När den vackra mangården till Björnhult i Skedevi uppfördes omkring 1875 sparades det inte på snickarglädjen. Mot den opanelade stommen skapades en charmfull kontrast som vi får anta även uppskattades av byggherren. Gårdens komplicerade ägarföljd lämnar förslag på personernas identiteter obesvarat.
Från 299 kr
Stugan Pålsholm på höjden invid Korpberget hade ännu på 1920-talet ett verkligt lantligt läge före samhället Ljungsbros mer påtagliga expansion. Vid tiden för bilden var stället ägt och bebott av makarna Karl och Märta Roos med sönerna Valentin samt Holger.
Rosenborg i Linköping. Beläget i hörnet av Träng- och Djurgårdsgatorna.
Invid landsvägen nordost om Appuna kyrkby ligger hemmanet Törnevalla. Här en vy mot gårdens bostadshus, dokumenterat av Östergötlands museum 1969.
Järntorgsgatan 10 i Skänninge. Dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Gjutmästarebostaden till företaget Linköpings Gjuteri i Nykvarn. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1965. Husets placering motsvarar dagens Stånggatan i höjd med Linköpings värmeverk som anas i bakgrunden.
Boningshus på adressen Linköpingsvägen 16 i Skänninge. Här dokumenterat inför rivning 1956.
Gottlösa Skattegård i Veta socken. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1953.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Nya Tanneforsvägen 75 i Linköping låg tills det revs i stadsdelens stationsområde och invid ASJ/SAAB. Ett inklämt läge som till slut inte kunde bestå. Här en dokumentation från 1949, sannolikt kort före rivningen.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Hemmanet Olstorp, Risinge sn. Konstnären Per Hörbergs hem under perioden 1790-1806.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Parti av Verksgatan i Åtvidaberg.
Norra flygeln till Svensksund på Vikbolandet. Vid fototillfället 1977, likt huvudbyggnaden, i starkt förfall.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Året är 1929. Vy från norr.
Interiör från makarna Brändströms våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Gårdshus till Hunnebergsgatan 3 i Linköping. Vy mot husets baksida. Dokumenterat av Östergötlands museum 1971 kort före rivning.
På adressen Nygatan 60 i Linköping låg denna panelade stuga. Området kom senare att helt omdanas när Drottningatans västra ände gavs ny sträckning för att nå Storgatan. Byggnaden på bilden flyttades i sammanhanget till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.