Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Från 299 kr
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Bubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Resmo kyrka är det medeltida Sveriges äldsta bevarade kyrkobyggnad som alltjämt är i bruk. Den är den bäst bevarade av de kvarstående öländska medeltidskyrkorna och har genom byggnadsantikvariska undersökningar dokumenterats till 1000-talet. De äldsta delarna - koret med absid, långhuset, delar av västtornet - daterar sig från 1000-talets slut. Västtornet färdigställdes vid mitten av 1100-talet och omkring år 1200 uppfördes också ett östtorn. En sakristia tillbyggdes vid 1740-talets början. Stora spetsbågiga fönster höggs upp 1784 och det plana innertaket ersattes med ett tunnvalv av trä. Östtornet, som förvandlat kyrkan till en klövsadelskyrka, revs vid 1826 års ombyggnad ned till något över det ursprungliga korets nivå, och kyrkan erhöll i huvudsak sitt nuvarande utseende. Vid samma tillfälle försågs tornet med lanternin; kor och långhus täcks av ett gemensamt sadeltak; korets takfall dock något kortare. Ytterligare förändringar av tornets utseende gjordes 1890. År 1923 förändrades exteriören enligt förslag av arkitekt A. Roland. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fisklägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Böna Kapell. 28 maj 1945. Beställt av fröken Nordin,Bönan. Uppfördes år 1843. "Husfäderna i fiskelägrena Bönan och Utvalnäs" stod för arbetet och Gävle stad bidrog med timret. 1892 överlämnades kapellet till Gävle stad. På 1870-talet byggdes en klockstapel. Det enkla träkapellet har rektangulärt långhus och vidbyggt vapenhus i väster. Kyrkorummets sydöstra hörn är avdelad till sakristia. Ingång i väster, via vapenhuset. Altarväggen pryds av ett ramverk som snidades av fiskaren Per Wickman när kapellet byggdes. Till vänster om altaret står predikstolen med en Kristustavla som bakgrund. Mikaelidagen 1952 invigdes en dopfunt i röd Gävlesandsten, ritad av stadsarkitekt Sven Wranér, Gävle, (1894-1965). När Gävle församling delades 1916 kom Norrlandet med Bönan och Utvalnäs att tillhöra Heliga Trefaldighets församling. Inför kapellets 100-årsdag gjordes en renovering med tillbyggnad av sakristia och vapenhus, efter förslag av Sven Henrik Wranér, och kapellet återinvigdes 27 juni 1943. Vapenhuset utvidgades 1972 och där fick en skrudkammare plats.
Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Gubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Porträtt av stadsarkitekt Edvard von Rothstein. Född 1821 vid Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna som son till konsul Gustaf von Rothstein och Anna Christina von Rothstein, född Thollander. Vidare gift med Christina Elisabeth von Knorring, född 1837 i Asby socken i Östergötland. Han genomgick studier i Hamburg och vid byggnadsakademin i Berlin 1843-1848. Efter studierna blev han extra ordinarie arkitekt vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Han var anställd som arbetschef för Stockholms stads vattenbyggnader 1849-1875 varvid han uppgjorde ritningar och förslag till Karlsbergskanalen, kajerna på Blasieholmen, Strandvägen, Vasabron och Veterinärinstitutet. von Rothstein var även lärare vid Konstakademin inom byggnadslära en tid och 1871 blev han professor inom arkitektur. Genom sitt testamente gjorde han en donation till Serafimerlasarettet där en minnestavla om honom finns och instiftade samtidigt von Rothsteinska stipendiet för arkitekturstuderande. Edvard von Rothstein dog den 29 november 1890 i Stockholm. Anm: De biografiska uppgifterna på arkets baksida är delvis felaktiga. Avser möjligtvis Fredrik Edvard Rothstein, född i Börrum 1822.
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.