Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Från 299 kr
Interiör, salongen, i Hjertströms hem på Brahegatan 75a. Till vänster om kakelugnen skymtar en målning föreställande Hilda Hjertström i unga år - en målning av Lars Hansen. Dold till höger hänger också motsvarande av hennes man i unga år, Nils Fredrik, med samma konstnär. Bägge dessa målningar finns i Grenna Museums samlingar. Målningarna hänger under en tavla med spegling i glaset som och föreställer Nils Fredrik i unga år.
Interiör från Hjertströms hem på Brahegatan 75a. Änkefru Hilda Hjertström sitter i en fåtölj i salongen, vänd mot fotografen. Bakom henne bland annat en tavla föreställande hennes man Nils Fredrik och därunder till vänster en målning föreställande henne själv i unga år - en målning av Lars Hansen. Dold till höger hänger också motsvarande av hennes man i unga år, med samma konstnär. Bägge dessa målningar finns i Grenna Museums samlingar.
Skrivet på baksidan: Omstående fotografi återger en oljemålning på duk storlek 29 x50,5 cm. signerad ned till höger "Grimelund" och till vänster påskriven med färg "Gullholmen 21/7 75" Målningen är en frisk naturstudie av den norske målaren J.M. Grimelund född 1882, död 1917. Denne norske målare, som är representerad i Luxembourg-museet och i Nationalgalleriet i Oslo och Bergens Faste Billedgalleri, åtnjuter i sitt hemland gott anseende såsom konstnär. Göteborg den 26 augusti 1946. Axel L. Romdahl
Frimärksförlaga - förslag till frimärket Europa I (Europa-CEPT), utgivet 19/9 1960. CEPT = Conférence Européenne des administrations des Postes et des Telécommuncations (Europeiska Post- och teleföreningen). Konstnär: Karl- Axel Pehrson. Förslagsteckning i tusch och akvarellfärger. Motiv: posthorn sammansatt av olika länders flaggor. Skiss i blyerts med angivande av de olika flaggornas placering i posthornet (se neg 8356b). Se även POST.001746. Motivet har där valören 40 öre.
Väggbonad. Fotografens ant: Konstnär Oscar Jonsson. Oscar Jonsson (1895-1982?). Född i Väse. Utbildning på Tekniska skolan i Stockholm, 1917-19. Studier av medeltida kyrkomålningar, bland annat i Södra Råda kyrka. Hans styrka låg i de monumentala verken men var aldrig rädd för att prova på olika tekniker. Han finns representerad bland annat på Kyrkeruds folkhögsskola i Årjäng. Flertal kyrkor i Värmland har färgade glasfönster som bär hans signatur. Källa: Värmlands museums arkiv.
Affisch
Nordiska Spelen
OBS! Uppgifterna i de olika fälten är ifyllda som om målningen var ett foto. Målningen var till försäljning på Bukowskis internationella höstauktion 1998, utropspris 18.000 - 20.000 kr. Wahlberg Alfred, 1834 - 1906, konstnär. Åren 1857 - 62 var han verksam i Dusseldorf, från 1866 huvudsakligen i Frankrike. W:s tidiga landskap karakteriseras av detaljrikedom och en ofta mörk kolorit. I Frankrike inspirerades han av Barbizonskolan i studier av atmosfär och ljus. Kring 1900 experimenterade W. med bl.a. pointillistiska solstudier. (N.E.) Till vänster synes troligtvis torpet "Utsikten", se ytterligare i boken Ur Falkenbergs stads historia, A Ljung, sidan 208.
I Januari 1957 pågick arbetet med att förlänga Hamngatan över Tinnerbäcken. Gatan kom att dras genom Tinnerbäckslyckorna. Den vita byggnaden till vänster i bild, med adress Tinnerbäcksgatan 15, flyttades till Gamla Linköping. Bostadshuset flyttades i två delar till Gamla Linköping 1965 och stod färdigt 1967. Huset döptes till Carin Nilssons villa, efter den sista ägaren. I bottenvåningen bodde familjen Nilsson, där Carin arbetade som konstnär. Man bytte senare namnet till Villa Lugnet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Fotot taget på J.A. Walerius gård (Gård n:o 134) vid Skolgatan år 1894 av konstnär Severin Nilson, som en tid bodde i denna gård och även var skicklig fotograf. Personerna fr. v. Obekant dam, två pojkar, av vilka den ena är Gustaf Walerius, smedlärlingen Hugo Nöring och bakom honom Johan Adolf Walerius, hans hustru fru Hulda Walerius (f. Nöring) med sonen Ernst (2 år gammal), en pojke, fru Sabina Walerius ( f. falk), en stenhuggare (med hund), timmermannen Johan Elof Stenbeck (då ägare till granngården), en stenhuggare, en snickare vid namn Petter Johan, och längst till höger J. Gottlieb Walerius. (Johan Adolf Walerius och Gustaf Walerius var söner till J. Gottlieb Walerius och hans hustru Sabina.) (A.S.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.