. Av de byggnadsföretag som bolaget utfört kan nämnas Mölnbacka-Trysils kraftstation i Deje, cellulosafabriker för Uddeholms AB i Skoghall, Edsvalla bruk och Tingvallabron i Karlstad tillsammans med Byggnads AB Bröderna Wästlund. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Volvolastbil med reklamtexten " KK Konsum" parkerad framför två större bostadshus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten ”Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv.” och dateras till tidigt 1900-tal.
Vy över bron över Kalix älv samt Folkskolan i Morjärv. På den övre bilden syns en fackverksbro som sträcker sig över älven, omgiven av skog och öppet landskap. På den nedre bilden avbildas folkskolebyggnaden, ett större trähus i två våningar med brutet tak, beläget i skogsmiljö med tallar och stenig mark i förgrunden. Fotografiet är ett tryckt vykort med texten Bron över Kalix älv och Folkskolan, Morjärv. och dateras till tidigt 1900-tal.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Ståtliga Ållonö slott beläget i Östra Stenby på Vikblandet. Slottet uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin den äldre. Byggnaden förstördes vid ryssarnas härjningar av svenska ostkusten 1719, men kunde återuppbyggas 1740-1744. Därefter har slottet restaurerats i omgångar men alla gånger utan större ingrepp i byggnadskroppen, varför den i nuvarande gestalt ger en god bild av stormaktstidens arkitektur. Foto omkring 1930.
Den från Kisa bördige Nils Andersson kom efter seminariestudier att tillsättas tjänsten som folkskolelärare och kantor i Appuna. Han inflyttade till sin nya hemort sommaren 1899 och erbjöds bostad i Appuna skolhus. Hans tid i Appuna lämnar i källorna inte någon större förändring i hans liv förrän giftemålet med Augusta Helena Holts 1923. Kort före bröllopet hade parets son nedkommit. Lyckan blev dock kort. Nils Andersson avled i sviterna av diabetes 1925. Foto omkring 1910.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Vad som tilldrog sig intresse från Östergötlands museums sida att 1972 dokumetera fastigheten i hörnet av Snickaregatan-Ågatan i Linköping är oss okänt. Byggnaden ansågs vid tiden knappast bära några högre arkitektoniska värden eller vara rivningshotad. Förhoppningsvis kommer framtidens betraktare visa större tacksamhet för bilden och oavsett ett tidsdokument. Vem minns exempelvis butiken som i stunden hade utförsäljning i husets gatuplan eller Dagmar Wiqvists pälssömmeri i samma läge.
Mansporträtt av konstnären Sigfrid Ullman, född i Varberg som son till prästen Magnus Ullman och Clara Mathilda Trahn. Han utbildade sig såväl i Stockholm och Paris på Académie Matisse som i Köpenhamn. Efter att ha bott utomlands i ca 10 år anställdes han 1929 som efterträdare till Tor Bjurström som lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola. Han bodde därefter kvar större delen av sitt liv i Göteborg.
Hemmansägaren fröken Stina Jonsson på Jon-Jons i Trödje, i juli 1939. Reportage för Norrlandsposten. Stina Jonsson skrev dagbok under större delen av sitt liv. I dagboken berättar hon om Norrlandspostens besök den 13 juli: "Post o. handelsdag. Rävsat diken vid smedjan. Helen Vestberg och Petrus på besök Åter ute på slåttern men det började regna. 3 medarb. fr. Norrlandsposten här. Packat för Edsöfärden. Mannagr. pudd. krusbärssylt." Slåttern hade börjat tre dagar tidigare, den 10 juli.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Det här är grundvagnen, vilken bestod av en främre och en bakre del, sammanhållna av en rund stam, langviten eller langguten. Langviten stack ut genom bakvagnen och genom hål på olika avstånd i langviten, kunde man med en bult genom bakvagnens fäste och in genom langviten bestämma hur lång vagnen skulle göras för att passa ett visst flak. Vid fästet i framvagnen var vagnen ledad. Bakhjulen var ofta större än framhjulen. Fie Jakob Karlsson vagn är nytjärad.
Här visas en storbåt eller tremänning upp vid Hörte fiskeläge, som ligger i Burs och inte på När. Som synes är den betydligt större än fisbåten på Nr 390. Den har 4 årtullar och seglades med tre master med sprisegel, alltså ett på höjden rektangulärt segel som hölls uppe med en diagonal s k spristake. Man kunde också ha små toppsegel. På den främre masten hade man trekantiga segel fram mot stäven, den närmast masten hette fock och den yttre hette klyvare.
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Ladugården består till vänster av en gammal bulladugård, kanhända så gammal att den är från partens tillkomst på 1780-talet, senare ändrad flera gånger, bl a med fönster, höjd med foderloft och delvis inpanelad. Ladan till höger går inte att avgöra om den är gammal och sedan höjd och inpanelad eller byggd efter 1906, se Bild 857. Ladugården revs bort 1917 och en ny betydligt större uppfördes på samma plats i stället.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.