Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Från 299 kr
Minnesblad från S W B invigning Stockholm Västerås Bergslagernas Järnväg Invigning av denna järnvägsbana skedde 1876 i Västerås. Den högtidliga invigningen skedde dock med kungligt extratåg från Stockholms Central den 12 dec. 1876 kl. 9 f.m. Ett uppehåll gjordes i Bålsta för intagande av frukost på järnvägsrestauranten samt ett uppehåll i Enköping, där frukt och vin serverades. Vid ankomsten till Västerås hölls invigningstal och konung Oscar II förklarade järnvägen invigd och öppnad för allmän trafik. Efter invigningen följde gudstjänst i Västerås domkyrka samt serverades festmiddag i Rådhuset.
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Exteriörbild av Knäreds kyrka och kyrkogård, omgiven av träd och stenmur. Urtavla på kyrktornet. Kyrkan ritades av Hans Jakob Strömberg och uppfördes 1853 i vitputsad gråsten av byggmästare Anders Johansson från Bredareds socken. Invigningen ägde rum på bönsöndagen den 8 oktober 1854. Förlag: J. Alfr. Jacobsson, Knäred
Bilden är tagen vid invigningen av I 4 :s och I 5:s kaserner den 9 april 1923. Kronprinsen, Gustaf Adolf, hälsar på officerarna vid I 4 (Första Livgrenadjärregementet) som 1923 var grupperade på det östra kasernområdet. Därefter gick Kronprinsen över till det västra kasernområdet där I 5, Andra Livgrenadjärregementet, låg och förrättade invigning där.
Alingsås kooperativa kvinnogillesförbund. Några av medlemmarna i sina gillesdräkter (brun och vitrandiga) vid invigningen av konsumbutiken på Norra Strömgatan (Folkets Hus), 1959. Gillet bildades 1933. Ombildades vid 1970-talets slut till Konsumentgillet och öppnades då också för män. Gillets medlemmar hjälpte till med demonstrationer och konsumentupplysning i butikerna, samt bedrev kursverksamhet.
"Från invigningen av nya köksbyggnaden 19/11 1959 (Apelviken)." Överläkare Albert Ahlberg talar vid bord med gäster. Till vänster med armarna i kors sitter landshövding Reimer Johansson. Se även bildnr KSA58. Meddela oss gärna om du vet namnet på någon av övriga personer!
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Ett murrigt vykort med dystert motiv. Norrköpings stads arbets- och försörjningsanstalt sökte från invigningen 1910 sörja för stadens fattiga, kroppsligt sjuka och sinnessjuka. Behoven var avsevärda men bättre tider skulle som bekant komma. Efter ett flertal om- och tillbyggnader kunde man i slutet av 1930-talet kasta historiens vanära över ända och byta skepnad under nytt namn i Sandbyhovs vårdhem.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Solen står lågt över Magistratshagen som jämte den stora folkmassan ger svårt ljus och skärpeförhållande för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Ögonblicksbild från invigningen av Stångebromonumentet söndagen den 25 september 1898. Monumentet restes till minne av slaget vid Stångebro 1598 och samlade omkring 10 000 åskådare som bland annat fick åhöra regementsmusik, högtidstal av borgmästare Fredrik Stånggren och ett dundrande svensk lösen från infanteriets kanoner.
Hösten 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping, även om den officiella invigningen fick vänta till april månad 1923. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Bilden från 1921 visar befälmässen till I 5 kort före färdigställande.
Solen står lågt över Magistratshagen och ger svårt ljus för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller. Längst till höger ses föreningens skyttepaviljong som uppförts 1888 efter ritningar av Janne Lundin.
Kollage från invigningen av Östergötlands museums nya lokaler 1922. Den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan erbjöd en brandsäker byggnad för museets samlingar. I omkring 50 år hade man dessförinnan varit hänvisad till provisoriska och otillräckliga lokaler. Hypoteksgården blev museets hemvist tills den rådande museibyggnaden kunde invigas 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.