Maskinen på bilden är en typ av väghyvel, såkallad bitvarg, som inhyrts av vägverket för att ta bort snön på plattformen.
Från 299 kr
Arboga Tidning, personal och interiör. En man sitter vid en maskin. Maskinen har ett tangentbord som han skriver på. Vid sidan av mannen ligger papper utspridda.
Arboga Tidning, personal och interiör. En man håller upp en tryckt plåt av en blivande tidningssida. I maskinen, framför honom, ligger den satta sidan.
Dokumentation av Läkerol. Manövertavla till NID5, gjutmaskin. Här kan operatören göra vissa manövrar. Maskinen startas och stängs av. I sidmatningens funktioner, lådräknare, gjutslagsräknare m.m. På den övre delen av panelen sitter en översiktsskiss över maskinen. Det som ser ut som svarta prickar är röda lampor som tänds när något är fel. Maskinen stannar och röd lampa indikerar var felet uppstått. Detta underlättar för operatören vid felsökning. Vid sidan av manöverpanelen syns utmatningen. Här sker automatisk stapling av lådor med nygjutna produkter. När tre staplar staplats på pallen skjuts pallen automatiskt ut och truckföraren lyfter av pallen för att därefter placera pallen i ett torkskåp.
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Konga sulfitfabrik, planet ovan kisugnarna i syrahuset. En torkvanna med matningstratt för en av ugnarna syns tydligt. Därbakom syns skoptransportören för kis. De heta ugns gaserna leds genom gjutna järnrör. Kall fuktig gas fordrar blyrör. Till höger utanför bilden ligger fläkt- och pumprummet. Fläkten suger gas från ugnarna och blåser den genom syratornen. Pumparna befodrar vätskeflödet genom tornen. Samtliga dessa maskiner är blyklädda invändigt. Blyrör används för såväl gas som vätska. På bilden syns den gamle syraberedaren Olof Jern - en verklig "krutgubbe". (Titeln var oftast "syrakokare"). När allt gick sin gilla gång, kunde han lugnt sitta och värma ryggen mot den varma gasledningen. Torsten Wilner kunde ibland sitta tillsammans med honom på den lilla trälådan därintill för att höra hans mustiga historier i den för ovant folk påfrestande svavelsyrlighetsatmosfären.
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
Holms skeppsvarv. Varvsgården sedd från söder. Tv slipen med motorfartyget Bornö (RN 9643). I mitten under ett tak, den gamla exenterhammaren, tv maskinen för bockning av fartygsplåt. Skåne, Malmöhus län, Råå.
Holms skeppsvarv. Varvsgården sedd från söder. I mitten under ett tak, den gamla exenterhammaren, tv maskinen för bockning av fartygsplåt. Tv Exenterhammaren, th bockningsmaskinen. I skjulet th smedjan. Skåne, Malmöhus län, Råå.
1957 tillverkades drickabackar i stor skala till de stora bryggerierna. Framtagning av patentet var Carl Seby, Stockholm och konstruktionen av maskinen gjordes av ingenjör Karl Evert Hansson på Laggkärlsfabriken i Habo.
Lokomotiv tillverkat vid Karlstads Mekaniska Verkstad, Karlstad. 6-cylindrig 6 kopplad tankmaskin med tankarna mellan ramplåtarna. Befodrad bruttolast i stigning 1:5 med 12 kilometers hastighet per timme, 36 ton (exklusive maskinen).
Örebro Slottskvarn efter ombyggnaden 1886. I den låga gavelbyggnaden (den gamla kvarnen) utförde Jonas Wenström åren 1880-1881 sina experiment med den av honom patenterade dynamomaskinen. Den första maskinen tillverkades här.
Sv. Aviatikbolagets Flyg-Agust 1919. (På fotografiets baksida står handskrivet: Fotot taget omedelbart före första resan som slutade med att en ung musikdirektör blev dödad av maskinen på Brunnsviken. Flyg-Agust övertogs då av annan flygare.)
Datamaskin, 28 maj 1966 Åtta herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer står intill en stor datamaskin i ett rum och diskuterar skriften på ett papper som kommit ur maskinen. Hyllor syns på väggarna i bakgrunden.
Datamaskin 28 maj 1966 Åtta herrar klädda i skjortor, slipsar och kostymer står intill en stor datamaskin i ett rum och diskuterar skriften på ett papper som kommit ur maskinen. Hyllor syns på väggarna i bakgrunden.
Lokomotiv tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad, Kristinehamn. 6-cylindrig 6 kopplad tankmaskin med tankarna mellan ramplåtarna. Befodrad bruttolast i stigning 1:5 med 12 kilometers hastighet per timme, 36 ton (exklusive maskinen). Spårvidd 750 mm.
Bild från Oscar Asks verksamhet i Landskrona med flera platser, åren 1910-1915. Ett amatörfoto, taget efter strötningen den 11 srptember i Landskrona. Uppstigningen skedde helt privat, som morgonövninig. Maskinen skadades betydligt och Oscar Ask hade en månads lasarettvistelse.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1934. Motiv av Joseph Marie Jacquard: 1752-1834. Textilman i Frankrike. Konstruerade en mönstervävningsapparat med mönsterkort: "Jacquard-maskinen". -100-årsminnet av hans död: 1834-1934-
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.